Vad är estetik? Hur ser något ut som är estetiskt tilltalande? Estetiska
värderingar är något som vi ganska ofta talar om. Nästan alla har sina bestämda
åsikter om vad som är vackert eller fult. Ändå är det väldigt få, om ens någon,
som faktiskt kan definiera vad det är som gör något vackert. Ofta hör man
beskrivningar handlar om positiva upplevelser knutna till något som man sett
förut. Men vad har estetik för betydelse och hur används det i
stadsbyggnadssammanhang? Det är dessa frågor som detta arbete kommer att handla
om.
I och med revideringen av PBL 1996 lyftes de estetiska värderingarna i
stadsbyggandet och planeringen upp till en nivå där dessa jämställdes med
kulturella och andra allmänna intressen. I den reviderade lagtexten står att
”Planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en
ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse,
grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar” . Förarbetena till
PBL-revideringen har hitintills varit det mest handgripliga arbetet vad det
gäller lagstiftning med att definiera vad en byggd miljö av god estetisk
kvalitet är.
I och med det nationella miljömålsarbetet som startade 2000, fortsatte arbetet
med estetiska värden. Det 15: e miljömålet har rubriken God bebyggd miljö.
Ambitionen är att detta miljömål ska uppnås inom en generation. Detta
övergripande miljömål har efter hand brutits ner till mer konkreta delmål. Det
delmål som är relevant i detta sammanhang är ”planeringsunderlag” där Boverket
är den myndighet som har ett särskilt ansvar. I delmålet står det bland annat
”… kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas” . I
och med detta har den fysiska planeraren fått stöd inte bara för vilken
bebyggelse som är mest lämplig ur ändamålssynpunkt, hushållningsperspektiv mm.,
utan också ur estetisk synpunkt.
Frågor om estetik kom att ytterligare lyftas upp på den nationella dagordningen
i och med Arkitekturåret 2001, då ett nationellt fokus sattes på arkitektur och
den fysiska miljön.
Den fysiska planeraren måste i sin yrkesutövning ta ställning till om en
bebyggelse är ändamålsenlig enligt PBL och uppfyller miljömålen. Han eller hon
måste alltså värdera om bebyggelsen håller en estetisk godtagbar nivå. Vad
innebär det egentligen när vi talar om estetik i stadsbyggnadssammanhang? Hur
gör vi egentligen när vi skapar oss en uppfattning om något är av hög estetisk
kvalitet i den yttre miljön? Dessa frågor är bara några i en lång rad som
planeraren måste ta ställning till.
Syftet med examensarbetet är att undersöka vad begreppet estetik innebär i
stadsbyggnadssammanhang. Vidare syftar arbetet till att utforska hur vi kan
resonera när vi bedömer objekt utifrån estetiska parametrar, och då i synnerhet
objekt i den yttre fysiska miljön. Ett delsyfte är att genom fallstudier
undersöka hur estetiska värden tar sig till uttryck i den fysiska miljön. Målet
är att öka förståelsen för estetikbegreppet i stadsbyggnadssammanhang genom att
skapa en teoretisk grund för förståelsen av estetiska värden i den fysiska
miljön. Avsikten är inte att försöka finna några absoluta sanningar.
Arbetet är i princip uppbyggt efter tre frågeställningar: vad är estetik? Vad
betyder estetiken i stadsbyggnadssammanhang? Hur används estetiska avvägningar
i det moderna stadsbyggandet? Dessa frågeställningar är utgångspunkten för de
kapitel som följer. I det första kapitlet presenteras några av de grundläggande
begrepp som är nödvändiga att ta ställning till för att kunna föra en fortsatt
diskussion. I kapitel två problematiseras estetikbegreppet genom olika
filosofiska texter. Det tredje kapitlet avhandlar vilket utrymme som estetiken
har i lagar och rekommendationer, främst PBL. I kapitel fyra framläggs en
modell över olika estetiska samband. Det femte kapitlet är en fallstudie där
modellen prövas genom att appliceras på tre olika områden.
Examensarbetet baserar sig till stor del på litteraturstudier. I den första och
andra delen av arbetet är det främst filosofiska texter om estetiska
värderingar som används. För att arbetet ska vara möjligt att genomföra inom
ramen för en 20-poängskurs har ett urval gjorts för att avgränsa
estetikbegreppet. Detta innebär att ...
