Syftet med arbetet har varit att ta reda på orsakerna bakom flickors och
pojkars val av träslöjd. Eftersom det är få flickor som väljer träslöjd så
har syftet också varit att studera detta från ett könsperspektiv. Den metod
jag använt mig av är litteraturstudier för analysen samt intervjuer av
elever som valt träslöjd på en grundskola i årskurserna 7-9. Eleverna
väljer vilken slöjdart de vill ägna sig åt i årskurs 7, medan det i årskurs
6 är obligatoriskt med både trä- och textilslöjd. Det deltog sammanlagt 80
elever i de träslöjdsklasser som undersöktes. Andelen flickor var
sammanlagt 18,7 % i alla de klasser som intervjuerna genomfördes i.
Resultatet visade att elevernas val grundades på att träslöjden ger utrymme
för eleven att röra sig mycket samt har en friare arbetsform där eleven kan
prata under pågående lektion. Eleverna tyckte också att träslöjden var
rolig med omväxlande arbetsmoment och att de fick bearbeta sin
slöjdprodukts utformning. Dessutom tyckte eleverna att de hade mer
användning av slöjdalsterna från träslöjden. Flickorna valde träslöjd för
att de tyckte bättre om större arbetsmoment samt att de var inspirerade av
sin pappa eller morfar/farfar som slöjdade. De tyckte också att de kunde
textilslöjd och ville utvidga sitt kunnande inom träslöjd. Pojkarna valde
också träslöjd för att de föredrog att arbeta med större arbetsmoment, men
var även mer styrda av sina kompisars slöjdval. De tyckte även om att de
fick arbeta självständigt samt att de ansåg sig ha mer användning av
träslöjden för framtiden. Tolkningen av intervjusvaren blir att träslöjden
fortfarande anses som ett manligt område och därför väljer så få flickor
och så många pojkar träslöjd. Men även att slöjdlärare i tidigare
årskurser, där eleverna har obligatorisk slöjd i båda slöjdinriktningarna,
inte lyckats uppmuntra flickorna och pojkarna till att bryta könsmönstret i
slöjdvalet till högstadiet. Min slutsats är att bå...
