Geokemisk karakterisering av anrikningssand från magasin 1 och 1B, Kristineberg, med fuktkammarförsök

1359 visningar
uppladdat: 2000-01-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
I närheten av gruvområden kan vittring av sulfidmineral producera surt lakvatten innehållande höga metallhalter vilket kan ge skadlig påverkan på omkringliggande natur. På grund av de stora avfallsmängderna som gruvindustrin producerar och dess potential för negativ miljöpåverkan är effektiva efterbehandlingar av gruvavfall viktiga. I Kristineberg, i norra Sverige, påbörjades brytning av zink och koppar 1940. Sulfidrik anrikningssand har deponerats i fem magasin inom gruvområdet fram till 1994. Magasin 1 och 1B efterbehandlades 1996. Denna studie omfattar anrikningssand från två moräntäckta magasin vid Kristineberg. Syftet med examensarbetet är att studera hur anrikningssanden från magasin 1 och 1B beter sig vid vittring och lakning. Även underliggande och överliggande morän på magasinen studeras. Resultaten från Acid Base Accounting visar att alla material, utom den överliggande moränen på magasin 1, har en syrabildningsförmåga som är större än den buffrande kapaciteten. pH är mycket lågt under fuktkammarförsöken för samtliga material från magasin 1B, vittrad och ovittrad anrikningssand och underliggande morän, och för vittrad anrikningssand från magasin 1. Konduktiviteten visar höga värden, framförallt under början av fuktkammarförsöken. De låga pH-värdena tillsammans med höga värden på konduktiviteten visar att det sker en intensiv vittring av materialet. Den dominerande processen under fuktkammarförsöken är oxidation av pyrit. Haltmässigt dominerar S och Fe i lakvattnen. Höga halter av löst Al, Cu, Zn, Co, Cd, Ni och Mn i lakvattnen visar att vittring av sulfider är mycket långt gången. Parametrarnas utveckling med tiden, bortsett från de första veckorna, visar att oxidationens intensitet är nästan konstant eller minskar långsamt. Den ovittrade anrikningssanden från magasin 1 visar en annorlunda utveckling med tiden än övriga material. Här ökar halterna av flera element under i princip hela fuktkammarförsöket. Detta skulle kunna förklaras av att det högre men minskande pH-värdet i materialet, jämfört med övriga material, leder till att de oxidhydroxider som fanns vid försökets början löses upp. Minskande pH-värden och ökande halterna av flera metaller skulle kunna förklaras av ökande vittring i material 148. Den överliggande moränen på magasin 1, material 113, innehåller mindre...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Geokemisk karakterisering av anrikningssand från magasin 1 och 1B, Kristineberg, med fuktkammarförsök

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2000-01-01]   Geokemisk karakterisering av anrikningssand från magasin 1 och 1B, Kristineberg, med fuktkammarförsök
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=28067 [2024-05-02]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×