Organisation och Ledarskap

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Redogör för ett företags livscykel.

Företaget går igenom olika faser under sin livstid. Faserna är tillsammans företagets livscykel, och företaget kan gå igenom de olika faserna många gånger.

Entreprenörsfasen: Företaget är helt nytt och får lägga ner mycket tid på att marknadsföra sina tjänster/produkter, svårt att få företaget att vara effektivt.
Expansionsfasen: Företaget tar fart och detta kostar mycket, nu gäller det att ha kontroll på läget så att man kan mäta och analysera verksamheten.
Blomstringsfasen: Företaget har vuxit sig stort och för att det inte ska avstanna satsar man på produkt- och tjänsteutveckling.
Mognadsfasen: Kolla upp att man fortfarande har aktuella tjänster/produkter så man kan konkurrera. Kvalitén är ett måste för att kunna fortsätta att ha framgång. Här kan företaget lätt komma in i entreprenörsfasen igen, de kan behöva marknadsföra sig igen för att kunna konkurrera.



Vad innebär detaljstyrning respektive målstyrning? Vad föredrar du och varför?

Detaljstyrning är något som låter trist och enformigt, men som kan vara enda vägen att gå om man har ny och oerfaren personal tex. Det är så att chefen talar om precis vad, hur och när saker ska göras. Det gör att personalen får väldigt lite att säga till om, och det är kanske inte så kul om man ska ha det på detta sätt år ut och år in, men i startskedet av ett företag, eller under ett nytt projekt för företaget skulle jag tycka att det var helt ok. Det blir ju också en trygghet för personalen att veta att de inte behöver ta ansvar för att hitta lösningar osv själva, utan allt ligger på chefen.


Målstyrning är nästan tvärtom kan man säga, nu säger chefen ingenting om man bara håller sig inom ramarna för tex budgeten. Man har ett klart mål som går att mäta och klarar man bara det så bryr sig inte chefen så mycket om hur man når dit. Detta kan ju vara bra om man tex arbetar med mycket specialiserade saker som chefen inte kan ha insyn i pga att han inte har den utbildningen. Han har givetvis utbildning i samma område men kanske på ett vidare plan, och inte så specialiserat. Det tråkiga med denna styrning är att personalen kanske inte får så mycket uppskattning eller feedback, och man kan känna sig utelämnad. Har man inte tillräckligt förtroende för att man kommer klara uppgiften blir det tungt.
Själv skulle jag helst arbeta under dessa förhållanden i varje fall, för jag tycker om att ta egna initiativ och det känns roligare och mer utvecklande att försöka klara av uppgifter som man nätt och jämnt klarar ut.


Nämn några kännetecken på en framgångsrik organisation.

Företaget har hög serviceanda och tänker mycket på kvalité.
Det har goda kontakter med sina kunder, och personalen trivs med sitt arbete för att de känner sig motiverade.
Personalen känner till och tror på företagets synsätt och värderingar.
Företaget är mycket produktivt och har en enkel form utan en massa byråkrati.
Företaget är inte negativt till nyskapande och man gör det man kan bäst.




Vad menas med ett företags kultur?

Alla företag har olika normer och regler för hur man beter sig på arbetsplatsen. Det kan vara både skrivna regler, som att man diskar sin egen mugg efter fikapausen, plockar rent på skrivbordet varje torsdag för att städpersonalen städar borden den dagen, men det kan också vara outtalade regler. De outtalade brukar vara mycket viktiga, och de svåraste att lära sig på en ny arbetsplats. Det kan vara klädstil, interna skämt, vilka stolar man sitter på i fikarummet, vem man ”får lov” att prata illa om osv. Det gäller inte bara småsaker som detta, utan ofta är det hela konceptet hur man bemöter kunder och leverantörer, hur man vill ses utifrån osv. Organisationskultur är ett annat ord för företagskultur, det används oftast inom den offentliga sektorn.


Vad är en organisationsmodell?

Det är ett slags mönster i vilket man kan sätta in de olika delarna i företaget. Det finns många olika modeller, och varje företag väljer modell efter vad de producerar, hur många anställda de har, var de är lokaliserade och mycket annat. Det finns alltid både positiva och negativa sidor av varje modell, som man måste överväga innan man bestämmer vilken man har behov av själv.
Exempel på modeller är:
Funktionsorganisation: Verksamheten delas upp efter de funktioner företaget har, ex. inköp, personal, tillverkning och ekonomi. Eldon fungerade på detta sätt när jag arbetade där.
Produktionsorganisation: Verksamheten delas upp efter produkter, ex. fisk, kött, grönsaker, pasta. Stora mataffärer fungerar på detta sätt.
Kundspecialiserad org: Verksamheten delas upp efter de kundgrupper man har, ex. privata hushåll, kommunen, företag. Grossistföretag som Servera arbetar på detta sätt.
Geografisk organisation: Verksamheten delas upp efter de länder eller distrikt man har försäljning i. Kan vara så att företag som Expert är geografiska organisationer.
Enkel struktur: Är man ett nytt företag med kanske bara en eller ett par anställda har man ingen organisationsmodell, man kan ju prata med varandra om arbetsfördelning osv. Små målerifirmor är exempel på företag.



Vilka områden arbetar en PA-avdelning med inom en organisation?

De arbetar med anställa nytt folk till företaget genom intervjuer, annonsering, tester och de sätter upp anställningsavtal.
De ordnar också med personalutveckling genom att se till att de får vidareutbildning, de har samtal med personalen angående deras arbetssituation, vad de trivs med och vad de vill ändra.
De arbetar med arbetsmiljöfrågor ser över vad de kan göra för att personalen ska ha en bra och hälsosam arbetsplats, de samarbetar också med företagshälsan.
De tar hand om löneadministrationen, dvs. tidrapportering, utbetalning av löner och för statistik över personalens löner, övertid och frånvaro.
De har också hand om omorganisationer, uppsägning av personal som inte behövs längre, omorganisation av personal för att företaget ska bli effektivare osv.



Nämn några av våra vanliga lagar inom arbetsrätten.

Lagarna talar om vilka rättigheter och skyldigheter de anställda har emot sin arbetsgivare.
LAS Lagen om anställningsskydd
Här kan man läsa att det måste finnas särskild grund för att kunna säga upp personal. Personer som blir uppsagda pga arbetsbrist, som har en tills vidare anställning, ska ha företräde på tjänster om de har arbetat där längre, det kallas ofta sist in – först ut.
ATL arbetstidslagen
Denna lag bestämmer hur mycket en arbetsgivare kan kräva att personalen arbetar och hur tiden är fördelad med raster osv.

AML arbetsmiljölagen
Här kan man läsa att arbetsgivare och arbetstagarna ska medverka till att arbetsmiljön blir...