Dagens städer lever upp till kravet på hållbarhet i långt ifrån alla sina
delar. Städernas moderna tillskott präglas ofta av monotoni och lider av
bristande service och otrygghet. Infartslederna skär långt in i städerna och
splittrar upp staden i isolerade delar. Varför är det så och hur kan det göras
annorlunda?
Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas även
utanför stadens centrala delar. Arbetets delar utgörs av en litteraturstudie,
en granskning av befintliga referensmiljöer i Norrköping, Västerås, Borlänge
och Eskilstuna samt ett planförslag för en infartsled i Gävle.
Grundläggande frågeställningar är: Vilka planeringsprinciper har bidragit till
att skapa de befintliga icke-urbana miljöerna i de halvperifera delarna, finns
det andra principer att använda sig av, vilka är hindren för att skapa mer
urbana miljöer samt hur kan dessa mer urbana miljöer skapas?
I litteraturstudien utreds centrala begrepp som halvperifiera delar och
urbanitet. De halvperifera delarna av den medelstora svenska staden definieras
av
sammanlänkande stråk och avgränsande barriärer. I de halvperifera delarna finns
vissa funktionella kopplingar för fotgängare och cyklister till den halvcentrala
och centrala staden, vilket inte anses finnas i den perifera.
Urbanitetsbegreppet kan förklaras som den sociala dimensionen av den fysiska
miljön. För att utveckla begreppet används bl a Bo Grönlunds teorier.
Modernismens planeringsprinciper såsom funktionsseparering, trafik-separering,
och trafikdifferentiering anses ha lett fram till de ickeurbana miljöer som
idag präglar de halvperifera delarna av staden. Detta beskrivs och analyseras i
kapitlet Modernismens diskurs. En annan förklaring till den rådande situationen
är att trafikplanering och bebyggelseplanering länge
bedrivits som separata aktiviteter med liten samordning.
De postmoderna planeringsprinciperna ger utrymme för den mångfald av anspråk
som finns på staden och är mer lyhörda för de lokala förutsättningarna. I
kapitlet Postmodern diskurs identifieras planeringsstöd och teorier
som Trast, Ny urbanism och Traffic calming samt andra aktuella teorier som är
användbara i skapandet av mer urbana miljöer.
Buller, trafiksäkerhet, farligt gods, luftföroreningar, barriäreffekter och
otrygghet är aspekter som försvårar tillskapandet av urbana miljöer. Urbana
miljöer kan ändå skapas om ett integrerat gatunät kombineras med ...
