Smittspridning

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Kontaktsmitta.
Smittämnena vid kontaktsmitta finns i sekret som kommer från kroppsöppningar eller från huden. Vid direkt kontaktsmitta blir man smittad genom direktkontakt med en person. T.ex. när man tar i hand och hälsar, kysser någon eller har samlag.
Många smittoämnen kan spridas direkt via handskakning, t.ex. streptokocker, stafylokocker och rotavirus. Exempelvis om smittbärarens hand kommer i kontakt med sekret från huden och han sedan skakar hand med en annan person har han fört smittan vidare till denne person. Direkt kontakt mellan djur och människor kan sprida olika svampsjukdommar och rabies genom bett.
I en miljö där hygienen är dålig är det vanligt med indirekt kontaktsmitta. Om man t.ex. använder samma handduk efter toalettbesöket som andra har använt, eller om man tar i ett dörrhandtag som en smittbärare tagit i tidigare. Det kan räcka med att bestick och porslin inte är riktigt diskade för att man ska kunna bli smittad. Exempel på indirekt kontaktsmitta är fotsvamp och stafylokocker.

Droppsmitta.
Med droppsmitta menas att när man hostar eller nyser ”flyger” det ut stora tunga droppar ur näsa och mun. Dessa droppar når ungefär en armlängds avstånd från ansiktet, dvs 1-2 meter. Dropparna kan infektera ögon, nässlemhinnorna och munnen direkt, men dom kan också landa på händer och föremål som sedan för dom vidare och därigenom ge indirekt droppsmitta.
Halsfluss, öroninflammation och scharlakansfeber orsakas av streptokocker som sprids bl.a. genom droppsmitta.

Mat och vatten.
Salmonellabakterien är en bakterie som sprids med mat och vatten. Den orsakar olika maginfektioner där kraftiga diarréer är det vanligaste symtomet.
Salmonellabakterien kan finnas i människor, fjäderfän, i och på ägg, i obehandlad mjölk, i kött och i vatten.


För att överleva och föröka sig.
För att bakterierna ska överleva och föröka sig måste det vara lagom varmt. +37grader C, vår kroppstempratur, är precis lagom varmt för att bakterierna ska föröka sig. Blir det kallare eller varmare än så får dom svårare att dela sig. Det är därför vi förvarar vår mat i kylskåp och hettar upp olika instrument och verktyg som det finns risk för att det hamnar bakterier på.
Näring är någonting som dom flesta bakterier behöver för att föröka sig. Näring för bakterier kan vara kroppens vävnader, blodiga och variga förband, sängkläder mm. I fuktiga miljöer trivs bakterierna bäst. Om dom får för lite vätska dör dom. Om vätskan har hög salthalt drar saltet ut vätskan ur bakterien och den skrumpnar ihop och dör. Det är därför man använder koksaltlösing till sårvård. Man drar ut vätskan ur såret och minskar bakterietillväxten.
Bakterierna är känsliga för både högt och lågt pH vilket gör att dom inte trivs i kvinnans slida där miljön är sur, lågt pH.
En del bakterier behöver syre för att överleva (aeroba bakterier) men en del klarar sig lika bra utan (anaeroba bakterier). Många bakterier är känsliga för ljus och trivs bäst i mörker.


Förhindra smittspridning.
För att minska risken för smittspridning ska man stanna hemma när man är sjuk.
Det är viktigt att ha en god hygien. Man ska arbeta aseptiskt (hålla det rena rent). T.ex. ska man inte lägga om ett sår i samband med bäddning och städning eftersom risken för luftsmitta är stor just då.
Genom att ge en hälsosammare livsföring ökar man patientens infektionsförsvar och minskar risken för upprepade infektioner. Det är viktigt att man inte blandar patienter som bär på smitta med andra patienter.
För personalen är det viktigt att man tvättar och spritar händerna både före och efter man varit i kontakt med en patient som bär på smitta. Att man använder handskar och skyddskläder är också viktigt, men man ska alltid sprita händerna även när man använt handskar.
Ringar och armband ska man inte använda, naglarna ska vara kortklippta och omålade.
Om en patient bär på en luftburen smitta ska man använda munskydd, även vid särskilda krav på renlighet, operativa ingrepp, såromläggningar med sterila krav och som stänkskydd för att undvika att personal smittas.
Blöjor och tvättlappar mm. ska läggas direkt i papperskorgen och inte på golvet.
Alla hjälpmedel i rostfritt stål och hårdplast rengörs i desinfektorn. Där det först spolas med hett vatten, sedan värms fuktig luft upp till +90 grader C i en minut och +70 grader C i 10 minuter för att döda alla bakterier. I desinfektionsrummet finns en ren och en oren sida och det är viktigt att det rena hålls rent. Därför måste man alltid sprita händerna innan man tar någonting från den rena sidan. Man får aldrig lägga en oren sak på den rena sidan.
Alla ytor som man använt vid t.ex. en avtvättning av en patient ska spritas efteråt, t.ex. avlasningsbord, duschstolar mm.
När personalen går hem eller ska ut och handla på rasten ska man byta kläder. Arbetskläderna ska bara användas på arbetsplatsen.


Kroppens försvar.
Kroppen har egna metoder att försvara sig mot mikroorganismer.
Aktiv immunisering betyder att kroppen bildar egna antikroppar mot en sjukdom som man har i kroppen, t.ex. mässlingen. Nästa gång man får mässlingsvirus så bryter inte sjukdomen ut eftersom kroppen är immun. För dom flesta sjukdomar vara immuniteten livet ut.
Man kan även vaccinera sig mot olika sjukdomar. Då sprutar man in en liten mängd av smittämnet för att stimulera kroppen att bilda egna antikroppar mot smittan.
Passiv immunisering betyder att färdiga antikroppar kommer in i kroppen. det kan ske på olika sätt. Mamman kan överföra antikroppar till fostret, som får skydd mot infektioner under det första levnadsåret. Mamman kan överföra antikroppar till barnet genom bröstmjölken när hon ammar. Eller så kan man injicera färdiga antikroppar.

Kroppen har två olika typer av försvarssystem. Det ospecifika immunförsvaret och det specifika immunförsvaret.
Det ospecifika immunförvaret delas in i ett yttre och ett inre försvar.
Huden och slemhinnorna bildar det yttre försvaret. Hudens yttre skikt gör det svårt för främmande organismer att ta sig igenom in i kroppen. på huden finns det en mängd ofarliga bakterier som tillhör normalfloran. Dessa bakterier bryter ner talg och fett vilket gör att hudens pH är lågt. Det gör att tillväxten av dom ovälkomna bakterierna inte förökar sig lika fort. I kroppens alla hålrum finns slemhinnor. Dessa är betydligt mer känsliga för infektioner än vad huden är. Därför finns det även här en normalflora som skydd. Dessutom utsöndras det ett slemsekret som ”sköljer” slemhinnorna så att mikroorganismer inte får fäste.
När mikroorganismer ändå lyckats ta sig in i kroppen tar det inre försvaret över. Det består av det ospecifika cellförsvaret och speciella faktorer i blodet. Det ospecifika cellförsvaret består av en sorts vita blodceller som äter upp olika mikroorganismer som kommer in i kroppen. dom varnar också det specifika immunförsvaret. När det kommer in främmande ämnen i kroppen aktiveras olika plasmaproteiner i blodet och det uppstår en inflammationsreaktion som skyddar mot olika typer av virusinfektioner. Det kan också tillföras kroppen som läkemedel vid svåra virusinfektioner.
Svullnad, rodnad, värme och smärta är tecken på en inflammation.
När man får en infektion i en vävnad svarar kroppen med en inflammatorisk reaktion, som gör att blodet strömmar till och dom vita blodcellerna får möjlighet att komma till det infekterade området. Temperaturen i kroppen ökar och det hämmar bakterietillväxten.

Inte förrän vid två års ålder är det specifika immunförsvaret fullt utvecklat. Det är knutet till en speciell form av vita blodceller (lymfocyter). Dessa kan skilja på kroppens egna celler och främmande mikroorganismer. Dom kan också minnas om en mikroorganism av samma typ varit i kroppen tidigare och kroppen har bildat antikroppar mot denna typ av mikroorganism. Detta kallas immunitet. Dessa blodceller bildas i benmärgen och i lymfkörtlar och mognar och utvecklas till färdiga lymfocyter i thymus, brässen, i andra lymfatiska organ och i blodet. Det finns två typer av lymfocyter och dom har olika uppgifter. B – lymfocyter (immungloboliner) består av protein och har förmåga att bilda antikroppar. Det är också B – lymfocyten som bildar minnescellerna som känner igen dom mikroorganismer som varit i kroppen tidigare. Då sätter dom mycket snabbt igång antikroppsbildningen. När kroppen drabbas av en infektion ökar produktionen av antikroppar i lymfkörtlarna som kan bli förstorade och kan tydligt kännas med fingrarna.
T – lymfocyter försvarar kropp...