Singapore - Från brittisk koloni till multinationellt finanscentrum

1 röster
12175 visningar
uppladdat: 2004-01-10
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Singapore: en brittisk kronkoloni

Singapores tidiga historia är lite omtvistad eftersom en del menar att det varit en stormakt under namnet Tumasik, medans andra säger att det bara varit en lokal utpost . Något som är sant är i varje fall att engelsmannen sir Thomas Stamford Raffles från det Ostindiska kompaniet landsteg på Singapore 1819 och det var då det moderna Singapore grundades . Raffles slöt ett avtal med den lokale härskaren Temenggong och sultanen Hussein av Johor. Avtalet bestod i att man skulle få grunda en bosättning och handelsstation vid Singaporeflodens mynning och att öppna en frihamn . Mycket handlade om att man ville hindra och motverka nederländsk expansion och skydda den brittiska handeln med Kina, så det var inte helt en slump att det blev just Singapore . Efter detta försvann Raffles från Singapore men nu hade staden börjat utvecklas, redan 1821 bodde där 5000 invånare varav 1000 som var kineser tillskillnad från dom 150 som bodde där då Raffles kom . Men så kom Raffles tillbaka 1822 och började göra om staden, han flyttade affärsdistrikten till sitt nuvarande läge, jämnade ut marken, regeringsområdet bestämdes till ett visst kvarter och kinesstaden delades upp mellan de olika grupperna av kineser. Det viktiga var dock att han etablerade Singapore som frihamn . Här lastades och lossades värdefulla laster med silke, elfenben, kryddor och textilier . Både handel och invandring var utan förhållningsregler och immigrationen uppmuntrades och det var mest kinesiska män som kom för att tjäna pengar och sedan återvända till sitt hemland men folk kom även från Sri lanka, indien, Indonesien och Malackahalvön. 1824 så köpte det Ostindiska kompaniet Singapore av Temenggong och sultan Hussein. 1826 bildade det Ostindiska kompaniet The Straits Settlements, en administrativ enhet som skulle förvalta Singapore, Penang och Malacka, men det satsades inte mycket pengar på handelstationerna trots att handel blomstrade . 1867 blev man istället en brittisk kronkoloni. 1869 öppnades Suezkanalen och Singapore blev en ökänd hamnstad med opium, hemliga sällskap (en slags maffia) och fattigdom men också en rik och finare del med Cricket Club, Victoria Theatre och Raffles Hotell med många kända gäster . I slutet av 1800-talet växte Malackahalvöns handel dramatiskt och mycket av den gick via Singapores frihamn. Tenn började brytas i Malaya och 1877 var handeln med gummi igång. Myndigheterna försökte få ordning på dom hemliga sällskapen genom kontroll och för att komma tillrätta med det ökade opiumberoendet så tillverkade och sålde myndigheterna opium fram till 1910. Nästan hälften av kolonins inkomster kom då från opiumet! 1929 blev det lite kärvare för Singapore. En världsomspännande depression rådde och samtidigt skulle man tackla höjda röster om självständighet. Det ledde till hårdare kontroll och censur och man drog in på invandringen. Den allmänna sociala välfärden förbättrades dock och Singapore hämtade sig snabbt efter krisen. Men så kom då nästa bakslag: Japanerna. Den 15 februari 1942 var staden omringad av japanskt artilleri och dom brittiska styrkorna kapitulerade. Singapore bytte namn till Syonan (söderns ljus). Japanerna tyckte inte så värst bra om kineserna så många kineser fick sätta livet till när japanerna skoningslöst avrättade intellektuella, kommunister eller vänstersympatisörer. Den japanska ockupationen varade i ungefär tre och ett halvt år. Ju längre kriget varade desto sämre blev levnadsstandarden, inflationen skenade iväg och det blev brist på mat, mediciner och andra förnödenheter. När ockupationen var över så välkomnades britterna men nu var det inte lika självklart att dom skulle styra . Efter kriget fortsatte invandringen och födelsetalen ökade under 1950-talet. När Malajiska federationen blev självständigt 1957 behöll britterna Singapore men 1963 slogs det samman med staterna i den Malajiska federationen. Men detta fungerade inte så bra, Singapore bestod av 75 % kineser och det störde den etniska balansen i Malaysia, så 1965 fick Singapore tillslut sin självständighet och 1968 vann PAP alla platserna i parlamentet och har sedan dess varit det regerande partiet !
Singapore: en av de fyra tigrarna
Under 1950-1960 kom industrialiseringen igång. Singapore följde den Japanska modellen och byggde upp en arbetskraftskrävande industri, som i första hand producerade för världsmarknaden. Det är staten som styr investeringarna till vissa sektorer i ekonomin. Man kontrollerar arbetsmarknaden och strejker är förbjudna. På så vis vill man locka till sig utländska investerare med en lugn arbetsmarknad och lågavlönad arbetskraft. Skatterna för företag är låga och det finns knappt några restriktioner . Eftersom Singapore inte tilldelats några naturresurser överhuvudtaget så har man blivit tvungna till att importera alla råvaror . Industrierna bestod mestadels av massproduktion av textilier, plast, billiga förbruksartiklar och senare elektronik och fiberoptik. Stabila regeringar var också mycket viktiga eftersom det lockade investerare . Under perioden 1968-1974 hade Singapore en genomsnittlig ökning av BNP med 12 % och på 80-talet en ökning på 7 % . Sedan 1979 har Singapore medvetet låtit lönenivåerna stiga och uppmuntrat utvecklingen av kapitalintensiv produktion. Den arbetskraftintensiva produktionen har industrin valt att flytta till andra delar av Asien där arbetskraften är billigare . 1992 gick Singapore samman med Malaysia, Indonesien, filipinerna, Brunei och Thailand och bildade AFTA. Man hade sedan tidigare ett löst samarbete i ASEAN. Målet var att skapa förutsättningar för ett bättre utnyttjande av de samlade resurserna i regionen, underlätta handeln länderna emellan och locka till sig utländskt kapital . En av dagens stora inkomstkällor för Singapore är bank och finansverksamheten som uppkommit bredvid industrin och inte att förglömma: den allt ökande turismen .

2000-talets Singapore
Idag har Singapore övergått från kapitalintensiv till ett alltmer kunskapsbaserat samhälle. Många länder har sina huvudkontor i Singapore men har förlagt sina industrier till andra länder med lägre löner och så har även inhemska företag gjort. Industrin i Singapore präglas alltmer av informationsteknologi, rymdteknik, medicin och industrikemi som kräver välutbildad arbetskraft . Så det är inte så konstigt att man satsar mer och mer på utbildningen. Målet är att majoriteten av varje årskull skall gå igenom en 2-3 årig högskoleutbildning som representeras av National University of Singapore och Nanyang Technological University . Singapore har en marknadsekonomi som präglas av ett starkt statligt intresse men under senare år så har en del statliga verksamheter privatiserats/bolagiserat. Singapores ekonomi utmärks av sunda offentliga finanser, högt inhemskt sparande, en effektiv penningmarknad, låg inflation, ingen stadsskuld och en av världens största valutareserver. Men trots detta så drabbades Singapore i Asienkrisen 1997-98 men detta främst på grund av recessionen i grannländerna som Singapore är beroende av. Världsmarknadsläget är också något som Singapore är beroende av, eftersom man exporterar mängder av elektronik. Detta är en marknad som är väldigt priskänslig och det märks när det bli sämre tider då folk köper mindre sådant.

I Singapores stadsbudget för 2002-2003 är det försvaret som slukar mest pengar, ca 5 % av BNP. Sedan kommer då inte så oväntat utbildning. Miljöområdet har fått mer pengar medans man minskat pengarna till infrastrukturen. Ett annat problem som Singapore inte är van vid är en ökad arbetslöshet. Från att ha varit i stort sett obefintlig så ökade den bara under år 2001 från 2,5 % till 4,7 %. Det är det som är kruxet när man går från kapitalintensiv till kunskapsintensiv att arbeten minskar. Det kanske inte verkar vara några jättesiffror men då får man ha i åtanke att Singapore faktiskt inte har något socialt skyddsnät men man arbetar på det också men man vill inte kopiera vårt system i väst eftersom man tycker att det är allt för generöst och leder till passivitet. Trots arbetslösheten så lever det ca i miljon gästarbetare i staden. Dessa får ta dom lågavlönade jobb som Singaporianerna inte vill befatta sig med t ex renhållning, bygg och hushållstjänstesektorerna.

Även svenska företag har kontor i Singapore och för närvarande är dom 170 st., men endast en handfull har tillverkning där, bland annat SKF, Tetrapak och ABB. Tre svenska banker, SEB, SHB och Nordea har kontor i landet och det finns ca 950 st bosatta svenskar i landet .

Framtidens Singapore

Landet kan räkna med att ligga på plussidan vad det gäller tillväxten men siffrorna kommer inte att vara lika stora utan ligga på en årlig tillväxt omkring 4-6 %. Faktum är att regeringen tillsatt en kommission -Economic Review Comimitee vars uppgift är att presentera förslag på hur ekonomin kan ordnas för att klara av framtiden. Och det behövs eftersom det behöver ändras en del för framtiden. Ett stort steg har varit att övergå från kapitalintensiv till kunskapsintensiv. Detta innebär att man måste utöka universitetsplatserna, omskolning av arbetskraften, främja kreativt tänkande i skolan osv för att på så sätt locka till sig investerare. Så framtidens Singapore kommer att satsa på välutbildad arbetskraft istället för lågavlönad.
Något annat som man vill ändra på i framtiden är att det ska finnas mer lokala företag. Det största problemet för Singapore är elektronikmarknaden som är den största. Eftersom det är en så känslig marknad gör det Singapore oerhört beroende av världsmarknaden. Detta vill man ändra på genom att locka investerare till andra sektorer så som avancerad elektronik, hälsovård, kemi/läkemedel, IT/kommunikation, utbildning, finansiella tjänster och bioteknik. Man vill i framtiden också att Singapore i större utsträckning ska vara ett regionalt centrum även för företag inom tjänstebranschen. Ena annan viktig sak är den rådande statliga styrningen som trots allt gjort Singapore till vad det är idag. Just nu baseras styrningen på att landet är sårbart och behöver en stark regering med breda ekonomiska instrument som är garanti för landets stabilitet och välfärd. Dom styrandes ovilja att släppa taget visas i den långsamma privatiseringen av de statliga bolagen, men detta är kanske något som ändras i framtiden .

Analys
Här har vi verkligen ett land som har slutspurtat. Det Sverige gjort på 200 år har dom gjort på 40 år! Från att på 60-talet ha arbetsintensiv produktivitet har man gått till 70-talets kapitalintensiv och sedan till 80-och 90-talets kunskapsintensiv. Detta skulle nog aldrig ha gått utan den totala kontroll som dom regerande har haft. Men det finns ju alltid en baksida och i detta fall så har ju demokrati i våra ögon verkligen fått stå i skym undan. Det verkar nästan som om man inte både kan ha och äta kakan, alltså vill man ha ett ekonomiskt underland så får man välja bort demokrati? Det känns nästan så.

Det är lite svårt att sia om Singapore framtid, dom har ju trots allt en del problem att brottas med och särskilt nu när flera av Asiens länder är på frammarsch. Men det verkar som om landet är medvetet om detta eftersom man nu satsar otroligt mycket på utbildning och det tror jag är absolut rätt. På så vis kan man vara ett föredöme för andra länder, men då gäller det att investerare inte sviker och väljer att flytta till mer lågavlönade länder. Man får kanske som sagt profilera sig inom andra områden. Jag tror absolut att det fortsättningsvis kommer gå bra för Singapore men dom kommer nog inte att sticka ut så i mängden som dom gjort förut, jag tror att dom andra länderna kommer att komma ikapp. Demokratin är nog Singapores sorgebarn och det som oroar mig mest men singaporeborna verkar ju nöjda trots allt eftersom det regerande partiet faktiskt har ett stort folkligt stöd. Kanske är det skrämselpropagandan att landet inte kommer att klara sig, att det kommer att bli högre arbetslöshet om man släpper på kontrollen som skrämmer och det förstår jag, det är ett klurigt dilemma det där, men i så fall så kan man väll skära ner på dom otroliga mängder pengar som går till försvaret och omprioritera. Nu kan man ju undra hur så många människor får plats på samma ställe och svaret är att man helt enkelt skyfflade undan allt som hade med kolonialtiden att göra och ur askan reste sig jättelika skyskrapor och inte nog med det regeringen tycker att det är för lite plats ändå men då utökar man bara ön genom utbyggning till andra öar, så Singapore är en växande ö på alla sätt. Allt för att behaga industrin och investerare. Singapore är verkligen helt uppbyggt och anpassad för investeringar och industri, man kan ju tycka att dom sålt eller förlorat sin själ i jakten på rikedom.

På sätt och vis så upprepar sig historien, Singapore och dom andra ”tigrarna” har ju varit 2000-talets Amerika, folk har sökt lyckan här och funnit den eftersom många verkligen blivit miljonärer över en natt och många söker fortfarande lyckan. Även Singapore har ju fått känna på I-ländernas problem nämligen en minskande befolkning, vilket lett till att parollen ”två barn är nog” har ändrats till ”skaffa tre barn eller fler om du har råd”, man har också beviljat skattelättnader för större familjer och det kanske inte vore så dumt även för oss här i Sverige. Jag tror att vi har mycket att lära av varandra, Asien har verkligen blivit länder att räkna med och d...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Singapore - Från brittisk koloni till multinationellt finanscentrum

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2004-01-10]   Singapore - Från brittisk koloni till multinationellt finanscentrum
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2622 [2024-05-02]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×