Katastrofberedskap

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hur definierar man katastrof inom vården?

I vården är en katastrof när många människor blir skadade och dom resurser som finns i samhället inte räcker till.
Det kan vara en olycka med tåg, flyg, båt eller bil. Det kan också vara sprängningar, rasolyckor, kemiska olyckor, vid brand, kärnkraftsolyckor mm. Listan kan göras hur lång som helst.

Katastrofberedskap i Västra Götaland.
Det är den regionala beredskapsenheten som ansvarar för att det finns planer av olika slag för Västra Götalandsregionen.
Dessa planer finns framtagna:
 Regional medicinsk katastrofplan
 Regional beredskapsplan för den civila hälso – och sjukvården
 Regional beredskapsplan för övrig verksamhet
 Regional säkerhetsskyddsplan
 Epidemiberedskapsplan

Det är den regionala medicinska katastrofplanen som är grunden för dom lokala katastrofplanerna. Den ger också inriktning och samordning av dom medicinska insatserna vid stora händelser och katastrofer.

Det ska finnas lokala katastrofplaner på alla sjukhus och inom primärvården. Det finns lokala katastrofkommitéer, och dessa ansvarar för att dom lokala katastrofplanerna hålls aktuella. Katastrofplanerna ska fungera som underlag för hur resurserna kan nyttjas på bästa sätt när belastningen är hög.

Det finns tre beredskapsgrader för att man snabbt ska kunna organisera insatserna och fördela resurserna efter behov vid ett akut hot.

1. Stabsläge (grönt).
Vid ett larm om en händelse eller hot där omfattningen är oklar och den tillgängliga kapaciteten av sjukvårdsresurser kan förväntas bli otillräcklig beordrar man stabsläge. Man kan t.ex. skjuta upp planerade behandlingar för att frigöra kapacitet. Personal som ska gå av sitt skift kan stanna kvar för att öka kapaciteten. En ledningsansvarig läkare på sjukhus träder i funktion för planering av den fortsatta medicinska verksamheten.

2. Förstärkningsläge (gul)
Vid ett larm om en händelse där man vet att den tillgängliga kapaciteten inte kommer att räcka men när man ändå tror att det kan räcka med begränsad resursförstärkning beordrar man förstärkningsläge. Det innebär att katastrofledningsgruppen träder i funktion. Man förstärker sjukvårdsverksamheten på dom ställen där det är nödvändigt eller mycket sannolikt.

3. Katastrofläge (röd)
Vid larm där man vet med säkerhet att det krävs resurser långt över tillgänglig kapacitet för det akuta omhändertagandet och för att klara verksamheten under ett mer långdraget förlopp beordrar man katastrofläge. Man mobiliserar alla dom funktioner som behövs för att ta emot många patienter. Man kallar in extra personal enligt larmlistor.


Det är katastrofledaren på vårdcentralen som beslutar om vilken beredskapsgrad som ska utlösas.

Det är oftast personal från räddningstjänsten eller ambulanspersonal som kommer först till ett skadeområde. När dom kommer så påbörjar dom skadeplatsinventeringen, dom genomför första hjälpen och börjar prioriteringen. Det är sedan ambulanssjukvårdens personal tillsammans med eventuell sjukvårdsgrupp som fortsätter med det medicinska arbetet. Ledningsambulansens (oftast den ambulans som kommer till platsen först) personal är sjukvårdsledning på platsen, men den uppgiften kan övertagas av en speciellt ledningsutbildad läkare om det finns en sådan på plats. Det finns ett 30 – tal utbildade ledningsläkare i Västra Götaland. Ledningsläkaren larmas via SOS Alarm eller av tjänsteman i beredskap vid en stor händelse eller katastrof och när räddningsinsatsen beräknas bli långvarig.
Om det finns behov så upprättas en uppsamlingsplats för skadade i anslutning till skadeplatsen, men detta får inte fördröja omhändertagande och avtransport.
Räddningstjänstens räddningsledare, polisinsatschefen och sjukvårdsledaren samordnar insatserna i skadeområdet.

Sjukvårdsledaren leder sjukvårdsinsatsen i skadeområdet genom att:
 Bedöma vårdbehovets art och omfattning
 Samverka med räddningsledaren kring organisation och ledning på skadeplatsen
 Medverka vid organisation av uppsamlingsplats för skadade
 Upprätta samband och fortlöpande rapportera till larmcentral, regional katastrofledningsgrupp och mottagande sjukhus
 Styra fördelningen av patienter till sjukvårdsinrättningar
 Vid behov rekvirera ytterligare resurser för vård och transporter
 Delta i räddningsledarens informationsverksamhet på skadeplatsen

Ledningsambulansens personal har till uppgift att :
 Samverka med räddningsledaren
 Översiktligt bedöma vårdbehovets art och omfattning
 Informera SOS Alarm
 Under hela förloppet ansvara för sjukvårdens samband mellan skadeområdet, sjukhus och larmcentral
 Samordna ambulanserna i skadeområdet
 Rapportera till sjukvårdsgrupper/ledningsläkare

En person som tas om hand vid en stor händelse eller katastrof registreras på flera olika sätt. sjukvårdspersonalen på skadeplatsen märker personen med ett prioriteringskort och ett skadekort.
Det finns 4 olika prioriteringskort med olika färger för olika betydelse. Rött kort betyder Mycket brådskande – livshotande tillstånd som kräver omedelbar behandling. Gult kort betyder Brådskande – tilldtåndet medger att patienten kan vänta, men medicinsk akutbehandling bör ske så snart som möjligt. Grönt...