Fibre to board är en simulerings modell framtagen vid Stora Enso Research Centre Karlstad. Modellen används för att prediktera krympning och styrkeegenskaper hos en bestämd kartongbana. Indata till modellen hämtas ifrån isotropa laboratorieark. För att förbättra och verifiera erhållna resultat från simuleringsmodellen så att de korresponderar bättre med värden från kartongmaskinen fanns det ett önskemål från RCK om att undersöka möjligheten att optimera indata till modellen.Laboratoriearktillverkning enligt standard resulterar alltid i ark med egenskaper som ligger långt från maskin arkens. Därför är syftet med detta examensarbete att modifiera arktillverkningsmetoden så att laboratorieark med egenskaper närmare de för maskinark kan erhållas. För att lyckas med detta undersöktes det hur olika parametrar påverkar pappersegenskaperna och om tillverkningsmetoden kunde förbättras.Vid undersökning av fritorkade ark upptäcktes att ark som pressats med viraduk mellan läskark och laboratorieark blev mindre buckliga än ark som pressats med enbart läskark. Dessa ark hade också en något högre densitet. Buckligheten som är en följd av krympningen reducerades också när arken torkades mellan viraduk under lätt belastning. Läskarkens inverkan på de isotropa arken kunde inte elimineras genom att använda viraduk vid pressning, inte heller genom att växla läskarken så att deras MD riktning orienterades olika.Även finmaterialets inverkan på pappersegenskaperna undersöktes. Resultaten visade att ett ökat finmaterial innehåll ger ökad krympning, högre densitet, ökat dragstyvhetsindex, buckligare ark och en minskad luft permeabilitet.Det visade sig att olika presstryck ger arken en högre densitet men krympningen påverkades inte märkbart. Densitet i samma nivå som på maskinark kunde däremot inte erhållas med laboratorieplanpress. Detta kan bero på att fibrerna i fritorkade ark relaxerar efter pressning, vilket ger en lägre densitet. För att kunna få högre densitet kanske en annan press än den planpress som användes i dessa studier kan införas. Det kunde även konstateras att ett ökat presstryck ger mindre buckliga ark.I dessa studier, där ark tillverkades av färdiga skiktblandningar från maskinkar, hade inte ytvikten på arken någon större inverkan på krympningen. Detta tyder på att ytvikten på arken som används som indata inte har så stor inverkan vid simulering i modellen Fibre-to-board.Det undersöktes även hur skikten i ett två-skikts ark och en blandning av LF/CTMP massa påverkar krympningen. Resultaten visade att krympningen ökar med en högre andel LF och att det finns ett linjärt samband mellan den totala krympningen för en blandning av LF/CTMP massa och krympningen för de enskilda massorna.För att kunna verifiera beräkningsmodellen Fibre-to-board utfördes slutligen en simulering. Skiktblandningar och tvärsprofiler från kartong togs ut från en specifik pappers maskin inom Stora Enso koncernen. Egenskaperna på laboratorieark gjorda av skiktblandningarna användes som indata till simuleringsprogrammet och kartongprofilerna från pappersmaskinen användes som referens. Dragstyvhetsindex i CD stämde bra överens med de mätningar som gjordes på maskinarken, men dragstyvhetsindex i MD skiljde ...
