Av Sveriges idag 300 000 aktiebolag är 80-85 procent mikrobolag med färre än 10 anställda och mindre än 3 miljoner i omsättning. Mikrobolagen har därför stor be-tydelse för svenskt näringsliv och samhällets utveckling. Förutsättningarna för dessa bolags tillväxt och utveckling bör av denna anledning främjas, vilket kräver att regelverken är anpassade till deras villkor. Revisionsplikten för små aktiebolag är en av de regelförenklingar som diskuteras, där nyttan och kostnaden för revision står i fokus.Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ägarna till mikrobolag upplever revisionsplikten, hur de väljer att agera vid ett avskaffande, samt analysera bakomliggande orsaker.I denna uppsats används en kvantitativ metod då antal förekomster av visst agerande vill undersökas. Den empiriska studien är gjord i form av en webbenkät skickad till 200 mikrobolag i Jönköpings län.Resultaten visar att ägarna till mikrobolag upplever att de har störst nytta av revision jämfört med övriga intressenter, dock anses även stat och kommun ha stor nytta av revision. Vidare framkom att de vanligaste argumenten för revision är att den ses som ett kvitto eller kvalitetsstämpel.74 procent av ägarna uppger att de skulle fortsätta revideras om revisionsplikten avskaffades, detta då nyttan upplevs vara större än kostnaden. Dock anser 68 procent att revision bör vara efterfrågebaserad istället för tvingande.Mikrobolagen upplever revisorns roll som övervägande granskande. Emellertid spelar även rådgivning en stor roll, då hela 89 procent av respondenterna anser att reglerna för mikrobolag är alltför komplexa och hjälp behövs från kompetent rådgivare.Sannolikheten att mikrobolagen skulle vända sig till en redovisningsbyrå istället för revisionsbyrå om plikten avskaffas är enligt 44 procent stor eller mycket stor. 13 procent skulle inte alls kunna tänka sig ett byte.Slutsatsen är att mikrobolagen upplever revision som positivt och att de skulle fortsätta revideras om plikten avskaffades, dock vill de flesta att revisionen ...
