För få kvinnliga toppchefer- kan man egentligen skylla på någon? : Kommer läget att förändras?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Debatten om kvinnligt ledarskap på toppnivå är omdiskuterat i dessa dagar. Det finns för få kvinnor på toppbefattningar i Sverige, det är männen som dominerar på dessa positioner i svenskt näringsliv. Inom många områden är kvinnor i majoritet på ”basnivå”. Allteftersom avtar kvinnorna i antal ända tills eliten i hierarkin i huvudsak består av män. Beror detta på att vårt samhälle hindrar kvinnor att nå toppen eller har kvinnor andra prioriteringar och värderingar i livet? Av de magisterexamina i ekonomi som togs ut vid Sveriges universitet och högskolor år 2004 var nästan hälften kvinnor. Kan man mot denna bakgrund förvänta sig fler kvinnliga toppchefer i framtiden? Uttrycket ”glastaket” brukar användas för att beskriva varför kvinnor inte når toppbefattningar i karriären. Handlar det i stor utsträckning egentligen bara om vilja, prioritering och värdering hos män och kvinnor, eller kan det vara något annat? Genom att intervjua tio experter och erfarna personer inom området, såsom headhunters, VD:ar, styrelseproffs och representanter för kvinnliga nätverk har vi fått fram uppgifter på hur de förhåller sig till titeln. Resultat:Många kvinnor prioriterar bort karriär i större utsträckning än män, oftast därför att kvinnor tar mer ansvar för hem och barn. Därför skulle hemhjälp underlätta karriär för många kvinnor. Framtiden kommer troligtvis att mäta högre andel kvinnor på ledningsnivå. Hur stor andel kan dock ifrågasättas då kvinnor måste göra karriär på mäns villkor vilket innebär avkall som många an...