Frågeställning och syfte: Frågorna som undersöktes och besvarades rörde den inre logiken, behållningen, värderingarna och normerna som styrde hiphoparnas musikval och vilken betydelse musiken hade för deras identitet och deras vardagsliv. Uppsatsen är primärt inom medie- och kommunikationsvetenskapen som är vår utgångspunkt och sekundärt inom kultursociologin varifrån mycket av våra teorier är tagna och utvecklade. Vi vill med denna uppsats bidra till den kvalitativa medie- och kommunikationsforskningen som undersöker receptionen, betydelsen och användningen av populärmusik. Metod och material: Vårt empiriska material bestod av åtta personliga intervjuer med skånska hiphopare mellan 19 och 37 år, med olika förhållande till hiphopmusiken. Nyckelord: Hiphop, populärmusik, identitet, konsumtion, cultural studies, mediebruk, habitus, individualisering, reflexivitet. Resultat: Hiphopen var inte så mycket en motståndsdrivkraft eller en uttalad och avgränsad livsstil, som ett stort intresse för en musikgenre med dess kulturs värderingar, attityder och handlingar. Deras intresse drevs av två olika fascinationer; dels den för afroamerikansk kultur och dess musikaliska uttrycksmöjligheter och dels den för enbart dess uttrycksmöjligheter i en svensk kontext. En del av intervjupersonerna drevs av båda. Intresset och fascinationen kom av en identifikation med och "flykt" till den afroamerikanska kulturen och rapen. Med hjälp av dessa förhöll och relaterade de sig till den direkta omgivningen och omvärlden. Den kulturella identiteten var formad av vänner, äldre syskon och av det moderna samhällets oerhörda massmedieutbud. Intervjupersonerna var inga passiva offer för marknadskrafterna, utan mycket aktiva och medvetna i sina medie- och konsumtionsval. De dömde inte musikens estetiska kvalitéer ...
