Optionsprogram har varit ett vanligt medel för att rekrytera, motivera och behålla kompetent personal. De senaste åren har dock ersättningssystemen blivit mer komplexa och ju mer börsen går upp desto fler aktierelaterade ersättningsprogram dyker upp i företagen. I takt med att antalet optionsprogram ökar blir det även allt viktigare att företagen ger tillräcklig information gällande dessa i årsredovisningarna. I februari 2004 gav IASB ut standarden IFRS 2 som reglerar aktierelaterad ersättning. Denna började användas av börsnoterade företag i Sverige under 2005 och innebär kostnadsredovisning av aktierelaterade ersättningar, men även att företagen måste ge vissa upplysningar som ska underlätta för läsarna av de finansiella rapporterna att förstå optionsprogrammen.Vi ville med denna uppsats ta reda på vilka upplysningar som företagen på Stockholm Large Cap listan skall redovisa för de aktierelaterade ersättningsprogrammen enligt IFRS 2 samt undersöka hur de följer dessa regler. För att göra detta har vi använt oss av skriftliga källor, främst i form av IFRS 2 och en analys av företagens årsredovisningar från år 2005 (alternativt 2004/2005). Analysen av årsredovisningarna gjordes utifrån ett antal punkter som vi ställt upp med utgångspunkt i upplysningskraven och Bilaga B i IFRS 2. Vi kompletterade sedan detta med en telefonintervju med en revisor från ett av Sveriges största revisionsbolag.Efter att ha genomfört vår analys kom vi fram till att företagen i allmänhet är dåliga på att redovisa enligt IFRS 2. Något som känns oroande är att företagen har betydligt lägre poäng på de mer djupgående frågorna. Sämst är företagen på att ange vilka indata som har använts vid uträknandet av det verkliga värdet och bäst är de på att ange kostnaderna och beskriva sina program. Majoriteten av företagen säger dock att de använder Black-Scholes-modellen, detta trots att denna enligt IFRS 2:s Bilaga B sällan är lämplig vid värdering av optioner till anställda. Det verkar även finnas en ovilja att redovisa enligt IFRS 2, både i form av att företag väljer att inte följa standarden och genom att många företag undviker att direkt nämna IFRS 2 vid namn, trots att de tydligt nämner de andra standarderna. Slutligen kan man konstatera att det behövs en standardisering av informationen som skall ges. I nuläget ger företagen olika mängder info...
