Nyttjandet av motorfordon i allmänhet och snöskotrar i synnerhet har ökat
kraftigt i naturen. Snöskotern har sedan introduktionen i Sverige, i mitten
av 1960-talet, brett ut sig över hela Norrland. Många människor kombinerar
nuförtiden intresset för friluftsliv med snöskoteråkning. Fordonet används
emellertid inte enbart för rekreation utan är också ett arbetsredskap. Det
är dock som fritidsaktivitet snöskotern rönt mest uppmärksamhet. Som sådan
debatteras snöskotern kraftigt under högsäsong, och såväl dagstidningar som
offentliga utredningar har skrivit spaltmeter i ämnet. Debatten gäller
snöskotern ur störningssynpunkt med hänseende på gemensamma resurser i form
av djur- och natur, ren luft och det rörliga friluftslivet i allmänhet. I
takt med den tilltagande fritidsbåtstrafiken har kritiska röster höjts
också vad gäller denna fritidsaktivitet.
Uppsatsen är huvudsakligen en litteraturstudie över gemensamma
resurspooler, eller common-pool resources, och teoribildning kring detta
ämnesområde utifrån vilken en anknytning görs till snöskotern. Syftet med
uppsatsen är att undersöka huruvida snöskotern och fritidsbåten kan ses som
samma typ av problem. Avspeglas detta i så fall i den faktiska regleringen
av de bägge fritidsintressena? För att besvara syfte och frågeställningar
görs en vidarekoppling till fritidsbåten, utifrån de teoretiska
utgångspunkter vilka karaktäriserar snöskotern som problematisk. Teorier
kring common-pool resources är relevanta för denna uppsats då de tar upp
problem som uppstår när fri tillgänglighet till en resurs råder, vilket
emellanåt kan sägas gälla snöskotern såväl som fritidsbåten och de landskap
dessa uppträder i.
Slutsatsen är att också fritidsbåten är ett problem rörande gemensamma
resurser. Som sådant är det dessutom, likt snöskotern, applicerbart på det
teoretiska resonemanget om common-pool resources. Trots att fritidsbåten
och snöskotern i grunden är likartade problem skiljer sig reg...
