Statuskriget och det estetiskt kulturella rummet: En analys av svenska mediers musikkritikers makt över den goda smaken

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Syftet med denna uppsats är att utreda vilken sorts makt de kritiker som idag figurerar i svenska medier har över vad som anses vara "den goda smaken" i Sverige och hur denna makt fungerar och används. Vilken roll har kritiker som bedömare av musikverk och vad har deras bedömning för betydelse för själva verket, för dem själva och för samhällets kultur? Åtta musikkritiker som figurerar i svensk media på olika sätt har intervjuats genom kvalitativa intervjuer. Teorier är främst hämtade från estetiken och kultursociologin. Vägen fram till slutsatsen påbörjas i ett estetiskt resonemang och hamnar via förståelse för populärkulturen i det sociala där det estetiskt kulturella rummet kan skapas och statuskriget kan påvisas. Att vara kritiker inom svensk media idag är att vara på jakt efter status. Statusen bidrar till hur stor makt kritikerna har över musikverks kulturella status, vilket indirekt även blir en makt över det estetiska värdet. Att kontrollera det estetiskt kulturella rummet är att kontrollera den goda smaken. Konflikten som statussökandet konstituerar bidrar till att den högre kulturen inte bara nedvärderar den lägre, utan även gör närbesläktade smakkulturer till fiender. Effekterna av statuskriget blir en segregering av de högre kulturernas smakkulturer. Kampen drar dem ifrån varandra och de kan tappa i styrka. Detta gör att de individuella kulturkapitalen blir något kraftfullare, men den enade fronten, den gemensamma kampen för det estetiska goda, går samtidigt förlorad. Det innebär inte att det tappas estetiska värden eller att det estetiska värdet skulle förlora betydelse mot andra värden, men det gör att segregeringen mellan kulturnivåerna ökar. När det inte längre finns...