Japans roll i Andra världskriget

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
Jag har valt att inrikta mig på Stilla havs-kriget mellan 1941-45 men även bakgrund till kriget och funderingar varför det över huvud taget blev ett krig. Två frågor kommer att ligga till grund för texten:
1. Varför attackerade Japan Pearl Harbour? Finns det historiska förklaringar?
2. Vad avgjorde kampen om makten i Stilla Havet?

Den första frågan kräver resonemang inte bara av militärhistorisk art men jag anser att frågan är viktig, särskilt ur militärhistorskt perspektiv.
Innan kriget
Det japanska samhället hade under århundraden levt mycket isolerat med inhemska motsättningar och stark konservatism som genomsyrade samhället. Japan gav till slut upp sin självisolation men det krävdes att amerikanarna 1860 hotade med militärt våld om man inte öppnade sig för handel. Den japanska regeringen gav delvis med sig och hamnar öppnades för handel med USA och kolonialmakterna. Dock var motståndet i landet fortfarande starkt och många diplomater och deras medarbetare hotades eller dödades. Detta försvagade regeringen ännu mer då åtgärder som böter och liknande vidtogs från de drabbade ländernas ledningar. Det är vid denna tidpunkt, 1865, som en viktig vändpunkt kom i Japans historia, en grupp samurajer och andra högre tjänstemän insåg att isolering från omvärlden skulle komma leda till misär och förödmjukande behandling från omvärlden, just detta har hänt Kina något tidigare. Året därpå inledde en armé från den provins där motståndet varit starkast ett försök att störta regeringen och detta lyckas efter några års kamp. 1868 återinförde Japan kejsardömet.

Därmed inleddes en ny fas i Japans utveckling med mycket snabb utveckling där man studerade andra de europeiska ländernas regeringar och politik och helt enkelt följde deras exempel. Detta innefattade den imperialistiska tanken. Den japanska regeringen hade mottot ”fokoku kyohei”, rikt land, stark armé. Detta tycker jag är de första tecknen på motsättning mellan Japans och USA:s politik, Japan ville utvidga i Stilla Havet, likaså USA som följer Monroedoktrinen. Där ska man vända Europa ryggen och vända sina blickar västerut. Under de följande årtiondena inriktar sig Japan främst på att expandera rakt västerut in i Kina och i Korea. Ett exempel på beslutsamheten i den japanska politiken är det rysk-japanska kriget 1904-05 där man stred om kontrollen över Korea. Ryssland väntades sig en promenadseger men Japan slog dem och hela världen med häpnad när man vann kriget och därmed kontrollen över Korea. Även de ryska intressena i Manchuriet togs över. Under tiden fram till Andra världskriget fortsätter Japan att försöka gå in i Kina och kommer med olika förevändningar för att rättfärdiga intrången. 1932 hade man ockuperat hela Manchuriet. 1940 presenteras idén om den nya ordningen i Asien där hela bortre Asien ska styras från Tokyo av Japans utrikesminister. Några månader senare har man intagit hela Indokina. Detta är den historiska förklaringen till Pearl Harbour.




Kriget
Det är vid händelserna i Indokina kriget i praktiken drar igång. USA och Storbritannien inför handels-embargo på olja och stål. Japan måste då dra sig tillbaka eller inta territorium där de kan få tag på dessa produkter. Överraskningsanfallet mot Pearl Harbour den 7 december 1941 blev svaret. Amerikanska flottan var, för mig oförståeligt med tanke på omständigheterna, totalt oförberedd och stora delar av deras Stilla Havs-flotta förstördes på några timmar. Dock hade anfallet kunnat vara betydligt effektivare om de amerikanska hangarfartygen och alla stora kryssare legat i hamn. Ytterligare en missräkning för japanerna var att de inte lyckades förstöra den stora oljereserv som fanns på ön. Det hade kunnat göra USA:s flotta orörlig i månader. Dock lyckades anfallet på så sett att man vann numerär överlägsenhet i antalet skepp och så vidare. Samtidig landsteg man på Malackahalvön. De påföljande månaderna blev en fantastisk framgång för Japan och general Yamamoto. En pakt med Tyskland och Italien slöts och med stöd av den hade man i april 1942 kontroll över nästan alla europeiska kolonier; Indonesien, Malackahalvön, Burma och till och med Singapore som kunde ses som britternas högborg i Östasien. General MacArthur som hade ansvar för USA:s flotta i Stilla havet gjorde helt enkelt inget bra jobb i början av kriget och icke heller USA:s allierade. När Yamamoto kommit så långt var det svårt att göra ytterligare avancemang. I söder låg Australien som helt enkelt var för stort, i norr Ryssland som hade en alltför stark armé och i väster Kina som man länge försökt med, utan att verkligen bryta igenom. Vad som fanns kvar var att ta kontroll över alla Söderhavsöarna och samtidigt slå den amerikanska flottan en gång för alla.

Innan Yamamoto kunde attackera den kvarvarande amerikanska flottan var han tvungen han inta Nya Kaledonien och Fiji. Det var i maj 1942. Motivet var att i största möjliga mån skära av Australien som annars kunde bli en utmärkt bas för de allierade. Striderna om dessa ö-riken kallas Slaget i korallhavet. Striderna är intressanta på grund av två saker. Det var det första gången ett sjöslag utkämpades i luften. Alla strider utkämpades mellan hangarfartygens flygplan. Fartygens kanoner användes inte. Det var också första gången japanerna tvingas retirera. De förlorade två hangarfartyg medan amerikanarna förlorade ett. Efter detta var attacken mot Midway-öarna och amerikanska flottan inte lika självklar. Men här gjorde amerikanarna ett djärvt drag, operation Doolittle. Man lyckades starta med stora bombplan från hangarfartyg för att flyga till Japan, släppa bomberna för att sedan landa i det USA-vänliga Kina. Då japanerna inte trodde flygplan kunde nå dem blev anfallet överraskande. Enligt amerikanskt sätt att se på historien skyndade detta på Japans beslut att anfalla vid Midway, ett, i efterhand, förhastat beslut. Tilläggas ska att få eller inga av bombplanen lyckades landa normalt. De flesta i besättningen dog eller tillfångatogs vid Doolittle-räden. Samtidigt lyckades amerikanska underrättelsetjänsten knäcka Japans kommunikationskod. Omedvetna om att fienden hörde allt de sa, gick Japans flotta till attack mot USA:s västligaste postering; Midway-öarna. Slaget slutade i total seger för USA. Fyra japanska hangarfartyg förstörs. Japan är nu nere för räkning, USA hade plötsligt övertaget. Nästa dråpslag för Japan sker på ön Guadalcanal. Japan vill bygga en flygbas långt söderut men blir även här upptäckta på grund av att amerikanarna har knäckt deras kod. En massiv attack inleds mot Guadalcanal och några månader senare har USA kontroll över ön. 120 000 japanska soldater evakueras. Detta sker i augusti 1942. Efterföljande händelser är en mer eller mindre oavbruten förlustkedja för Japan som slutar med att två atombomber släpps, den 6 och 9 augusti 1945. Landet hamnar i ett fullständigt kaos med hungersnöd, sjukdomar osv. som följd. En ockupation av Japan ledd general MacArthur pågick fram till 1952. USA hade fått sin revansch.

Sammanfattning
När Japan anföll Pearl Harbour, kom det efter en nästan 60 år lång händelsekedja. Att man 1868 gick över till att vara en ”öppen” nation innebar att man ville efterlikna de andra framgångsrika länderna och det främsta tecknet på framgång vid denna tid var kolonier. Expansionen började i Kina och Korea. Klokt nog avstod man från Ryssland. När så Andra världskriget bröt ut är det väldigt passande för Japan att alliera sig med nazisterna. Man får på så sett en orsak att attackera alla koloniserade länder i Sydöstasien. En parallell som jag tycker är ganska bra är Första världskriget dä...