Syftet med detta examensarbete är att belysa de otydligheter i
förfrågningsunderlag och bygghandlingar som Skanska har stött på i samband
med kalkylering/utförande av dammrenoveringsprojekt i Norrland. De aktuella
projekten är inom ramen för det dammsäkerhetshöjande åtgärdsprogram som
Vattenfall driver mellan 2002 och 2007. Otydligheterna har mest kretsat
kring den bristande beskrivning av hur erosionsskydden på
kraftverkdammarnas uppströmsslänter ska utföras. Eftersom otydligheterna
hitintills lösts på plats har Skanska även velat öka sina kunskaper om hur
erosionsskydd kan utföras.
Bakgrunden till Vattenfalls dammsäkerhetshöjande åtgärder grundar sig i
flödeskommitténs riktlinjer för dimensionerande flöden och deras beslut att
tillämpa RIDAS, vilket leder till att en del av deras anläggningar inte
uppfyller de nya föreskrifterna.
Dammar har byggts och nyttjats av mänskligheten i tusentals år, men det är
först under de senaste hundra åren som tekniken utvecklats tillräckligt för
att kunna bygga riktigt stora dammkonstruktioner. I Sverige var det i och
med elektricitetens intåg som vattenkraften började utnyttjas på allvar.
Sverige har historiskt sett inte haft samma behov att reglera vattenflöden
för jordbruket som stora delar av övriga världen.
Det finns tre typer av dammkonstruktioner: Gravitationsdammar, valvdammar
och fyllningsdammar. Fyllningsdammar är den vanligaste typen av dammar i
Sverige och det är på denna konstruktionstyp som erosionsskydd på
uppströmsslänten måste användas.
Erosion är en ständigt nedbrytande process som genom vågor och is bryter
ned dammens yttre. För att skydda dammen anläggs ett motståndskraftigt
erosionsskydd som med tiden bryts ner. Den vanligaste typen av
erosionsskydd som idag utförs på svenska fyllningsdammars uppströmsslänter
består av homogena block av sten, men det finns åtskilliga alternativa
metoder liksom alternativa material som betong och asfalt.
För att konstruera ett erosionsskydd måste det tas hänsyn till våghöjd,
isens påverkan, släntstabilitet och variationer i vattenstånd. Som
hjälpmedel vid projektering och upprättande av förfrågningsunderlag finns
ett flertal projekteringsriktlinjer. Handlingarna som upprättas ansluter
vanligtvis till Anläggnings AMA 98. En stor del av problemen i
frågeställningen kretsar kring otydligheter, brister och motsägelser i de
ovan nämnda dokumenten. För att besvara frågeställningen har i Sverige
utgiven litteratur studerats, samtal med sakkunniga förts och en studie av
sex förfrågningsunderlag genomförts.
Efter granskningen av förfrågningsunderlagen har följande rekommendationer
till förbättrade handlingar tagits fram:
- Det stenmaterial som ska användas vid utförandet bör vara bestämt
redan i början av projekteringsstadiet så att erosionsskyddet projekteras
och utförs med samma material.
- Texten i mängdbeskrivningen och eventuell teknisk beskrivning bör
vara så tydlig att inte några frågetecken lämnas kvar, särskilt om
handlingarna ansluter till Anläggnings AMA 98.
- Om beställaren kräver att stenarnas ska läggas en och en måste det
tydligt framgå.
- Sektionsritningar som visar stenarnas läge i förhållande till
varandra och slänten bör finnas. ...
