Avtalsrätten innehåller en kärna av lagar, regler och principer av gammal hävd. Dessa rättsliga normer är produkten av traditionella avtalsformer. Många praktiskt betydelsefulla avtalstyper av modernare slag står oreglerade i svensk rätt. Det är emellertid inte detsamma som att säga att svensk rätt inte har förmåga att hantera också sådana avtalstyper. Tack vare de principer som utvecklats inom avtalsrätten, genom lagstiftning, rättspraxis och framförallt doktrin, erbjuder svensk rätt flexibla redskap att tillämpa i olika typer av frågor och problem.
Detta arbete syftar till att undersöka det svenska rättsläget beträffande de typer av immateriella uppdrag som närmast kan betecknas som avtal om produktutveckling och design. Den typ av avtal som är föremål för denna uppsats kan innebära att man ger någon i uppdrag att ta fram ritningar till en maskin som skall utföra ett visst moment vid produktion eller handla om en arkitekts insatser när en byggnad skall uppföras. Avtal om produktutveckling eller design är många gånger en förutsättning för ytterligare avtal om tjänster, exempelvis byggentreprenadavtal eller andra avtal om arbete på fast eller lös egendom. Avtalstypen är oreglerad i svensk rätt.
Avtalstypen i fråga och det enskilda avtalets genomförande kräver av parterna att de samarbetar och att de i viss utsträckning kan känna förtroende för varandra. Parterna kan sällan på förhand veta hur förhållandena kommer att utvecklas och istället förutsätts ett kontinuerligt utbyte av information i fråga om instruktioner, vägval och åsikter. Samtidigt är det i detta skede av en produktion viktigt att resultatet blir riktigt i syfte att underlätta kommande avtals genomförande. Ett annat för avtalstypen utmärkande drag är den asymmetri ifråga om information som vanligen finns mellan parterna. Uppdragstagaren är i vanliga fall mer insatt än beställaren i vad som kan komma att krävas och vilka problem som kan tänkas uppstå under avtalstiden. Samtidigt är beställaren den enda som kan veta vilka förväntningar han har på uppdragstagarens prestation. Det kan ställa till problem när beställaren skall värdera avtalsprestationen mot bakgrund av de förväntningar eller förhoppningar han har på prestationen.
Uppsatsen disponeras med utgångspunkt i olika problemtyper som torde vara kännetecknade för uppdragsavtalet. Genom att jämföra med hur andra, framförallt närliggande avtalstyper hanteras i svensk rätt och med beaktande av uppdragsavtalets särprägel i fråga om ändamål och funktion, redogör jag för vilka skyldigheter parter i förhållande till varandra. Innebörden av allmänna avtalsrättsliga principer får här en framträdande roll.
Inom ramen för det akademiska arbetsgruppen The Study Group for a European Civil Code (SGECC) har regler i lagliknande form utarbetats, däribland sådana som tar sikte på avtalstypen i fråga. Denna uppsats redogör för innehållet i de bestämmelser i SGECC:s lagförslag som tar sikte på avtal om produktutvecklin...
