Nitrifikation av humanurin

1238 visningar
uppladdat: 2000-01-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Den traditionella synen på avloppssystemen gällande god hälsa och minimerad påverkan på omgivande miljö, tenderar att mer och mer inriktas mot låg resursförbrukning samt återförsel av näringsämnen. Urin utgör cirka 1% av hushållens avloppsvattenflöde, men innehåller ca 80% av kvävet, 60% av kaliumet och cirka 50% av fosforn som finns i hushållens avloppsvatten. Innehållet av kväve, kalium och fosfor utgör ca 15-20% av Sveriges konstgödselanvändning. Tungmetallinnnehållet i urin är jämförelsevis lågt. Sammantaget gör detta källsorterad urin intressant att studera ur näringsåterförselsynpunkt. För att minimera kostnader och exergiåtgång vid transporter för återförsel av källsorterad urin är det nödvändigt att volymreducera urinlösningen. Ett sätt till volymreduktion kan vara att torka urinlösningen. För att minimera kväveförlusterna vid torkning har nitrifikation av urinlösningen föreslagits som förbehandling. I detta examensarbete studerades detta nitrifikationssteg. Bakgrundsfakta från litteraturgenomgångar beskriver vilka faktorer som påverkar nitrifikationsprocessen, hur dessa samverkar och komplicerar processoptimum. Praktiska nitrifikationsförsök i två biobäddar på vardera 14 liter visade på möjligheten att nitrifiera en urinlösning med högt ammoniumkväveinnehåll. Den lagradde humanurinen innehöll ca 3,5 g N/l, och därav mellan 52-92% ammonium. Olika halter av natriumvätekarbonat tillsattes urinlösningen. Försöksserien som beskrivs gav inte tillräckligt med information för att tolka vilket pH som är mest gynnsamt för processen, ej heller storleken på optimal natriumvätekarbonattillsts. De praktiska försöken visade dock högst nitrifikationshastighet vid pH 6,5-7,0. Kväveoxidationen uppgick då till 1,0 g NOx/d, av denna oxidation stod ammoniumoxiderare för merparten. Alla delförsök visade på en kvarvarande rest nitrit i sytemet, något som kan orsaka kväveförluster vid en efterföljande tokning. I rapporten beskrivs nitrifierarnas förmåga till återhämtning efter överbelastning. Den återvunna nitrifikationskapaciteten var dock lägre än tidigare...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Nitrifikation av humanurin

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2000-01-01]   Nitrifikation av humanurin
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=26097 [2024-04-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×