näringsämen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Varför är det så viktigt för kroppen att få olika sorters näringsämnen? Jo för att vi ska kunna leva, arbeta och må bra. Alla celler i kroppen behöver den näring som vi får i oss när vi äter för att kunna arbeta.

Kolhydrater
Kolhydrater är ett näringsämne som är mycket energirikt och det finns främst i livsmedel som kommer från växter:
· Socker
Man skiljer socker i två sorter enkla och sammansatta sockerarter
Enkla sockerarter kan omedelbart tas upp av blodet. Exempel på enkla sockerarter är:
1. glukos/druvsocker
2. fruktos/fruktsocker
3. galaktos
Sammansatta sockerarter måste brytas ner till enkla innan blodet kan ta upp det. Exempel på sammansatta sockerarter är:
1. sackaros
2. maltos/maltsocker
3. laktos/mjölksocker
· Stärkelse
Är en sammansatt sockerart som måste brytas ner innan den kan tas upp av kroppen, den bryts ner till en enkel sockerart druvsocker. Exempel på vart man kan finna stärkelse är: bröd, pasta, ris, mjöl och olika rotfrukter.
· Kostfibrer
I kostfibrer finns ingen energi men används för att ge maten volym så att vi känner oss mätta, de påverkar också tarmarnas arbete vilket motverkar förstoppning. De minskar risken för karies eftersom salivavsöndringen ökar. Fibrer finns i skal- cellväggar i frukt, grönsaker, rotfrukter och grovt mjöl.

Fetter
Fett innehåller också stor mängd energi, det behövs också för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K.

Om fett är hårt eller mjukt i rumstemperatur beror på fettsyresammansättningen.
Hårt fett som finns i till exempel talg, ister smör och kokosfett har hög halt av mättade fettsyror.
Mjukt och flytande fett till exempel matoljor, flytande margarin och de flesta bordsmargariner har hög halt av omättade fettsyror.

Om man har för mycket fett i maten leder det ofta till övervikt som i sin tur kan leda till sjukdomar senare i livet. Fett bör inte utgöra mer än 30 % av energiintaget men samtidigt bör det inte vara lägre än 20-25 %. Helst ska man använda sig av mjuka fetter högst 10 % bör vara hårda fetter. Man ska försöka att alltid välja de mejeriprodukter, matfetter och charkvaror med låg fetthalt.

Proteiner
Proteiner behövs för att bygga upp och ersätta kroppens vävnader, bilda hormoner och ge energi dock finns det inte lika mycket energi i proteinerna som i fetter och kolhydrater.

Fullvärdiga proteiner innehåller alla de viktiga aminosyrorna, de finns mest i animaliska livsmedel som kött, fisk och ägg. Men också lite i ärter, bönor och linser som är vegetabiliska livsmedel.
De icke fullvärdiga proteinerna finns i alla vegetabiliska livsmedel (undantag bönor, ärtor och linser) och de sakna en eller flera av de viktiga aminosyrorna.

Man ska inte äta mer proteiner än vad det behövs för att bygga upp och ersätta celler, proteinerna som blir över används då till energi och det kan man få mycket bättre av fetter och kolhydrater.

Mineraler
· Kalcium
Kalcium behövs för benstommens uppbyggnad, för att mineralisera tänderna och för blodets koagulering med mera. Kalcium finns i benstommen och tänderna men det behövs också D-vitamin för att bilda dessa. Har man brist på kalcium och är ett barn eller ungdom leder det till rakitis också kallat engelska sjukan. Är man äldre leder det till benskörhet. För att slippa detta är det viktigt att man dricker rikligt med mjölk, äter ost, ägg och grönsaker.
· Järn
Järn är ett spårämne och betyder att det behövs väldigt lite av detta, trots att det inte behövs så mycket så klarar vi oss inte utan det. Det behövs för att bilda hemoglobin som är det röda färgämnet i blodet, det är hemoglobinet som binder syre och utan syre klarar vi oss inte, alltså klarar vi oss inte utan järn. Det finns rikligt med järn i fullkornsbröd, grönsaker, lever och blodpudding.


Vitaminer
Alla vitaminer delas in i två grupper fettlösliga och vattenlösliga till de fettlösliga vitaminerna tillhör A, D, E och K vitaminerna och till de vattenlösliga vitaminerna tillhör B och C vitaminerna. Skillnaden mellan de två grupperna är att de fettlösliga vitaminerna lagras i kroppen för en ganska lång tid och kan ta av reserverna när det behövs. De vattenlösliga däremot lagras inte och finns i kroppen under en kort tid.

· Vitamin A
A-vitaminet är ett fettlösligt vitamin som vi behöver för benbildningen i kroppen, tillväxten och mörkerseendet. Det håller också hud och hår friska, skyddar olika membran i lungor, matsmältningskanal och urinvägar mot infektioner samt skyddar mot olika luftföroreningar. Färdigbildad A-vitamin finns i bland annat fisk, lever, ägg och smör.
· Vitamin C
C-vitaminet är ett vattenlösligt vitamin som är kanske det mest kända vitaminet men också det känsligaste det är mycket känsligt för syret som finns i luften, för ljus och för värme. Vitaminet har många funktioner i kroppen och bygger upp kroppens ben, tänder och hinnor. C-vitaminet hjälper också till att bygga upp röda blodceller och att ta upp järn. Vidare bygger det också upp immunförsvaret. Vid stress blir upptaget av c-vitaminet dåligt men också vid rökning, hög feber och intag av olika mediciner. Mest av denna sorts vitaminer finns i frukter och bär.

Vatten
Vi människor består av ungefär 60 % vatten och varje dag försvinner cirka 2-3 liter vatten. Just därför är det viktigt att man får i sig mycket vatten man måste balansera tillförseln och avgången. Brist av vatten kan leda till uttorkning och vid större vätskebrister rubbas också saltkoncentrationer i kroppen. Man kan få vätskebrist vid olika sjukdomar där man till exempel kräks eller svettas mycket. Särkilt barn är mycket känsliga för vätskebrist. Får man inte vatten på mycket lång tid klarar man sig inte, vi skulle endast klara ett fåtal dygn. Vatten är lika viktigt för människan som mat, vi behöver cirka 2-3 liter vatten om dagen.