Humanetologi

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Människan – Biologi eller kultur
I denna uppsats kommer ämnet att vara om människan som biologisk eller kulturell varelse. Hur mycket påverkas vi av den sociala omgivningen? Är könsrollerna i samhället genetiskt bestämda eller är det en social faktor som spelar roll? Då är kanske fulländad jämlikhet ouppnåeligt? Kan genetiska faktorer som påverkar kriminella personer ursäkta vissa brott, som misshandel? Dessa frågor är bara några av dom som jag kommer att försöka svara på och lägga fram min personliga åsikt om. Jag vill också nämna att jag kommer att prata om kvinnor och mäns roller och uppförande, och detta i generella drag. Självklart finns det undantag, man ska inte dra alla över en kam.

Jag tycker personligen att vi lever i en värld då det mesta har beskrivits eller kommer att beskrivas vetenskapligt. Nu försöker jag inte säga att de sociala faktorerna inte spelar någon roll när man undersöker etologi hos människan, humanetologin. Men eftersom det i människans historia alltid har varit mannen som har försörjt familjen så tror jag att det finns en instinkt hos mannen att vara den ledande inom sin flock/familj och försörja denna. Kvinnans ”jobb” har för de mesta varit att ta hand om barnen och boplatsen, samt tillaga maten. Detta också för att kvinnan har en primitiv instinkt att skydda och ta hand om sina barn. Mannen har inte det på samma sätt eftersom mannen aldrig kan vara 100 % på att det är hans barn, nu kan han oftast det med tanke på de vetenskapliga metoder som finns, men instinkten kommer nog för att han inte vet med 100 % säkerhet att det är hans barn. Detta lever kvar ännu i våra dagar då det oftast är mannen som jobbar och drar in den primära inkomsten när kvinnan i familjen tar hand om barn samt boplats och får förlita sig på mannen. Men idag håller detta på att ändras.

Mannens roll i samhället har inte samma betydelse längre eftersom man inte behöver den fysiska styrkan i arbetet som var mer nödvändig förr. Förr menar jag inte bara för några miljoner år sedan, utan det räcker att gå 100 år tillbaka. Numer är det många kvinnor som lever för sig själv. Det är då det har kommit in en social faktor under namnet jämlikhet. Under antiken var det endast män som fick rösta, här i Sverige fick inte kvinnor rösträtt föränn 1921. Idag försöker allt fler uppnå fullständig jämlikhet vilket jag tror är omöjligt. Män och kvinnor är för mig två olika varelser.

Kvinnan ser jag som en mentalt starkare person som mognar snabbare än vad män gör. Män ser jag som den fysiskt starkare personen som kanske inte mognar snabbare än vad kvinnan gör men kommer senare ifatt. Detta går också att se rent statistiskt sätt, under grundskolan är medelbetyget för tjejer högre än vad killarnas är, men senare i gymnasiet kommer killar ifatt och går ibland om. Då betyg hänger mycket på studieengagemang och killar prioriterar inte studierna särskilt högt som tjejer gör vilket tyder på en viss mognad från flickornas sida. Yngre killar och tjejer skiljer sig betydligt då det gäller deras leksaker och hur dom leker. Killar leker med bilar och leksaksvapen, detta lockar då inte tjejerna eftersom dom finner dockor och liknande mer attraktivt. Detta kan kopplas till de primitiva instinkterna som finns då män är mer aktiva och vill ha en mer fysiskt krävande lek, tjejer kräver inte en så fullt aktiv lek då de hellre får utlopp för sina instinkter genom att ta hand om barn, i detta fall dockor, och lagar mat.

När HD tar upp detta i sin artikel som vi fick, jämför dom människor med apor, då dessa är mycket nära släkt med varandra. Dom nämner att hanarna föredrog bilar och bollar när honorna föredrog dockor och ”flickprylar”. Bland aporna spelar ju inga större sociala faktorer in och därför är det endast den biologiska delen som spelar roll. Ofta hör man att tjejer ”påtvingas” tjejleksaker och killar ”påtvingas” pojkleksaker. Detta tycker jag är överdrivet då man märker i denna studie om apor, som är väldigt lika människor, att det finns biologiska faktorer som jag nämnde att pojkar vill ha en mer aktiv lek än kvinnor. Jag ser detta som en vetenskapligt bevisad studie att det finns vissa lekar och redskap som attraherar det manliga könet och vissa som det kvinnliga könet hellre föredrar. Är detta då positivt eller negativt? Det är svårt att säga, detta är ju en sten bland nötterna när det gäller problemet om jämlikhet. Om det är genetiskt kan vi nog inte påverka det särskilt mycket, frågan är ju också om vi vill påverka det? Jag tycker att det är naturligt att de båda könen skiljer sig, självklart ska kvinnor få lika mycket i lön för samma arbete som en man, lön bör alltid betalas efter kompetens. Men man måste inse att vissa jobb är mer anpassade för män och andra för kvinnor och det är det biologiska som jag inte tycker att man ska ändra på om man har eller får den kunskapen. Skillnaden mellan män och kvinnor talas det också om i artikeln om svartsjuka. Där har två forskare delade meningar om huruvida svartsjuka beror på sexuella eller känslomässiga skäl, och om något av skälen är starkt relaterat till något av könen. Enligt mig så tror jag inte att något av skälen är starkare bundet till det ena könet mer än det andra. Men jag tror att män tar svartsjuka mycket hårdare då det oftast under hela historien för människor, och djur, har varit mannen som letar upp partner. Mannen har i instinkten att sprida sin säd vidare till så många som möjligt, men kommer någon och rör på hans ”revir”, dvs. hans partners så blir han nog mer sur än vad kvinnorna blir då de mer blir glada för att hittat bra gener att föra vidare. Det är nog en anledning till varför män blir mer svartsjuka än kvinnor. Dessa primitiva instinkter lever nog ännu kvar idag då enligt deras tester känner män mycket starkare avund.

När vi pratar om primitiva instinkter, vad är det just som gör att män dras till kvinnor?
Jag menar, nuförtiden får man veta att det är tjejer man ska gilla och inte killar på det sättet. Men, hur var det i människans gryning? Var det vanligt med homosexuallitet? Existerade homosexuallitet överhuvudtaget? Varför män dras till kvinnor är bevisat i ännu en ny amerikansk studie. De påstår att kvinnan utsöndrar en sexig doft, som många försökspersoner beskrev det, när de är under sin mest mottagliga period. Detta kan ses även i djurriket då tikar som löper utsöndrar även de en lukt som drar till sig hanar som myggor till ljus. Att detta skulle existera i den utsträckningen tror jag inte pga. vårt dåliga luktsinne jämfört med en hund. Men kanske påverkas vi män ändå, utan att tänka på det, svårt att säga. Men det låter mycket troligt. Men tillbaka till frågan, vad är det män dras till hos kvinnor? Men om det är en primitiv instinkt, hur är det då med homosexuella? Jo, amerikanska forskare (ännu en gång) har lagt fram teorier för att en del i hjärnan, hypotalamus, ska ha stor betydelse för den sexuella läggningen hos får. En bunt nervceller av hypotalamus är större hos hanar än hos honor, och även homosexuella får har små buntar. Om detta stämmer även hos människan skulle man kunna tänka sig att det är ”manligheten”. Eftersom homosexuella oftast uppträder lite feminint. Andra studier har också antytt s.k. ”… morfologiska skillnader i hjärnan kan vara en av de viktigaste orsakerna till homosexuallitet hos män”. Morfologi är läran om levande organismers form och uppbyggnad. Dvs. att homosexuallitet skulle nästan enbart bero på biologiska orsaker, vilket jag tror är fel. Jag tror att folk som uppfostras t.ex. hos ensamstående mamma med ett antal systrar löper stor risk för att bli homosexuell med tanke på den feminina uppväxt han får. Det finns även statistik för det. Därför, finns det kulturella skäl. Men ännu en gång är det biologin och kulturen som samarbetar.

Biologi omnämns ofta i brottssammanhang då det oftast handlar om män. Dessa brott är då rån, stöld och misshandel. Varför det är just män tror jag har en vetenskaplig förklaring. Männens hormoner, testosteron, är de könshormoner som ger mannen hans manliga egenskaper som muskelmassan, skäggväxten, basrösten, aggressiviteten och produktionen av sperma. Men han blir extra aggressiv då testosteronet verkar med alkohol. Dvs. att det finns en biologisk förklaring till varför män har kortare stubin än kvinnor, speciellt när de har druckit alkohol. Detta är en förklaring till varför det är mest män som begår brott, då tänker jag i huvudsak på våldsbrott. Men jag tror att det som skapar flest kriminella är en delad dos av den biologiska och sociala delen. HD nämner i sin artikel, ”Kontroversiella slutsatser om biologi och brott”, att 4 % av de barn som föds har ADHD som är en uppmärksamhetsstörning och de nämner också att ca 1 % av alla som föds har diagnosen psykopat. Av de som har ADHD blir 25 % kriminella och 1/3 av de grova brottslingar betraktas som psykopater. Här kan man se att de biologiska spelar stor roll. Men hur blir det sen med dom som har en dålig biologisk grund att stå på och sedan drabbas av de sociala faktorerna? Man kan säga att de till stor del är påverkade av förhållandena under uppväxten. Har man fått diagnosen psykopat och sedan växer upp med arbetslösa, alkoholiserade föräldrar, fattiga kvarter, dålig skola etc. så är risken att man ska bli kriminell väldigt stor. Men skulle man däremot, med samma biologiska grund, växa upp i bättre förhållanden. Dvs. arbetande föräldrar, bra skola, bättre omgivning osv. så skulle nog de psykopatiska möjligen döljas mer. Det finns också risk att de skulle utvecklas åt något annat håll än vad de hade gjort i första exemplet med kriminallitet. Men det förbättrar nog chansen att växa upp under bra förhållanden. Därför skulle man kortfattat kunna säga att de biologiska och sociala faktorerna samspelar och ibland inte till det bästa. De kan hjälpa varandra till det bättre, men även stjälpa till det sämre. I HD står det i en artikel om mäns våld i förhållande till det biologiska att som bevis för att det är testosteronhalten som ökar männens våldsbenägenhet är att mest våld begås av män i puberteten, och minst av äldre män. Detta för att testosteronet är högst under tonåren och avtar sedan gradvis. Detta låter ju mycket troligt och jag tycker att det verkar som en rimlig förklaring till varför våldet begås mest av de yngre grupperna. Det står också att om man tog bort våldsbrotten som sammanhänger med alkohol skulle 90 % försvinna. Dessa två faktorer till våldet ser jag som ett bevis att testosteron och alkohol är en farlig blandning. Men jag tror också att det kommer in många sociala faktorer också, som att de yngre grupperna är mer ute på kvällarna och i saknad av fritidsgårdar så börjar de hitta på annat som ibland leder till vandalisering, alkohol och droger. Detta kan man märka om man jämför områden som har bra fritidsgårdar som är öppna många gånger i veckan, engagerade ledare osv. Sen kan man se på brottsstatistiken för unga i områden där en fritidsgård verkligen skulle behövas. Om jag tar Lerberget som ett exempel, där har vandaliseringen duggat tätt och där saknas verkligen en fritidsgård.

Men ska de båda faktorerna anses som en ursäkt när man fälls för något? Eller bara en av dom? Om en man skyller på sin höga testosteronhalt som har reagerat med alkoholen är det då en godtagbar ursäkt? Det tycker verkligen inte jag. Att han blir aggressiv när han dricker alkohol är något som han bör veta och undvika själv och i annat fall ta konsekvenserna. Dessa tycker jag bör behandlas som vem som helst. De får gärna se det som ett handikapp om de vill, men handikapp åtgärdar man genom hjälpmedel. Detta hjälpmedel får i detta fall vara en kork till flaskan. Att acceptera detta som en ursäkt är fullständigt fel. Men vad gör man med folk som har onaturligt hög testosteronhalt eller lider av någon psykologisk störning som gör dessa aggressivare och mer kriminella? Ska vi spärra in dom eller ska dom ha ständig övervakning? Jag tycker att övervakning är att föredra, anpassat till dom själva. Man får informera dom om deras problem så att dom själv är medvetna om t.ex. sin höga testosteronhalt och blir mer försiktiga med alkohol och kanske kan dom åtgärda sin höga halt av testosteron genom medicin av något slag. I artikeln vid namn ”Biologiska orsaker till mäns våld” Så berättar en forskare vid rättspsykiatri att fängelse inte är det rätta straffet för personer som är dömda för våldsbrott med aggressiva beteenden i samband med alkohol. Då är risken att de fortsätter efter frigivningen, han föreslår att man ska hålla en lång tid med nykterhet efter frigivningen. Detta tycker jag är ett bra föreslag på en övervakning som jag föreslog, men frågan är om man har resurser att kunna övervaka den skyldige tillräckligt? Eventuellt urinprov någon gång i månaden. Vad ska man göra med psykiskt störda som begår brott som mord, våldtäkter och dylikt? Är dödsstraff det rätta svaret? Nej, verkligen inte tycker jag. Enligt mänskliga rättigheterna har alla människor rätt till liv. Då menar dom verkligen alla. Jag tycker att man ska följa dessa och dödsstraff är därför inte det rätta valet. Vård är enligt mig det enda rätta svaret för en psykiskt störd brottsling, men sen kommer frågan om resurserna finns där? Förhoppningsvis, för detta är en mycket viktig fråga. Om man ser tillbaka på den 5-åriga flickan som mördades 11 september i år av en psykiskt störd som hade rymt. Vissa säger då att dödsstraff är det enda som får stopp på detta. Men ska det då vara dödsstraff för alla mord? Eller var går gränsen? En gräns som är hårfin. Som sagt så tycker jag att dödsstraff är absolut felaktigt och det enda man ska göra är lägga mer pengar på vården.

Hur är det egentligen med ryktena som uppstår om en man respektive en kvinna har sex med många olika partners? Oftast är det så att kvinnan får dåligt rykte medan mannen får positiv uppmärksamhet av sin omgivning. Detta tror jag speglar sig tillbaka på djurvärlden där mannen alltid försöker para sig med så många honor som möjligt, utan tanke på att ta hand om sina barn eller sin partner. Ju fler honor han har attraherat desto mer attraktiv är han för alla de andra. Ronald Johansson skriver i sin artikel ”Varför är singlar ointressanta?” att de kvinnor som är singlar får mycket mindre uppmärksamhet av det motsatta könet än vad upptagna kvinnor får. Med män stämmer detta inte riktigt. Det är precis som i djurriket, när hanarna slåss om en honas uppmärksamhet så lär vinnaren få så mycket mer än bara en hona. Han vinner också de andra honornas hjärta. När de ser att han vinner tävlingen så märker dom att han har bra gener och de vill föra de bra generna vidare, ser de honom med en annan hona så tror dom att eftersom hon tog honom har han säkert bra gener som dom kan föra vidare. Den klassiska evolutions teorin, Darwins teori om att de bäst anpassade överlever. Detta fungerar också för människor. Han skriver i sin artikel om ett test där kvinnor fick sätta betyg på en upptagen man, betygen blev mycket höga och de fick motivera sitt val. Motivationerna blev att eftersom han var så uppmärksammad så måste han ha bra egenskaper. Med andra ord, bra gener att föra vidare. För djur så ser honorna att en hane har bra gener genom att hanarna tävlar på olika sätt och vis, oftast fysiskt. Bland människor så var det nog som HD skriver i sin artikel ”Undernärda kvinnor får döttrar” att förr i människans historia så betydde mannens popularitet mer på fysiken. Idag betyder det mer att vara intelligent, ha stor social kompetens och stadig ekonomi.

På tal om den artikeln så leder den till en mycket intressant debatt om urvalet för människor för avkommans kön. Dom skriver att de kvinnor som inte är undernärda föder mer söner än de som är undernärda, detta bl.a. för att det krävs mer energi till att föda en son. Detta kan menas med att det skulle finnas någon sorts överlevnadsstrategi inbyggd hos kvinnor som bestämmer vilket kön det är som skulle födas. De talar också om att det skulle handla om något liknande som händer hos kronhjortarna där är väldigt få hanar som står för parningen. Därför är det ingen mening att föda en undernärd hane som inte kommer att para sig med någon, utan dom föder hellre en hona. Detta låter lika troligt som den andra teorin men jag tror att det handlar om tillgången på föda. För att ta hand om en pojke och se till att han växer upp kräver mycket mer föda då pojkar äter mer. Föder då den undernärda mamman en dotter så har kanske dottern en chans att överleva då hon inte kräver lika mycket föda. Men, när det gäller välnärda kvinnor så föder dom hellre pojkar för att dom är fysiskt starkare och kan lättare jobba och skaffa mat. Dom har då också ”råd” till detta att föda upp honom.

På tal om överlevnadsstrategier så har HD också skrivit en artikel, ”Vissa är blyga andra tutta”. Där skriver dom om att det är det biologiska som styr vår personlighet, om vi är blyga eller lite mer framfusiga. Dom fann gener som var i anknytning till signalämnet i hjärnan, Dopamin. Dopamin är hjärnans ”glädjeämne”. Det är det som gör att vi mår bra och ger oss lyckostunder i livet. Dopamin är dock inte bara positivt. Det finns droger som utsöndrar dopamin när hjärnan inte vill det, det kan förstöra hjärnan genom att ge de för mycket dopamin. För lite kan leda till Parkinsons syndrom. Men det är som sagt dopaminet som styr den biologiska delen huruvida vi är blyga eller framfusiga. I HD beskriver dom två överlevnadsstrategier. Är man mer försiktigt och lite av en fegis så missar man nog mycket av livets goda saker. Men, är man däremot alltför framfusig kan man råka illa ut men samtidigt vinna på det med lite tur. Jag tror att i detta, som mycket annat, är lagom den perfekta dosen. Kan man vara lite försiktig men samtidigt våga ta chanser när dom väl finns där så är chansen för överlevnad samt hög levnadsstandard mycket stor. Att dessa två motsatta beteenden skulle enbart bero på dopaminet i hjärnan tror jag låter osannolikt, då man präglas mycket av sin omgivning under sin uppväxt. Skulle man t.ex. bli anfallen av en hund som liten så är sannolikheten mycket stor att man är rädd för hundar en längre tid och vågar inte gå fram till hundar, då har ens framfusighet påverkats av den kulturella faktorn.

Var kan man i övrigt hitta denna konflikt, eller samband, mellan biologi och kultur?
Jo, när ett barn föds. Är det bestämt exakt i generna hur barnet kommer att vara när det blir större? Man har hittat gener på senaste tiden för bl.a. autism, fetma, schizofreni osv. Men hur mycket påverkar den kulturella delen här? Nu kommer också den vanliga frågan, föds någon ond? Jag tror att det till en viss del är bestämt biologiskt hur man kommer att uppföra sig som äldre, men till en stor del bestäms det under ens uppväxt. Som jag skrev innan så spelar det stor roll hur ”bra” uppväxt man har haft. Har man haft en uppväxt med bra kontakt med föräldrarna så växer man nog upp till en säker person som är stark inne. Men, växer man däremot upp med föräldrar som jobbar jämt och man inte får särskilt bra kontakt kan man nog bli osäkrare som person. Detta tror jag också är mycket genetiskt, men som sagt så är det ett samband mellan det biologiska och de kulturella som präglar personens beteende.

När jag tänker på att människan är biologisk och humanetologin, tänker jag också på det mest naturliga människor gör. T.ex. att fisa och övriga saker man utför på toaletten. Det är någonting alla måste göra, vare sig de vill eller inte. Men det pratas aldrig om offentligt. Det anses äckligt. Det har blivit en ”krock” mellan det naturliga och vår kultur. Det är nästan så att folk skäms över att göra det, det anses ofta barnsligt att prata om det. Hur ofta ser man på filmer att folk går på toaletten?, nästan aldrig. Det är någonting som folk helst hade sluppit, men det går inte. Som sagt, det har blivit en krock mellan den biologiska människan och dess kultur. Kan man göra något åt detta? Knappast, människan kommer nog att bara bli mer och mer generad för detta, något som är lika naturligt som döden. Vilket är löjligt, att man nästan inte pratar om de mest naturliga sakerna. Även sex går in här, då den sex man ser i media är så förvriden från det ”naturliga” sexet. I media är det de mest underliga saker som kommer fram, men inte de naturliga.

Dom har på senare tid funnit en gen för fetma. Men kan man skylla sin fetma på att man har ”dåliga” gener. Jag tror att det är, som mycket annat i denna debattartikel, ett samband mellan de biologiska och sociala. Att man har starka gener för fetma lär man märka det på sina föräldrar eller far- och morföräldrar. Självklart kan man motverka detta genom att tänka på vad man äter. Jag tror att man har det svårare för sig att gå ner eller hålla nere vikten. Men nog går det. Alltså, som jag har nämnt innan så kan de två olika faktorerna hjälpa och stjälpa varandra. Fastän man inte har starka gener för fetma så kan man likväl gå upp i vikt, visserligen har man nog lättare att hålla nere vikten men där är det bara de kulturella som gör att man ökar i vikt, inte det biologiska. Ännu en gång, förbundet mellan natur och kultur.

Till sist vill jag ta upp en liten komisk sak som gör att man märker skillnaderna i kulturerna hos människorna. Detta handlar om hur kvinnor täcker över sin kropp när de blottas, alltså en ren reflexrörelse. I Sverige är det normal...