Svensk jämställdhetspolitik är traditionellt sett utformad i könsneutrala
termer. Detta innebär att målet med politiken är att arbeta för lika
rättigheter och skyldigheter, alla ska kunna utvecklas utifrån egna
förutsättningar oberoende av könstillhörighet. Den könsneutrala
utgångspunkten kritiseras av de feminister som anser att mannen är norm i
samhället, vilket gör att kvinnan uppfattas som den avvikande. Kritikerna
menar också att det finns en konfliktaspekt när det gäller frågan om
jämställdhet eftersom män blir tvungna att avstå från makt till förmån för
kvinnorna.
I jämställdhetsdebatten för att öka kvinnors makt och inflytande har
frågan om könskvotering diskuterats både i media och i riksdagen. I frågan
blir konfliktaspekten tydligare eftersom kvinnor ska tillsättas på platser
som tidigare tillhört män. Syftet med uppsatsen är att, med bakgrund av den
feministteoretiska kritiken mot en könsneutral jämställdhetspolitik,
undersöka hur jämställdhet förstås i riksdagsdebatten om könskvotering
utifrån feministisk teori om relationen mellan kön och makt. De
frågeställningar som besvaras är: Hur uppfattas jämställdhet i
riksdagsdebatten om könskvotering? Hur förhåller sig uppfattningarna till
den feministteoretiska kritiken och till den könsneutrala synen på
jämställdhet?
Materialet som analyseras hämtas från riksdagens hemsida och består
av interpellationer och motioner. För att kunna analysera dessa används
statsvetaren Carol Lee Bacchis metod "What's the problem?" Denna syftar
till att få fram de underliggande värderingarna om vad som anses vara
problemet. Utifrån metoden identifieras diskurser i materialet, inom dessa
framkommer olika uppfattningar. Dessa analyseras därefter utifrån den
feministiska teorin med fokus på kön och makt. De teoretiker som refereras
är bland andra Maud Eduards, Helga Hernes och Malin Rönnblom. Deras teorier
ligger till grund för analysen av hur jämställdhet förstås.
Två diskurser identifieras i materialet, en mot och en för
lagstadgad könskvotering. Gemensamt för båda diskurserna är att den rådande
könsfördelningen uppfattas som ett problem. Hur jämställdhet uppfattas inom
dessa skiljer sig dock i synen på kön och makt och vilka teoretiska
argument
som används för kvinnors deltagande. I den första diskursen suddas
könsskillnader ut, kvinnor och män uppfattas som individer medan den andra
diskursen betonar kvinnor och män som grupper. Jämställdhet uppfattas, inom
båda diskurserna, som ett tillstånd med jämnare könsfördelning. En
förklaring till denna uppfattning är troligtvis könskvoteringsfrågans
kärna,
det vill säga att ett visst antal från varje kön ska finnas representerade.
Enligt Rönnblom är synen på makt endimensionell när jämn könsfördelning ses
som ett tecken på jämställdhet. Det har dock visat sig att synen på makt är
mer avancerad inom båda diskurserna än att vara kopplad till antal.
Debatten som sådan, för eller mot lagstiftad kvotering, sätter
jämställdhetsbegreppet i en kontext som gör att den könsneutrala
utgångspunkten för jämställdhetspolitiken utmanas. Detta på grund av att
den könsneutrala fö...
