Sveriges Kvinnojourer: en studie om kvinnojourernas funktion i samhälletoch hur de vinner legitimitet för sitt arbete

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Studien avser att belysa kvinnojourernas roll i samhället, både på lokalt och nationellt plan, i kampen för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Syftet är att se på Sveriges kvinnojourers funktion i samhället och hur de vinner legitimitet för sitt arbete. För att få kunskap om kvinnojourernas arbete, valde jag att se på de likheter och skillnader som finns hos två förbund av Sveriges kvinnojourer, ROKS och SKR. Riksorganisationerna fungerar som paraplyorganisationer för landets 140 lokala jourer. Undersökningen är en kvalitativ studie, då jag dels genomförde fyra intervjuer med företrädare från respektive förbund, en på lokal nivå och en på riksnivå. Dels utgör den en typ av dokumentanalys då jag satt empirisk data från intervjuerna i relation till dokument från bland annat förbundens hemsidor samt även till en nyligen gjord kartläggning av Socialstyrelsen, som speglar verksamheten på några av landets kvinnojourer. Sammanfattningsvis visar undersökningen att landets kvinnojourer har samma målsättning - ett jämställt samhälle, där kvinnor och barn kan leva utan våld och förtryck. Jourerna använder sig till viss del av olika medel för att uppnå målen, samt att de valt att prioritera olika, vilket gör att de delvis kan komplettera varandra. Jourernas främsta uppgift är att fungera som en fristad, dit hjälpsökande kvinnor kan söka skydd och få stöd av andra kvinnor. Slutsatsen visar att kvinnojourerna utgör ett betydelsefullt komplement till främst socialtjänsten, genom att konkret bistå våldsutsatta kvinnor. Kvinnojourerna tar vid där myndigheternas resurser inte räcker till. Genom sin mångåriga och breda erfarenhet av arbete med våldsdrabbade kvinnor har de en samlad kunskap som gör dem till något av experter på området, vilket medför att de vinner respekt i samhället. Även det arbete de lagt ner på att ...