Fysikundervisningens utformande är av stor betydelse för hur elever hur till sig och bygger upp en förståelse av hur och varför vissa fenomen inträffar. Med sig in i klassrummet har flera elever olika vardagsföreställningar som förklaringar till fenomenen. Även efter en avslutad kurs tenderar vissa elever fortfarande använda sig av vissa av dessa vardagsförklaringar. Målet är att förståelsen istället ska grunda sig på vetenskapliga förklaringar som eleven får ta del av och upptäcka under sina studier. För att nå detta mål krävs en kunskap om hur elevers lärande går till och en viss förståelse för vilka vardagsföreställningar elever har och hur dessa påverkar inlemmandet av ny kunskap. I detta examensarbete redogörs för en del av de teorier och den forskning som gjorts om lärande i framförallt fysik. En elevundersökning, där elevers vardagsföreställningar tydliggörs och deras förståelse mäts, genomförs också. Dels på elever som går i årskurs ett och ska läsa fysik och dels på elever som går i årskurs tre och håller på med fysik B. Testet som används är ett välanvänt test med flervalsfrågor för att mäta elevers konceptuella förståelse i Newtonsk dynamik. Resultaten visar att vissa av vardagsföreställningarna lever kvar bland eleverna i årskurs tre medans andra ersatts av de vetenskapliga förklaringarna. Resultatet visar också en tendens till att pojkar ökar sin förståelse mer än flickorna då de i årskurs tre presterar ett bättre resultat på testet som användes. Elevunderlaget för undersökningen är relativt litet, så en generalisering av resultatet kan inte göras. Utifrån studierna om teorier om lärande är slutsatsen att lärandet måste utgå från elevens förkunskaper och förväntningar. Det nya måste kunna knytas till redan existerande kunskap för att ge en djupare förståelse. Att som lärare visa på samma fysik i olika sammanhang, t.ex. genom att låta eleverna arbeta m...
