I Sverige skapas årligen stora mängder biprodukter från den inhemska
stålindustrin. Enbart från ljusbågsugnarna uppgår mängden producerad slagg
till drygt 400 000 ton, av vilket 80 procent går direkt på deponi.
För att minimera mängden deponerad slagg finns i dagsläget planer på att i
stället använda slaggen som byggnadsmaterial i bland annat vägar.
Problemet med slaggen är dock dess tungmetallinnehåll. Tungmetaller som krom
och molybden lakar lätt ut i naturen då de inte är stabilt bundna. Målet med
detta examensarbete är att utreda och verifiera om det går att stabilisera
kromen i slaggen med tillsats av magnesiumoxid.
Undersökningar som tidigare gjorts visar att tillsats av magnesiumoxid till
slagg kan bidra till bildningen av den stabila fasen magnesiumkromit.
Finns kromet bundet som magnesiumkromit är risken för kromutlakning minimal.
Fyra olika slaggvarianter undersöktes. Två av dessa modifierades med
tillsats av magnesiumoxid.
Totalanalysen från försöken visar att samtliga modifieringshalter som
eftersträvats uppnåtts. Skaktestet tyder på att mängden utlakad krom minskar
vid moderata mängder tillsatt MgO men ökar vid större tillsatser.
Undersökningen med XRD tyder inte på några distinkta förändringar slaggerna
emellan. SEM undersökningen visar en tydlig samexistering av krom, magnesium
och syre.
Slutsatsen från arbetet är att tillsats av magnesiumoxid har inverkan på
kromutlakningen. SEM undersökningen tyder på en bildning av magnesiumkromit,
medan XRD analyserna varken talar för eller emot en eventuell bildning av
magnesiumkromit. Utlakningstendensen för molybden verkar följa krom.
Många frågetecken kvarstår när det gäller slaggens lakningsegenskaper med
avseende på krom. Fortsatta studier bör genomföras, där optimal halt...
