Celler

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hur går det till när cellen får det den behöver och gör sig av med det som blir över?
För att alla cellerna i kroppen ska fungera måste det få syre (syre är bränsle för cellerna), till bl.a. att förbränna födan. Då måste blodet passera lungorna, där de röda blodkropparna tar upp syre och avger koldioxid. Det som cellerna behöver transporteras av blodet. Den energirika molekylen (byggnadsmaterial) från födan ska den ta sig till cellen. Den går igenom endocytos-öppningen. Den molekylen är uppbyggd av kol, syre och väteatomer. Molekylen tar sig från endocytos-öppningen till mitokondrierna (som är cellens kraftstation) Där byggs molekylerna upp. När molekylen har byggds upp så är energin mer lättillgänglig. Cellens ”skydd” är tillräckligt tunt att den kan ta näringsämnen den behöver. Syret lämnas till kroppens alla celler.. Födan du äter måstes blir så litet som möjligt för att passa cellernas behov. Det sker med hjälp av att tugga, knåda och dela födan. Delningen av maten görs av enzymer.

Förbränningen i cellerna medför att avfall bildas och det måste föras ut ur kroppen, utsöndras. Lungan och njurarna är två av våra utsöndringsorgan, tillsammans med (ibland) svettkörtlarna, oftast är avfallen lösta i vatten. Avfallen tas upp av blodet och skickas till utsöndringsorganen.
Slutprodukten av molekylerna/förbränningen blir koldioxid och vatten. Cellerna lämnade koldioxiden för att när dom har förbrukat syret så blir det sedan koldioxid. Dom har förbrukat syret för att det måste förbrännas tillsammans med näringsämnen för cellernas energibehov. När cellerna har förbrukat syret så släpper dom ut lite koldioxid. På återvägen genom vener som innerhåller klaffar så tar blodkropparna upp koldioxid som cellerna har lämnat. Koldioxiden (alltså slutprodukten) andas vi ut tillsammans med vattenånga (transporteras av röda blodkroppar till lungorna). Vattnet tas upp av blodet och går vidare till njuren. Där släpps vattnet ut av blodet tillsammans med salt, urinämnen och glykos m.m. Tillsammans så bildar dom primärurin. Dom tar sig bort via njurmärgen, på vägen återlämnas det mesta av vattnet till blodkärlen. Andra användbara ämnen som glykos och vissa salter återupptas. Samtidigt så fortsätter andra salter och fler avfallsämnen (som har kommit på vägen) Den starkt koncentrerade slutprodukten (urin) töms via samlingsrören i njurbäckenet till urinledaren och sedan till urinblåsan. Av de ca 180 liter primärurin som silas ut i njurarna per dygn återstår drygt 1–1,5 liter slutlig urin.


Hur försvarar kroppen sina celler?
Kroppens yttre försvar består bl a av huden som avger salter och dödar bakterier. Även upphostningar som avlägsnar smittämnen i luftrören, och magsäckens saltsyra som förintar mängder av bakterier ingår i det allmänna försvaret. Smutsen som luften för med sig fastnar på slemmet/flimmerhåret som sitter på luftvägarna och när man hostar, harklar eller snyter sig så transporterar man bort smutsen. Kommer de farliga ämnen förbi detta och in i kroppen så finns det ett inre försvar – Immunförsvaret. Det som försvarar cellerna är interferon (ett ämne som simulerar kroppens celler att försvara sig mot virus) När ett virus attackerar en cell så utlöser cellkärnan en signal för att börja producera interferon. Detta transporteras sedan till andra celler för att förvarna att ett hotande virusangrepp kommer att komma. Då startar de cellerna en produktion av antivirusproteiner som hindrar viruset att föröka sig. Cellernas ”skydd” skulle vara tät och stark vägg skulle göra det omöjligt för cellerna att ta upp joner*1 och molekyler som behövs för energi och tillväxt. En för tunn hinna skulle läcka och vara ett dåligt skydd. Våran cell hinna klarar den svåra balansen mellan skydd och in/utsläppning. Jag tror att cellerna som alla andra delar av kroppen skyddas av vita blodkroppar och makrofager*2. Jag har inte läst någonstans att dom vita blodkropparna skyddar cellerna, men cellerna är en livsviktig sak för våran kropp. Dom vita blodkropparna skyddar kroppen. Då är det solklart att dom vita blodkropparna skyddar cellerna. När cellerna är inne i en artär eller ven så blir dom på sätt och viss skyddade av det. För då är det hyfsat svår att det kommer in bakterier eller virus. *Huden* skyddar också cellerna, för att det inte ska komma in bakterier eller virus till kroppen och cellerna. På sätt och viss så skyddar celler celler. För det finns hud celler, och huden skyddar cellerna och kroppen. Kroppens försvar är bra och om det skulle omkomma en cell eller flera så skulle dom vita blodkropparna äta upp dom. Vi kan få immunitet mot virus med hjälp av vaccin. Då injicerar man det smittämnet som man vill bli immun mot. Inte så mycket att man blir sjuk förståss, men tillräckligt för att immunförsvaret ska aktiveras. Det framställs då antikroppar och minnesceller för just den sjukdomens antigen*3: Man är immun. Vaccinering måste ibland upprepas som t ex mot stelkramp och polio.


Vad är det för fördelar och nackdelar med de olika sätten? (kloning eller sexuell förökning)
För cellerna är det bäst med kloning för det går fortare än sexuell förökning, men då får dom inte känna härligheten med sexuell förökning. För oss människor så är det inte bra med kloning för då skulle alla se likadant ut, vara likadana, samma personlighet. Då skulle det finnas bara få branscher för dom gillar att göra samma saker. Alla restauranger skulle ha samma menyer osv. För alla celler har olika uppgifter i kroppen. Cellerna behöver vara olika. Kroppen överlever inte om cellerna inte har olika uppgifter. Dom ändå olika fast dom klonar sig själva. På det sättet skulle det vara bättre för människorna att föröka sig. Genom kloning med utan att alla skulle blir likadana. Då skulle kvinnan slippa lida/ha smärta i 9 månader.

Matspjälkningen

1. I munhålan finfördelas maten av tänderna. Maten blandas med saliv vilket underlättar transporten till magsäcken. Saliven gör också så att det blir lättare för matsjälkningskanalens slemhinna att ta upp näringsämnena. Saliven kommer från tre spottkörtlar i munhålan. ½-1 l saliv/dygn.
2. Sväljningen görs av strupen. Ett struplock läggs över luftstrupen så att maten inte hamnar i luftstrupen. Maten pressas neråt av sammandragningar i musklerna. Till slut så öppnar dig magmunnen och så kommer maten in i magsäcken.
3. I magsäcken så finfördelas näringen med magsaft med ph ca 1. Magsaften består av vatten, saltsyra, slem och olika slags enzymer. Magsaften dödar bakterier i födan och själkar maten. Ungefär 2 l magsaft/dygn.
4. Levern har många olika funktioner. Det producerar galla som behövs för att finfördela fettet i maten. Gallan tar också bort slaggprodukter i maten.
5. Gallblåsan sitter på undersidan av levern. I gallblåsan koncentreras gallan genom vattenuppsugning. En vanlig sjukdom i gallblåsan är gallsten.
6. Tolvfingertarmen har fått sitt namn pga. att den är nästan tolv fingrar långt. I tolvfingertarmen så blandas maten med galla och bukspott, äggviteämnen, fetter och kolhydrater. Det är den första delen av vårt tarmsystem.
7. Bukspottkörteln har egentliga två funktioner: Att bilda och utsöndra bukspott och producera och frisläppa hormoner till blodbanan (bl a Insulin som styr blodsocker halten)
8. Där tolvfingertarmen slutar börjar tunntarmen. Tunntarmen är ca: 5 meter lång. Tarmen utsöndrar tarmsaft som gör att innerhållet blir lättflyttande. Tarmens vägg tar upp de olika ämnena och transporterar ut dom i kroppen. Väggen är vecklad så att mer näring ska kunnas ta upp.
9. Tunntarmen övergår till tjocktarmen. När födan kommer till tjocktarmen består det liter mer än 80 % av vatten. Tjocktarmens syfte är att dra tillbaka så mycket vatten som möjligt till kroppen och transportera och ge avföringen den riktiga formen. Tjocktarmen är 1,5-2 meter lång.
10. När födan lämnar tjocktarmen kommer den till ändtarmen. Där lämnar den överflödiga näringen kroppen och kommer ut från analöppningen. Ändtarmen kallas också för rektum.





*Huden* Huden uppgifter är
·Att skydda mot mekanisk och kemisk på verkan
·Att skydda mot intrång av mikroorganismer
·Att skydda på vätskeförlust
·Att skydda mot utflöde av vävnadsvätska
·Att skydda mot den skadlika ultravioletta strålningar i solljuset
·Att om bilda kolesterol till vitamin D3 under inverkan av den ultravioletta strålningen i solljuset
·Att lagra fett och vätska
·Att reglera kroppstemperatur
·Att vara sinnesorgan för känsel och registrera tryck och beröring, värme, kyla och smärta
·Att förmedla emotionella signaler till om givningen.

Alltefter huden slits ner så bildas det en ny hud genom celldelning i hudens understa skikt. I de celler som förs upp mot ytan avlagras proteinet keratin*4, keratinet är viktigt för hudens skyddande funktion. De celler som är vi ytan dödar celler (efter dom har gått från det understa lagret). Pigment cellerna skyddar våra hud celler från ultravioletta strålar.


*1=Jon är en elektriskt laddad atom eller molekyl. En jons laddning är negativ eller positiv, det bero på om jonen innehåller flera eller färre elektroner än motsvarande neutrala atom eller molekyl. Alltså om det finns fler plus än minus då blir den elektroniskt laddad. Det är likadant om det finns fler minus än plus.


*2=Makro...