Östersjön- kortfattad miljöproblematik

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Östersjön är något av en geologisk sensation, för 10.000 år sedan drabbades Mälardalen av en enorm jordbävning som förde samman denna gigantiska insjö med världshaven. Men det är även ett känsligt vattenområde som på grund av sitt isolerade läge har svårt att rena sitt vatten.

Övergödning i Östersjön

Övergödningen i Östersjön beror till stor del på det koncentrerade jordbruket kring dess kuststäder. Det som sker i samband med det specialiserade jordbruket är att det kommer ut alltför mycket kväve och fosfor, dessa ämnen är livsviktiga i naturen, både på land och hav.
Men när det blir ett för stort överskott så växer det alltför mycket.
Havet blir med tiden syrefattigt vilket gör det svårt för fiskar och andra vattenlevande djur att överleva. Som situationen är nu så är fosfor halten i Östersjön mer än fem gånger det normala. Värst är det kring Gotland, i både väst, norr och öst är det mycket stora områden som i vattnet har syrehalt på under 2ml/l, sådana låga nivåer kallas för bottendöd, vilket betyder att inget liv kan finnas där, det skrämmande är att vi pratar om områden på flera hundra kvadratkilometer.
På senare år har även Danmark fått mycket stora syrbrister i vattnet kring Stora Bält. Dom senaste somrarna har det hörts många rapporter om algblomning, detta är också ett fenomen orsakat av övergödningen plus det varmare klimatet, vissa av dessa alger är giftiga och kan orsaka stor skada på djurlivet.

Men Östersjön går faktiskt att rädda. Det tar lång tid och kostar ca 150-180 miljarder kr. Östersjön har en nedbrytningskapacitet på 500.000 ton gödningsmedel per år, idag tvingas den att försöka hantera ca 1.7miljoner ton gödningsmedel, alltså mer än tre gånger vad den klarar av att bryta ner.
Trots betydande ansträngningar att förminska utsläpp av kväve och fosfor samt andra förorenande ämnen så står vi kvar på samma plats som vi var på för tio år sedan. På slutet av åttiotalet enades miljöministrarna från samtliga länder runt Östersjön att halvera utsläppen på en åttaårs period. Nu har man sänkt ambitionsnivån till trettio procent av det ursprungliga målet, och det först till år 2010! Men trots detta sänkta mål så görs inte dom drastiska åtgärder som behöver vidtagas för att Östersjön ska ha någon framtid över huvudtaget.


Föroreningar

Efter decennier av konstanta utsläpp av olja, tungmetaller och miljögifter är det djurlivet som har drabbats värst. På 50 och 60-talet då användningen av ämnen som PCB och DDT var omfattande försvann havsuttern nästan helt och hållet, trots flera försök att återinföra uttern till Östersjön så är den fortfarande i stort sett utrotad.
Kring samma tid höll även havsörnen på att försvinna, DDT gjorde äggskalen så tunna att fostren frös ihjäl, havsörnen har dock lyckats återhämta sig. Metallnivåerna är på tok för höga, ca 500-700% över det normala, metallerna kommer från bl.a. industriers utsläpp i både luft och vatten, avfallsförbränning, energiproduktion. Fortfarande kommer nästan hälften av alla metaller som tillförs Östersjön från luften, med regn och snö. Den metallen som ökat mycket på sista tiden är aluminium, om dricksvatten är förorenat med aluminium kan man få alvarliga skador på nervsystemet, liknande alzheimers syndrom.

Den största miljöboven är Polen som står för den största delen av Östersjöns föroreningar. Till skillnad från Sverige så har Polen mycket bristfälliga reningsverk både vad det gäller industri och vatten, Polen står även för 57% av Östersjöns vattentillflöde, detta vatten kommer innan det från Tyskland, Vitryssland, Ukraina, Tjeckien och Slovakien vilket gör Östersjöns vatten till deras ansvar också.

Östersjön har svårt att hantera oljeutsläpp p.g.a. sin låga temperatur vilket gör att utspilld olja har svårt för att dunsta, utan tas istället med vattnet ner mot botten där den skadar växtlivet med kolväte och svavel. Denna olja kommer precis som metallen till största del från Polen, som varje år släpper ut ca 70 000 liter råolja ut i Östersjön.

Miljömedvetenheten har blivit bättre bland oss ”vanliga” människor, man kan ju hoppas att även politikerna tar sitt ansvar och i bästa möjliga mån förhindrar dessa kolossala utsläpp som snart kommer att förstöra Östersjöns växt och djurliv. Vi kan nog alla förstå att det inte blir varken lätt eller billigt att rena Östersjön, men det måste göras. Varje dag bidrar vi aktivt och passivt till en fortsatt försämring av vår miljö. Visst har det skett förbättringar också, att vi inte längre använder bensin med bly, vi har byggt fler reningsverk, problemet är dock att vi in...