Examensarbetet utgör en bergmekanisk analys av möjligheten till avrundning
av pelarspetsar i infarterna till brytningsortarna i LKAB:s underjordsgruva
i Kiruna i syfte att åstadkomma en mer optimal körväg vid lastningen.
Förutom numeriska analyser i Unwedge, Examine2D och ExamineTAB där
tendensen att kilar bildas och spänningssituationerna vid de olika
pelarrundningarna studeras innefattas även beräkningar för tidsvinst och
ökat utbyte vid en pelarrundning. I arbetet ingår även skadekarteringar där
naturliga rundningar uppstått i syfte att få en bild av vilka skador som
kan uppstå vid en pelarrundning. Skadekarteringen är också utförd på pelare
som inte blivit avrundade för att se vilka brottyper som normalt
förekommer. I arbetet har också intervjuer gjorts med lastare, tillredning
och layoutpersonal för att få deras syn på avrundning och kunskap om vad
dagens layout innebär.
De numeriska analyserna visar att en rundning av pelarna förbättrar
spänningssituationen eftersom utbredningen av höga spänningskoncentrationer
minskar vilket resulterar i stabilare hörn. Skadekarteringen visar att
tvärortarna överlag har en kil som faller ut på vänster sida om man tittar
in i orten från fältorten. På den högra sidan är formen mer timglasformad
vilket tyder på spjälkbrott som orsakas av höga spänningar.
Kilanalysen i Unwedge visade att en större ortöppning som skulle skapas vid
en avrundning av pelarhörnen leder till ökande kilstorlek. Om kilarnas
storlek ökar krävs eventuellt extra förstärkning i form av någon extra bult.
Vid intervjuerna framkom att lastarna var positiva till en rundning. Då de
ibland uppstår naturligt rundade hörn visste lastarna av erfarenhet att det
var lättare och gick fortare att köra om hörnen var rundare. För de som
tillredningsborrar var det inget problem att strossa snett för att på så
sätt få en rundning.
Underlaget för beräkningen av körväg, hastighet och växling i kurvan är
framtagen av Tommy Efraimsson i LDS, LUCS design system. LUCS står för
LHD-underground-control-system där LHD är en beteckning för typen av
lastmaskin, load-hoaul-dump. Mats Strömsten har utifrån de parametrarna
sedan beräknat tidsvinsten i Excel. Våra beräkningar är baserade på tiden
för kurvan och ett statistiskt underlag för lastmaskinerna under första
kvartalet 2005. Beräkningarna var inte riktigt optimala då de parametrar vi
använt oss av vid beräkningarna var från en tremånadersperiod med bara 52%
tillgänglighet. Beräkningarna är utförda på bara fjärrlastmaskiner och
därför kan ge en underskattning av hur mycket det ökade utbytet kan bli.
Svängen för kurvan vid fjärrlastningen skulle också den kunna förbättras
ytterligare om designen för ortarna först ritades om. Tidsvinsten vid våra
beräkningar blir d...
