Syfte: Studiens syfte är att se hur Lars Danielsson har framställts i tidningar under våren 2006 med tanke på oklarheterna kring hans telefonsamtal den 26 december 2004; den dag som tsunamikatastrofen drabbade stränderna runt Bengaliska viken och släckte ungefär en kvarts miljon människoliv.
Metod: I studien har en kvalitativ metod använts och analysen utgår från kritisk diskursanalys av två artiklar från Dala-Demokraten och tre artiklar från Aftonbladet och Svenska Dagbladet, slutligen också tre blogginlägg och deras underliggande kommentarer. Den aletiska hermeneutiken är det kunskapsteoretiska förhållningssättet.
Slutsatser: De olika tidningarna skiljde sig nämnvärt från varandra, men bidrog på olika sätt till det drev som pågick. Aftonbladet var den tidning som främst målade upp Danielsson som en syndabock; han fick i de analyserade artiklarna stå i centrum för regeringens arbete den 26 december då jättevågen sköljde in över stränderna. Det var också Aftonbladet som främst riktade kritik mot Danielssons moral, både när det gällde lögnerna och även genom kritik mot användningen av regeringsplanet. Svenska Dagbladet skrev också om drevet och citerade flera gånger andra medier. Tidningen riktade dock inte kritiken direkt genom skribenten utan lät den komma fram genom intervjuade personer eller citat från andra tidningar. Dala-Demokraten, slutligen, skrev i de utvalda artiklarna om mediedrevet ur ett större, mer samhälleligt, perspektiv. Visserligen omskrevs drevet även här, men i tidningen ställde man sig frågan om Danielsson verkligen hade stått i centrum för regeringens långsamma hjälpinsatser och man reflekterade kritiskt även över det drev som uppkommit i medierna under denna tid. De blogginlägg som analyserades visade att Danielsson även hamnade på den allmänna samtalsagendan. En del tyckte att Danielsson ...
