Företagsskandalerna i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet förde fram debatten om bolagsstyrning i ljuset. De stora krav på omdöme och uppförande som krävs av bo-lagsledningar för att rätt förvalta andra människors pengar förstärker väsentligheten av att det finns verksamma incitament för företagsledningarna att fullgöra sina skyldighe-ter. Som ett resultat av dessa skandaler tillsatte regeringen Förtroendekommissionen, vars uppgift var att arbeta fram åtgärder för att stärka förtroendet för det svenska när-ingslivet. Ett år senare tillsattes Kodgruppen, och det slutliga resultatet av Kodgruppens arbete är den svenska kod för bolagsstyrning som idag ingår i Stockholmsbörsens noter-ingskrav.Att i valet mellan lagstiftning och självreglering, beslutet ändock föll på självreglering genom kod, har sin förklaring i självregleringens flexibilitet, snabbhet och anpassnings-barhet till de olikartade förhållanden som råder inom svenskt näringsliv. Koden är dess-utom semidispositiv genom principen comply or explain, vilket innebär att ett bolag kan välja att inte följa Kodens regler, bara de kan förklara orsaken till varje enskild avvikel-se. Att avvika från Kodens regler kan i vissa fall vara en förutsättning för att god bo-lagsstyrning ska kunna anses vara för handen.Då Kodens regler faller inom ABL:s naturliga tolkningsområde fungerar Koden som ett utfyllande tolkningsinstrument beträffande bolagsledningars skadeståndsansvar. Detta är möjligt genom att Koden konkretiserar det ansvar som bolagsledningen genom sin vårdplikt har gentemot bolaget. För de oäkta bolagsorgan som instiftats enligt reglerna i Koden, bedöms ansvaret olika beroende på vilken ställning inom bolagshierarkin de an-ses inta. Det oäkta bolagsorganet valberedningen och dess ledamöter är, på samma sätt som styrelsens ledamöter, sysslomän för bolaget. Mot denna bakgrund är det därför vik-tigt att berörda parter; bolaget självt samt aktieägare och tredjeman, kan göra ansvar gäl-lande mot culpös ledamot av valberedningen. Att beskriva övriga oäkta bolagsorgan; revisionsutskottet och ersättningsutskottet, som egna organ är delvis missvisande då det endast är fråga om en delegering av uppgifter inom styrelsen och inte inrättandet av ett nytt organ, såsom fallet är med valberedningen. Ansvaret ska således bedömas på sam-ma grunder som vid övrig arbetsfördelning inom styrelsen.Avsaknaden av en officiell instans som bevakar och godkänner de förklaringar företa-gen lämnar till sina avsteg från Koden, medför att det istället har blivit marknadens sak att bedöma, och indirekt utdöma sa...
