I en situation där kvalitet konkurrerar med låga löner är produktivitet en viktig faktor. Detta är situationen för Fabrik Large Bearings i Göteborg som tillverkar stora sfäriska rullager och har komponenttillverkning. Fabriken tillhör SKF Sverige AB som ägs av AB SKF. SKF är en samarbetspartner i ett forskningsprojekt om produktivitet. Den delen som SKF har deltagit i rör kompetensutveckling för förbättring av produktiviteten.
Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som påverkar produktiviteten på Fabrik Large Bearings och identifiera orsaker bakom deras produktivitetsnedgång. Som forskningsmetod har vi valt en kvalitativ metod och att genomföra en fallstudie med en induktiv ansats, som även betecknas upptäckarens väg. Genom en besöksintervju på Fabrik Large Bearings har vi kunnat få svar på våra frågor om produktivitet. Dessa intervjusvar utgör våra primärdata den så kallade empirin. Som sekundärdata har vi bland annat använt oss av litteratur, artiklar, uppsatser och Internetkällor. Empirin har jämförts med teorin och analyserats.
Produktiviteten är en komplex parameter. På Fabrik Large Bearings påverkas produktiviteten av tolv faktorer som kan delas in i personalberoende faktorer så kallade ”mjuka faktorer” och produktionsberoende faktorer. De personalberoende faktorerna är sjukfrånvaro, stress, olyckor, omsättning av personal, kompetens, ledarskap samt motivation och engagemang. De produktionsberoende faktorerna är konjunktur, materialbrist, produktsortiment och maskinproblem. Fabriken fokuserar mycket på de ”mjuka faktorerna” vilket är bra, men de påverkar produktiviteten med 15 procent enligt en studie, medan hela 85 procent går att påverka genom produktionssystemet. Fabrik Large Bearings mäter produktiviteten genom ett partiellt mått som baseras på arbetstid. Fabriken använder också balanserat styrkort där produktivitet finns med som en parameter. Total Process Management (TPM) används som är ett förändrings- och förbättringsarbete på fabriken. Det fokuseras mycket på de anställda och deras inverkan när det gäller produktiviteten. Ett signalsystem med en lägsta gräns på produktiviteten finns inte, vilket gör att åtgärder från ledningens sida inte sätts in i tid.
Fokuseringen är på andra parametrar i det balanserade styrkortet än produktiviteten och detta har resulterat i att produktiviteten har gått ned. Även om andra nyckeltal är viktiga måste det finnas en balans så att inte produktiviteten blir lidande i slutändan. Att det inte finns en övre gräns för en produktivitetsökning kan tyda på att det finns risk för suboptimering. Det spelar in...
