Problem: Medierna präglades vid tidpunkten för årsdagen 2002 av omfattande bilder och tillbakablickar på händelsen 11 september, trots att nyhets-värdet då måste anses som förhållandevis begränsat. Vid årsdagen hade medierna dessutom tillfälle att förbereda ett material och frågan uppstår hur de valde att ånyo skildra händelsen år 2002. Dagens digra bildflöde komplicerar situationen ytterligare, då nyhetsbilder inte är de oskyldiga och transparenta fönster till vår omvärld som vi ofta verkar tro. Bildernas frekventa närvaro gör att de blir så självklara och inte-grerade i den allmänna kulturen att de också osynliggörs. Syfte: Syftet med studien är att analysera de svenska mediernas framställ-ningar av händelsen 11 september vid årsdagen 2002. Studien inriktar sig på att se till vilka bilder som förekommer samt hur dessa iscensätts i medierna. Bildframställningarna ställs i relation till år 2001. Undersökning: Det empiriska materialet har utgjorts av nyhetsprogrammen Rapport och Aktuellt, liksom morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, samt kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Fokus för undersökningen har placerats på nyhetsbildens inre kontext och iscensättning, där teman och berättarstrukturer uppmärksammats. En övergripande bild av händelsens framställning har formulerats utifrån ovanstående tillsammans med inslagens och artiklarnas yttre-, sändar- och multikontexter. Slutligen har även symbolbilder av händelsen ana-lyserats för att observera vilka uttalade och underliggande betydelser som nyhetsbilder kan inrymma. Slutsatser: Det är framförallt människan som utgör det mest framträdande moti-vet i de svenska mediernas bildframställningar år 2002. För att hantera den stora gruppen av människor lyfter medierna ut några karaktärer som symboler. Undersökningen visar på hur ett liknande bildmaterial kan iscensättas på vitt skilda sätt. Bilderna i nyhetsprogrammen och i tidningarna kan därmed inte anses spegla verkligheten så som den är, uta...
