Guld/Au

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Alltför många gånger har vi hört talas om guld och
även sett oss klä i dem. Men varför får man en sådan makt att
bära de på sig eller överhuvudtaget äga de? Svaret till frågan finns i dess historia som kom att förändra vårat perspektiv på guld.

Guld är ett grundämne som är gul och glansig till formen och räknas till de ädla metallerna i spänningsserien.

I och med att guld är motståndskraftigare än järn har den svårare att förena sig med andra ämnen till skillnad från grundämnet järn som har denna förmåga.
Att tillhöra till de ädla metallerna kan vara guldet till fördel av den enkla anledningen att inte förorsakas av korrosion d.v.s. Guldet ingår ogärna kemisk förening med ämnen som luft och vatten etc.

Vi vet rätt så enkelt att guld inte påverkas av vanliga syror men det finns en syra som gör en verkan på guld,

nämligen kungsvatten som består av en blandning av 1 del salpetersyra och 3 delar saltsyra.
Guld har kemiska beteckningen (Au) som kommer från det latinska ordet Aurum som betyder morgonrodnad på latin.

Den är också av de allra tyngsta metallerna med densiteten på 19,32 cm/g. För att fördjupa det kan vi tänka oss att fylla 2-liters mjölkförpackningar med guld som således skulle väga ungefär 40 kg. Alltså rätt så tungt!
I periodiska systemet ingår Grundämnet guld i den elfte gruppen, näst under metallerna, silver och koppar. Guldets atomnummer är 79 och dess atomvikt är 197.
Något som är ännu fascinerande om guld är dess smidbarhet som är den bästa av alla metaller. För att ta som exempel kan man få ut 3 000 meter tråd på allt så mycket än ett gram guld med diametern 0,0012 mm på tråden.
Som ädel metall framkommer guld i naturen blandad med silver eller platina. Guldets smältpunkt är 1063 C/grader och kokpunkt 2970 C/grader.


Guldets form

Vanligtvis förekommer guld i naturen som korn och klimpar
i vattendrags avlagringar men det finns också andra ovanligare former
på naturlig guld som t.ex.
kristall liknande guld som hittats i Mother lode i Kalifornien. Guldets kristallform är kubisk och det är tydligt ovanligt med guld som är kristallformade. Däremot är inte korn och klimpar kristallformade, de är nästan avrundade
och plattade till.

En guldform som inte kommer av sin naturliga framkomst är guldbladet,
som blir genom att man pressar ut guldet till en tunn plåt och det är det som man kallar ett guldblad.
Med måttet 0,0001 mm på ett guldblad som är så tunn går det att se igenom den.
Från något som bildas genom teknik mot något sällan som förekommer,
den nämligen s.k. ”naturlig guldtråd”.

Vad som sker när ”naturlig guldtråd” bildas är troligen att det varit extremt hett så att guldet har utvunnits genom malmen och genom en springa eller en öppning i berget har
Smältguldet tryckt sig in i den och fyllt ut öppningen och blivit en ”naturlig guldtråd”.

Andra mera ovanligare former utav guld är ”vuxet guld” eller dendritiskt guld som liknar
Granbarr, fast av guld förstås.
Guldklimpen ”holtermann nugget” som hittades i Australien vägde mer än 285 kilo
och den innehöll 214 kilo rent guld, vilket är den största guldklimpen
som hittats hittills.







Guld att utvinna

Man trodde för länge sedan att guld föddes ur solen och som namnet
Aurum tyder på stämmer mycket i samband om den s.k. födelsen ur solen.

Numera vet vi att guld inte föds ur solen den antingen vaskas fram eller
Utvinns från malm.
Guldvaskning är den äldsta varianten för att finna guld och går på det viset att t.ex. Vid någon älv eller en damm ta lite sand i en vask och skölja sanden bort så att det som är kvar blir små lite tunga guldklimpar.

Idag är det många som vaskar fram guld och till det har vi en del föreningar
som hjälper människor att pröva på guldvaskning, här i Sverige finns ”guldvaskning i
Ädelfors” som också är en förening.

Man rekommenderar också att helst vaska under vatten där chansen är större,
för att under vatten väger guld 10-11 gånger tyngre än sand och i luft väger guld 6-7 gånger tyngre än sand.
Ju större skillnad desto enklare.
Men numera utvinner man guld från malm och det är i stort sett vad alla företag satsar på. Pyrit är ett mineral som kallas för kattguld och den heter så för att den är lik guld.
Pyrit är en typ av järnsulfid och används för att framställa svavel och svavelsyra.




Guldhalten

För att förbättra guldets egenskaper legeras det ofta med metaller som
koppar, silver och nickel.

Guldhalten anges ofta i karat men likaså i finhet. Rent guld som korresponderar
24 karat eller 1000 fin är sällan som uppkommer, men däremot påträffar man guld
blandat med silver eller platina.

Guldsmycken med 24 karat finns det inte så gott om, det kan tyckas vara opraktiskt att bära på sig de p.g.a. dess väldiga mjukhet.
Utomlands eller allmänt vägs guld i Troy once, en Troy once är 31,1.
De stora metallbörserna i London, Tokyo och New York bestämmer varje dag priset på guld som anges i Troy once/US dollar. Hösten till året 2000, var priset översatt till svenska kronor och låg ungefär på 85000 kr/kg eller 85 kr per gram.
18 karat guld består till 75 % av guld och 25 % av metaller som exempelvis silver eller koppar.

Olika sorters Guldlegeringar

Rött guld
Rött guld eller röd guld kallas legeringar av guld med bl.a. koppar.

Gult guld
Silver - koppar legerat guld ger gult guld.

Grön guld
Silver legerat guld kallas grön guld.

Vitguld
Vitt guld eller vitguld är en legering av guld som innehåller 75 % guld och resten
silver, nickel eller en metall som kallas palladium.

Blått guld
Blått guld var väldigt folkkär under 1800-talet men nuförtiden är
den mycket oanvändbar.
Den består 75 % av guld och 25 % stål och ger blåa nyanser till
färgen.

Användningsområde

Det var i Lydien – nuvarande Turkiet som guldmynten först kom till användning
och helt otroligt sedan dess har guld förknippats med pengar, rikedom och makt.

Det möjligtvis förklarar en hel del om dess framgång som totalt förändrat vårat perspektiv på guld.
Guldet har också av denna anledning spelat en stor roll i världsekonomin.
Guld är en metall som används till en rad olika områden, i datorer används guld bl.a.
som elektroniska kretsar av den anledningen att den har en sådan förmåga att leda elektricitet.
Guld har även tagits till användning i rymden först år 1965, tjocka guldskikt placerades i astronautens visir för att skydda solstrålarna som föll in på den.
Det används också som värmesköldar på rymdfärjor för dess goda värmeledande förmåga.

Mediciniskt sätt har man tagit guldets egenskaper till användning genom att smälta guldet och forma det till en tand. Av syror som bildas i mungipan har man kommit fra...