Luftvägarna

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hur den yttre andningen fungerar.

Det är viktigt att göra skillnad på den yttre andningen som innebär att luft pumpas till olika organ och den inre som är lika med cellandningen. Innan luften kommer ned till lungorna måste den ha rätt temperatur och fuktighet. Därför passerar luften genom bihålorna (som sitter i käkarna och pannbenet) och näshålan. Näs- och bihålornas väggar är klädda med slemhinnor som fuktar, renar och värmer (eller kyler) inandningsluften. Struplocket stänger till vägen till luftstrupen när vi sväljer för att maten inte ska hamna i vrångstrupen(wrong strupe?). När man andas är locket öppet och luften går in i luftstrupen och passerar struphuvudet med sina två stämband. Det fortsätter ner i luftstrupen som hålls utspänd med hjälp av hårda broskringar, tills det kommer ner dit strupen delar sig. Luftstrupen förgrenar sej i de två huvudbronkerna som går till varsin lunga. De fortsätter sedan att dela upp sig i upp till 25 förgreningar (bronker). Varje förgrening slutar i små lungblåsor (alveoler) som sitter samlade i klasar. Det finns miljontals sådana och om man lägger ihop all den yta som finns i dessa blåsor så blir det ca 100 kvadratmeter. De tunnväggiga blåsorna omges av ett nät av fina blodkärl. Där sker ett gasutbyte, blodet får syre och lämnar samtidigt av koldioxiden som är en restprodukt från cellandningen. Luftstrupen och bronkerna är på insidan klädda med slem och små fina flimmerhår. Smutspartiklar som följer med andningsluften ned fastnar i slemmet och förs sedan upp mot svalget med hjälp av flimmerhårens rytmiska rörelser. Väl framme vid svalget antingen hostas slemmet med smutsen upp eller så sväljs den. Tobaksrök innehåller små droppar tjära som fastnar på rökarens flimmerhår och framkallar en ökad slembildning. Det är när slemmet täpper till och retar luftvägarna som rökaren får rökhosta.

Hur fungerar andningen?

Varje lunga är omgiven av en dubbelväggig lungsäck. Den inre väggen sitter fast i lungan och den yttre i bröstkorgen och mellangärdet. Mellan lungsäckarnas väggar är trycket mycket lägre än utanför. När vi andas drar diafragman (som är den muskel som skiljer brösthålan från buken) ihop sig, mellangärdet sänks och därmed också lungsäckarnas ytterväggar. P.g.a. det högre trycket trycks då innerväggarna utåt. Lungvolymen ökar och luften sugs in. När diafragman slappnar av och mellangärdet höjs pressas luften ut ur lungan. Andningscentrum i ryggmärgen ger impulser till musklerna så att allt detta ska fungera. När man andas med hjälp av mellangärdet kallas det för bukandning men man bröstandas också. Det innebär att bröstkorgen utvidgas med hjälp av musklerna som fäster ...