Läs-, tal-, skriv- och matematikinlärning

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

DAGBOKSANTECKNINGAR
031104 FÖRSTA DAGEN PÅ KURSEN
10-12 Vi började dagen med en introduktion av kursen. Britt berättar vilka institutioner och lärare som är medverkande i kursen. Vi går tillsammans igenom kursmål och innehåll. Britt ber oss att sätta oss bredvid någon som vi inte känner och sedan kort intervjua denne personen om vem den är och vad den har för förväntningar på denna kurs, sedan fick vi presentera den andre för alla i klassen. Mitt mål är att få en fördjupad kunskap i matematik inlärning (har redan läst matematik och matematik didaktik 1-10p) och även kunskap i läs-, tal-, och skrivinlärning som jag inte har gått någon kurs i förut. Klassen får sedan själva dela upp sig i fyra olika basgrupper om 5 och 5. Vi diskuterar vad som är viktigt i en grupp. Vi kommer fram till att det bland annat är att alla får komma till tals, och att alla ska våga säga vad de tycker. Att ha roligt tycker vår grupp är viktigt, det tror vi att man lär sig mycket på.

13-16 FÖRELÄSNING OM MATEMATIK I FÖRSKOLA OCH FÖRSKOLEKLASS.
Britt påpekar att även om man nu inte ska jobba i förskola så kan det finnas grundläggande saker som är bra att ha med sig till undervisning även för lite äldre elever. Det var det som man var lite orolig för att det skulle vara massa saker som inte rör en själv som ska undervisa de barn som är äldre än förskolebarnen. Det var nyttigt att här redan från början få höra att det visst är bra att ha med sig.

Det kändes lite väl tidigt att redan på fredagen ha det första seminariet, men nu så här när allt har sjunkit in och jag har börjat läst en av böckerna så känns det inte alls lika jobbigt när boken var så intressant. De seminarier som vi senare kommer att ha kommer att bli väldigt lärorika om man ifrågasätter och diskuterar i lite mindre grupper. Det är även viktigt att efter seminarierna lämna in en reflektion som vi i gruppen har sammanställt tillsammans.

Vi fick en fråga på föreläsningen att fundera lite över själv: Vilka känslor väcker matematiken hos mig? Jag tyckte att matematik var väldigt kul, just därför att vi fick jobba mycket konkret med att mäta och göra uträkningar som hade med vardagslivet att göra genom att leka affär och så vidare. Jag vill föra över den känslan att matematiken är något som är väldigt bra att ha i det verkliga livet och att det verkligen inte bara är ett skolämne. Som de tar upp i Förskolebarn i matematikens värld ska man nog inte kanske först berätta att det här, det är matematik det! Utan först bara låta barnen få pröva på egna lekar med t.ex. kapplastavar och geobräden.

Efter drygt två timmars föreläsning så fick vi gå ut i grupperna och planera inför Gammlia på fredag. Vi hade tidigare fått i uppgift att hålla en lektion på 20-25 min där vi skulle använda naturen till att få in matematiken i en ”natur-lektion”. Vi planerade att barnen (här, lärarkandidaterna) skulle få i uppgift att hämta tre saker: något som var långt, platt och runt. Sedan även något som var stort och litet i jämförelse med varandra. Uppgiften skulle sedan utvecklas till att de skulle få lägga sakerna i ordningsföljd: störst – minst, längst – kortast, tyngst – lättast. Den andra uppgiften som vi planerade var att stega mellan en uppmätt sträcka (tre meter) med: myrsteg, skolängd, kängruhopp m.m. Här är det meningen att eleverna ska få en bättre insikt i att även fast det är lika långt varje gång så kan det vara olika antal av olika saker.
Om vi hinner: så har vi en liten byteshandel med sakerna som de först hittade. En sten är t.ex. värd två stycken kottar så då får de tänka efter lite om de vill byta bort stenen eller inte.

REFLEKTION FRÅN SEMINARIUM 1
Här kommer våra tankar och reflektioner från mina citat som vi tog upp:
FRÅN: FÖRSKOLEBARN I MATEMATIKENS VÄRLD
”Att utveckla en förståelse är alltid något som sker hos varje enskild individ.”

Vi kom även fram till att det är viktigt att tänka på att när man undervisar att kanske inte alla hänger med hela tiden. När jag som lärare har gått igenom ett moment så är det inte säkert att alla ändå har förstått. Här kommer individualiseringen (att se alla elever och att låta dem arbeta utifrån deras nivå hela tiden) in i en väldigt viktig roll för att alla ska hänga med hela tiden.

” Man måste upptäcka det som man tagit för givet och man måste lära sig att uppfatta matematiken i vardagen!”

Det är svårt och inte ta saker för givet och att tänka sig in i barnets värld. Vi kom fram till att det var bra med tips i den här boken om sortering till exempel vid måltider. Man måste sänka sig till deras nivå för att veta vad de behöver för att kunna lära sig kom vi även fram till.
Från: Vägar till matematiken

”Man kan mäta, dvs jämföra, utan att kunna räkna och mycket små barn mäter på olika sätt”
Vi kom fram till att det är viktigt att redan tidigt få in detta tankesätt med att det finns olika långa saker och att man kan mäta det med olika saker.
Slutsats: Det var bra böcker att sedan använda när man kommer ut och arbetar i skola, men som diskussions underlag så var det lite svårt tyckte vi alla. Det stod inte mycket som vi inte höll med om, så det blev mer att man utvecklade tankarna lite runt det som stod än att riktigt diskutera dem.

031107
9-12 Gammliaområdet var lektionens plats idag. Vi började med att räkna hur många som var där och hur många som fattades genom att vi sa en siffra var och kollade sedan om det fattades någon i gruppen så sa vi det också. Vilken var nummer 7? Ok, vilken siffra var innan nummer 7? 6, bra! Så kan man arbeta med räkneramsan. Vi körde även ruff på var tredje siffra och stampande i backen på varannan siffra.

Varje grupp hade förberett en lektion på 20-25 min. Grupp 1 hade planerat några lekar där matematik tänkandet kom in. Amöban värmde upp oss som är en kull-lek där två börjar ta och sedan när dom är fyra så delar man på sig och blir två igen. Den som är kvar sist vinner, eller får börja vara nästa gång. Nästa lek var ”tåget”, att en (Frasse) står med ryggen emot och så frågar de andra som står en bit bort när tåget går, han svarar t.ex. om två min. och då ska alla ta två steg fram mot honom tills de kommer fram och den som kommer först får vara. Hämta tre saker var. Gå inte längre bort än att fröken kan vinka till er. Hur många har ni tillsammans i gruppen? Kan ni sortera dem på något sätt? Vi sorterar i hårt och mjukt. Stenar och löv till exempel.
Grupp 2 hade fyra personer som koner och sedan fick vi leka kull och på olika sätt befria de som har blivit tagna. Krypa under var ett sätt. Stå bakom och räkna till fem var ett annat. Sedan fick vi springa runt och när fröken sa ett nummer så skulle man stanna med så många kroppsdelar i backen. Sedan när hon sa ett nummer så skulle vi stanna med närmaste kompis och ha så många kroppsdelar tillsammans i backen som siffran hon sa.
Grupp 3 hade att vi skulle samla in tre saker var och sedan kolla hur många saker vi hade i gruppen. Sedan sortera på något sätt. Hela gruppen fick ställa sig på ett led och i storleksordning, ålders ordning, blåaste ögon ordning, bokstäver i namnet ordning, sko storleksordning m.m.
Vi, grupp 4 hade gjort så att de skulle alla hitta tre saker, en platt, en rund och en lång sak. Sedan fick de ordna sakerna i ordning: minst – störst, tyngs – lättast och sedan en valfri ordning. Grupperna gjorde finast – fulast, träigast – minst träigast och den sista gruppen gjorde ett träd med sakerna de hade hämtat i naturen, de hade t o m rötter! Det är bra att låta barnen få använda sin egen fantasi och prova sig fram och inte ge dem alltför mycket instruktioner. Vi ställde oss även i ring hand i hand och så fick de hjälpas åt att bilda en kvadrat och en triangel.

031110
13-16 Föreläsning om språkutveckling i förskola och förskoleklass med Britt.
Hon tog upp om läroplanen, verksamheter och fakulteter. Vi avslutade med att se en film från Norge om olika arbetssätt för att lära barn språket mestadels genom lekar.

Det finns ju olika läroplaner för olika verksamheter och nivåer. Till viss del används Lpo 94 i förskolan även om de har en egen läroplan som heter Lpfö 98. Vi fick diskutera fritt om vi tyckte att det behövdes någon förskollärare när vi hade grundskollärare och vi tyckte att nog kunde grundskollärarna ha hand om även yngre barn. Det är fel att förskollärarna får så mycket mindre i lön för i princip samma jobb! Jag har varit med om en grundskollärare som inte fick jobba i förskolan för hon hade för hög utbildning, de kunde inte ge henne den lön som hon var berättigade till. Fast tänker man att om en förskolelärare skulle jobba på en fabrik så skulle hon inte få förskolelärares lön utan samma lön som de andra på fabriken!

Det har gjorts utvärderingar de senaste åren om hur det fungerar i förskolan och de har kommit fram till att det har blivit för lärarstyrt, för stillasittande. Det har blivit mindre lek alltså och mer stillasittande, vad kan det bero på?
Vi bör leka med siffror istället för att ställa upp och flytta siffror, för det blir endast det man gör, eleverna missar poängen men vad de ska sedan användas till och får ingen riktig känsla för hur mycket olika tal är värda. Genom att tvinga eleverna att räkna så gör vi dem en björntjänst, de kommer inte att tycka om det senare i skolan.
Arbetslag
Hur fungerar olika arbetslag? Ja, det gäller att båda ge och ta. Alla måste få ta chansen att utvecklas och då gäller det att alla får samma utsikt att lyckas.

Varje kommun har en skolplan för just deras verksamhet. Varje skola har en lokal arbetsplan. Dessa behöver ständigt vara i diskussion om hur vi ska jobba med olika saker, vad är bäst för eleverna?

Arbetssätt: Omsorg, omvårdnad och den pedagogiska delen. Detta finns i läroplanerna. Barn som går på fritids går där på deras ”fria” tid. Vi pedagoger behöver respektera detta och låta barnen välja valfria aktiviteter utifrån deras egna intressen. Förr jobbade man mer i teman, nu är det mer lyhördhet som gäller. Värdegrunden, det krävs mycket social kompetens. När en ny grupp bildas så gäller det att sätta upp gemensamma regler och kommunicera om hur vi ska arbeta vilket ger språklig stimulans genom diskussion.

Vad står det i en läroplan? Hur kan jag tänka att läroplanen ska ingå i mina lektioner?

Ta tre ord: pojke, fisk och finurlig. Gör sedan en saga utav dessa tre orden! Det kommer att bli många olika sagor.
Bornholmsmetoden:

Jobba med teman som binder ihop många ämnen i ett! Lek mera!!

Läsutveckling
Hittar och ritar sitt namn
Känner till läsriktningen
Vet att en skriven bokstav har ett ljud
Kan dela och sätta ihop ett viktigt ord
Kan ljuda ihop korta eller bekanta ord.
Kan avläsa korta ord i text.
Kan läsa kort bekant text.

Filmen – Troll i ord (norsk språkutvecklingsfilm)
Barn är som svampar som suger i sig kunskap. Lek ger kunskap. 6åringen har ett bra dagligtspråk. Barn ser bara saker ifrån sitt eget håll, svårt att tänka sig in i hur en annan människa ser eller känner.
De behöver träna på att göra en berättelse sammanhängande.
Ta en lupp och gå ut i naturen så ger det barnen många upplevelser som man sedan kan diskutera runt.
Efter en berättelse kan man fråga barnen lite frågor för att höra om de har hängt med:
När? Var? Vem var med i berättelsen? Vad hände?
MUS
LUS
HUS
BRUS Vad är likt här?
Barn idag har en stor uppsjö av tv-serier som man kan arbeta utifrån.
031111
Kia Sunbaun höll i föreläsningen om Lärande miljö i förskolan.
Varför ska vi då kunna det här om förskola undrade nästan hela salen? Jo, för att vi ska kunna starta där varje barn befinner sig. En 7-åring kanske har en mognad som en 5-åring. Då är det bra att ha koll på hur det förhåller sig då också. Vi kommer förmodligen även att arbeta tillsammans med förskollärare i vårt arbetslag så det är bra att ha koll på vad som sker i de olika ”lägren”.
Kia delade ut ett häfte med en massa tips på hur man kan arbeta med språkutvecklingen.
Både vuxna och barn måste det för att kunna utvecklas. Det som barn gör eller inte gör i förskolan har väldigt stor betydelse senare i skolan.

Man måste vara trygg i sin grupp. Hur får jag då trygghet i gruppen? Jag vill skapa självförtroende, men hur? Ja, bemöt barnen som en som kan lära sig att läsa, inte som en som inte kan läsa!
Olika förhållningssätt:
Lyssna, total uppmärksamhet!
Ögonkontakt
Visa tydligt att det är intressant vad barnen har att säga – visa respekt!
Inte ”rätta” fel. Utan lyssna och låt barnet få tala till punkt. Upprepa det barnet just så fast på ett korrekt sätt. T.ex. – jag skärde mig, - ja, se du skar dig.
Sätter ord på handlingar, bygger ut talspråket.
Samtala med barnet och inte till eller way over the head.
Är man medveten om dessa saker så har man kommit långt!!

Jag var hos en som fyllde år en gång och när vi kom dit så satt där en man (30-40 årsåldern) som jag inte hade träffat förut så jag gick fram och presenterade mig. När vi började prata så märkte jag ganska snabbt att han var utvecklingsstörd och att han blev jätteglad när jag talade till honom som en vuxen.

Det är viktigt att ha ett syfte med varje övning.
Ett temaarbete med 2-3åringar kan t.ex. se ut så här;
Barnen är väldigt intresserade av saker i luften: flygplan, fåglar, moln, flugor m.m. Pedagogerna har hela tiden dokumenterat vad barnen säger och nu planerar de en skuggteater som barnen får se på. Det är väldigt spännande och barnen sitter tysta. Teatern är gjord utav lakan, blompinnar med färgade papper på. Barnen kommenterar under tiden och pedagogerna bygger på sagan. Efteråt har de fruktsund och reflekterar ännu mera. Barnen får sedan rita månen, stjärnor och kanske en rymdraket. Kanske rör de sig till ”rymdmusik”. Språkutveckling i klädhallen händer om man sätter upp en flanotavla med himlen och bilder på barnen som de kan sätta på ett flygplan ex. Avslutning på denna tema tid blir kanske att man bjuder in föräldrarna.
Utgå ifrån barnens språk och utveckla därifrån. Deras språk duger!

Bokstäverna heter en sak och låter på ett annat sätt. Det är svårt för barn att förstå först. Aven om barnen säger ett ord fel så kan man leka vidare med det ordet. Rim t.ex.

Rätta inte barnens skrift, förrän de själva frågor efter om det är rätt, när de själva börjar bry sig. Aldrig i deras första trevande försök!
När barnen ”skriver” så har de iaf kommit en bit på vägen och gjort symboler istället för bokstäver. Barns bilder är deras första sätta att skriva på och att berätta det som de vill berätta. Läslekar – det måste vara lekfullt.
Fundera över vad du tror är det bästa sättet?

Tips och råd:
I förskolan så behöver vi jobba på ett medvetet sätt, varför?
Läs sagor och berätta mycket för barnen. Att berätta ger dig tillfälle att samtidigt se hur barnen reagerar på det du berättar, i motsats till när du läser någonting.
Skapa en språkvänlig atmosfär, där de kan utveckla sitt språk och vara trygga.
Organisera för lek, under dagen och under veckan, det behövs massor av tid för lek! Pedagogen kan vara med och utmana men ej störa leken!

Några intressanta sidor som jag även fastnade för att ta med mig:
Sid 118 Att lära barn lära – att utveckla barnets metakognition
Att försöka förstå barns och ungas sätt att uppfatta, erfara eller förstå sin omvärld är enligt denna ansats grundläggande för all pedagogisk verksamhet.
Att som pedagog vara medveten om varför man väljer ett visst innehåll.
Att strukturera detta innehåll utifrån barnens erfarenheter, tankar och frågeställningar, att planera innehållet tematiskt i relation till innebörd och förståelse.
Att vara klar över vilken slags förståelse som eftersträvas på kort och lång sikt.
Att inse att barns lärande sker i naturliga och för barnen meningsfulla sammanhang.
Att lyfta fram barns olika sätt att tänka och gör det till ett innehåll i sig.
Att ha tillit till barns förmåga att lära av varandra.
Att i dialog kunna följa upp barns tankar och hjälpa dem att synliggöra dem genom att problematisera och tematisera dessa.
Att betona lärandets kommunikativa aspekt och få barn att uppfatta själva idén med t.ex. att läsa och skriva.
Att uppmuntra barns försök att verbalisera sina reflektioner kring sitt eget lärande (metakognition).
Att inse att lärandet är en kvalitativ förändring i relationen mellan barnet och dess omvärld.
Att utnyttja formen (samling, lek, experiment, bild, drama, sagoberättande) som medel för reflektion kring ett visst innehåll.
Att utveckla barns insikter genom att göra vardagen till föremål för reflektion.
Att skapa situationer för läande genom att låta barnen pröva hypoteser, upptäcka, formulera frågor och dra slutsatser.
Att utmana barns föreställningar och lära dem respektera människors olika sätt att tänka.

Sid 125 Många frågor som väcks inför planeringsarbetet och organiseringen av barnens första skoltid kan vara av följande karaktärer:
Vilka olika föreställningar har barnen om skolan?
Vad tänker barnen inför sin första skoldag?
Hur kan planeringen för barnets första skoldag utformas med syfte att väcka lust och nyfikenhet?
Vilka signaler och budskap vill vi att barnet skall uppfatta under sin första skoltid?
Hur kan vi ta tillvara varje barns föreställningar om skolstarten?
Hur kan vi utgå från den kompetens och de erfarenheter som varje barn för med sig?
Hur kan vi tillsammans formulera våra mål och organisera verksamheten för de första skolveckorna?
Hur introducerar vi dagliga arbetsrutiner och bygger upp en progression för varje barn?
Hur kan vi skapa en god balans mellan olika innehåll och aktiviteter?
Hur utvärderar vi den pågående processen?
Hur kan vi bygga vidare på varje barns erfarenheter och kompetens?
Hur kan vi successivt bygga upp en undervisningsmodell som ger trygghet och struktur för arbetet under första skolåret och kommande skolår?
Hur kan vi skapa en språkstimulerande miljö där barnen under varsam ledning får ta ansvar för sitt eget lärande?

Sid. 137 Att upptäcka och förstå språket som fenomen.
Är det bra att kunna skriva/läsa?
Varför är det bra med skrivning/läsning? Vad kan man göra om man kan läsa? Varför vill du lära dig läsa?
Kan du skriva/läsa? Hur bra läser/skriver du?
Hur gör du/mamma/fröken etc när du/hon skriver/läser?
Hur gör du när du lär dig läsa/skriva? Vad behöver du kunna för att lära dig skriva/läsa (bättre)? Hur gör mamma/fröken etc när de lär ut skrivning/läsning?
Vad skriver du? Vad läser du?
Hur skulle du göra för att någon som bor långt bort (t.ex. släkting, kompis som har flyttat) skulle få reda på en skojig sak som har hänt här på lekis/dagis/skolan?
Hur skulle det vara om ingen på hela jorden kunde läsa? Vad skulle hända om alla bokstäver tog slut? Hur har alfabetet kommit till?

148, 150, 170, 176, 182, 202

031114
Vi träffades i gruppen och planerade hur vi skulle genomföra redovisningen om en språkutvecklande lärarsituation. Alla skulle göra handdockor och vi hade tagit med oss en strumpa var som vi först gjorde i ordning, alla fick olika utseenden.
Vi skulle göra en berättelse om tre barn, en pappa och en bläckfisk bestämde vi. Det var kul att se hur olika man kan tänka om en scen, hur olika man kan utforma det utefter samma historia. Vi hade många olika åsikter om hur det skulle utarbetas med bakgrunden.

031117
Vi gjorde klart kullisser, dockor och sången.
Lärande situation och didaktisk tillämpning

Vi var alla ganska överens om att en dockteater med de handgjorda dockorna var en självklarhet att starta lektionen med. Då blir barnen uppmärksamma för det är ju lite spännande med dockteater.
Efter att ha suttit ner vid några tillfällen så hade vi slagit ihop våra åsikter och satt ihop ett manus till vår dockteater som ser ut ungefär så här.

Dockteatern
Scen 1: Bakgrunden är en strand med en sten, man ser havet och himmelen bakom. Tre barn kommer glatt trallande in på scenen och berättar rösten säger:
Det var tre barn som var på väg ner till stranden för att fiska. Först kommer Lisa, Lisa kommer in på scenen. Sedan kommer Rulle, Rulle kommer in på scenen. Sist kommer KlasInge in. Barnen börjar prata med varandra och diskuterar vem som kommer att få störst fisk på kroken. Lisa får en liten fisk och Rulle får en stövel! KlasInge känner hur någonting tungt ligger på och drar i hans fiskespö och ber de andra att hjälpa till.
- Det måste vara en riktig bjässe, utbrister KlasInge.
Upp ur havet kommer en bläckfisk! Alla tre barnen skriker rakt ut för de tror att det är ett monster! Bläckfisken skriker rakt ut, för han blir lika rädd för de tre skrikande barnen! De springer så fort de kan hem till pappa. Lisa sprang fort, KlasInge lite fortare, och Rulle han sprang fortast!
Scen 2: Ett kök.
De kommer inflåsandes till pappa och skriker att de sett ett monster. Lisa gömmer sig under bordet, hrmm UNDER bordet. Rulle gömmer sig i garderoben. KlasInge gömmer sig bakom pappa.
Pappa frågar lugnt vart de såg detta monster?
Lisa berättade att monstret fiskade KlasInge upp med fiskespöt. Pappa berättar att det inte finns några monster och ger som förslag till barnen att han kan följa med dem tillbaka till stranden och dubbelkolla. De bestämmer sig för att göra så och går tillbaka ner till stranden.
Scen 3: Stranden igen.
Pappan, KlasInge, Rulle och Lisa kommer ner till stranden och ser sig omkring. Samtidigt så sitter bläckfisken bakom några stenar och funderar på vad det var han egentligen såg för skrikande varelser nyss.
Pappan säger:
- Se, här finns det ju inget monster!
Då dyker bläckfisken fram och utbrister skrämt:
- Sa sa sa ni något om ett monster?!
- Hej, vem är du?, säger pappan.
- Jag är bläckis, säger bläckfisken.
- Åh, vad många armar du har, säger KlasInge.
- Ja, fast jag har glömt hur många det är nu igen, kan ni räkna dem åt mig?, undrar Bläckis.
- 1,2,3,5,9,12…., säger Rulle.
Pappan avbryter och föreslår att de räknar dem tillsammans istället.
- 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8 armar!
- Men du är ju alldeles blå, säger KlasInge, fryser du?
- Ja, inte är det varmt i vattnet nu, säger Bläckis.
- Vad sägs som att vi allihopa går hem till oss och dricker varm choklad?, föreslår pappan.
- Jaaaa, utropar alla i kör!
Tillsammans går de sedan upp till huset och snipp, snapp, snut så var sagan slut!

Sång
Tre små barn bodde i ett hus
Dom tyckte om att göra bus.
De tog varan i handen och gick ner till stranden.
De ville ha en gädda men sen´ blev de rädda!

De var nästan som i en skräckis
För upp ur havet där kom bläckis!
De sprang hem till pappa med steg som var så rappa.
Pappa han var lugn och trygg fast inte särskilt snygg… *hrmm*

Refr.
På vår strand finns det sand
Det är bra att ha
I vårt hus gör vi bus
Nästan varje dag

Pappa sa då: ingen fara
Inget monster där kan vara
Rädda blev dom alla fem Men jag blev inte rädd, säger pappan!
Men bjöd med sig bläckis hem

Refr.

Efter Bläckis kalla bad
Blev han bjuden på choklad
Nu är denna sången slut!
2 sek tystnad: Tittut!!

Refr. X 2 och slut

(Detta blir lite att knyta ihop berättelsen och upprepa vad som hände.)

Varför lärande situationen har utformats som den har gjort:
Som det står i ”Det gränslösa språkrummet” så måste man se till att barns lärande sker i naturliga miljöer och för barnen meningsfulla sammanhang, som t.ex. en dockteater för det är ju jättespännande.
Vi ville ha med olika positioner, begrepp för vart man kan vara t.ex. över under, bakom och hur man kan vara (känslor) t.ex. rädd eller glad.
Vi ville skapa ett intresse för språk genom att föra en dialog om berättelsen efteråt med barnen för att höra vad deras tankar var och hjälpa den att synliggöra dem genom att få dela med sig till alla andra. Vi ställer frågor som: När hände det? Vad var det som hände? Vilka var med i berättelsen? Vad händer sedan? Detta fick vi höra var bra bl.a. ifrån den norska filmen ”Troll i ord” på Britts föreläsning den 10/11. De berättade att barn behöver träna på att göra en berättelse sammanhängande. Som Kia sa på sin föreläsning den 11/11 så är det viktigt att inte rätta fel, utan lyssna och låta barnet få tala klart! När barn sätter ord på handlingen så bygger de också ut talspråket.
Att sedan även låta barnen sitta och rita vad de upplevde i sagan är bra för dem genom att då tränar de på att uttrycka sig. De kan ju inte skriva än så att rita är deras sätt att förmedla något. Som det står i ”Barn upptäcker skriftspråket”, att barn gör sina egna krumelurer och låtsas att de skriver. De gör som de vuxna gör, då har de ändå kommit långt när de förstår att det finns ett skriftspråk!

Mina idéer har bland annat varit att ha med positioner och begrepp. Därför att jag tycker att det är så viktigt att ha ett bra ordförråd för att minska missuppfattningarna. Om barnen har koll och är duktiga på att uttrycka sig i språket så kommer det att bli så mycket lättare när man ska förklara någonting för barnen sedan.
Det är så svårt att säga exakt vad jag har kommit med för medan vi diskuterade fram förslaget på hur vi skulle utforma redovisningen så har oftast alla hakat på en idé mer eller mindre och sedan vart det uppslaget först kom ifrån är svår att säga. Det är väll som det är och ingenting att göra åt. Alla fick fram lite av sina tankar i teatern i alla fall.
Vi blev förvånade hur olika alla tänkte när vi skulle göra scenbakgrunden till exempel. Några tänkte sig att stranden var bakom dockorna och sedan havet framför, medan vi som gjorde den kullisen tänkte tvärtom, att de stod på stranden med havet och himmelen låg bakom dockorna. Samma sak med stenen på stranden så tänkte vissa att det skulle vara så att man kunde vara bakom stenen rent tredimensionellt men det räcker ju med att ha stenen emellan barnen och bläckfisken så är ju bläckfisken bakom stenen!

Reflektioner kring vad jag har lärt mig och kan ta med mig:
Avslutningsvis vill jag bara berätta att detta var ett utav de lärorikaste momenten hittills och det känns verkligen som att man fått en konkret bild utav vad man kommer att arbeta med och hur man kan göra det på ett bra sätt också! Även fast jag har tänkt arbeta på lågstadiet så tror jag ändå att det är jättebra att ha den här grunden och alla barn i den åldern (7-10 år) tycker ju fortfarande om att leka och göra dockteater och det är inget fel med det. Kanske 3:orna kan göra en dockteater för 1:orna? Att tänka lite extra på det som håller på att hända i vårt samhälle nu att det blir för skolstyrt och att lekens betydelse har hamnat i skymundan är synd. Det ska vi ändra på! : )

031119
Idag så hade vi redovisning av dockteatern. Våran blev en succé, särskilt med sången på slutet. Det enda vi fick kritik för var att det tog för lång tid emellan scenbytet, den biten hade vi inte tänkt på eftersom vi aldrig hade hunnit gå igenom hela dockteatern någon gång innan men det skulle vi naturligtvis ha gjort. Man lär sig av sina misstag som man brukar säga.
Inget bidrag var den andre lik. En grupp hade dockteater men med ett öppet slut så vi ”barn” fick gå ut i grupper och rita hur vi tyckte att vårt slut skulle se ut.
En annan hade ”dockor på pinnar” och hade gestaltat Hans och Greta sagan. De hade även bakat ett pepparkakshus som vi sedan i slutet fick smaka på med ett glas saft till, mums! Innan vi gick in till deras föreställning så fick vi ett krummelurpiller som gjorde att vi kunde gå in i sagornas värld. På slutet fick vi ett till för att vi skulle komma till verkligheten igen.
Den tredje gruppen hade gjort typ en samling och där rimmade de tillsammans med barnen som fick gissa rimmet med hjälp utav en konkret bild eller sak av vad som skulle vara själva rimmet. De hade gjort handdockor som var djur, jättesöta!
Lärarna filmade hela tiden teatern så vi får sedan titta på hur det såg ut från åskådarplats, kul kul!

031120
Föreläsning och rumsuppfattning och problemlösning med Rolf Eng
Vad är problem?
En uppgift som kräver tankearbete och analytisk förmåga (att kunna tänka abstrakt, går det här?) och fantasi (för att kunna angripa problemet från alla håll)!
Övergripande mål – ge en tilltro till både det egna tänkande och förmågan att lösa problem.
Delmål: insikt i att:
Det finns olika sätt att lösa problem, alla tänker inte lika som jag!
Matte – en del av vardagen. Många av vardagens problem innehåller matte. Det är nog det viktigaste att få barnen att förstå att det finns i vardagen överallt, och kommer alltid att göra det. För att de ska vilja lära sig, behöver vi som lärare motivera eleverna att det är väldigt användbart att kunna senare i livet och nu också i livet som barn. Hur ska man kunna se om kompisen delar godisarna rättvist om man inte själv kan räkna?
Matte har ett symbolspråk. Vi använder lite olika språk i vardagen.
Skriva, rita och tala är viktiga verktyg vid all problemlösning. Räknesagor är bra för alla!
Det tar tid att lösa problem! Låt det ta tid, stressa inte!

Problemlösning:
Hur många bullar är 5 stycken? – 10, för jag delar alltid med mig!
Vi har en bräda som är 2 meter lång. Vi delar den mitt itu en gång, en gång till och en gång till. Hur många bitar har jag då? 8 bitar.
Hur lång är varje bit? – 2 meter. För jag sågar den längsmed. Annars 25 cm vardera.

Vi kommer till ett vägskäl där det finns två skyltar där det står åt ett håll: Brohult 51 och den andre Älvsjö 44.
Hur långt är det som längst (m) emellan dessa två byar?
I princip hur nära eller lång bort som helst för vi vet ju inte hur vägarna ser ut efter bilden??? Det kan vara en älv emellan och de båda byarna ligger 100m ifrån varandra, men man måste ta en omväg som blir mycket längre!

Vi fick ett papper med 3 x 3 prickar.
Uppgiften var: Kan du förbinda de nio prickarna med fyra streck utan att lyfta pennan?
Det fanns många olika förslag. Vad är ett streck egentligen, måste det vara rakt? Osv.
Det stod inget om att man inte fick riva sönder papperet?!
Det är viktigt att tänka på vad man ger för instruktioner! Det går att uppfattas olika. Om barnen kommer fram till ett annat svar, en annan lösning… Låt dem hållas avbryt inte!
Geometri – vad är det?
Geo står för jorden och metri för mäta.
Förr i tiden var man verkligen tvungen att mäta sina markområden, för att veta på hur mycket man kunde odla sin säd.
Det handlar idag mer om former, area, volym, vinkel, mått, måttsomvandling, mäta, bygga, kurvor m.m.

Vi gjorde en lära känna lek som heter filurer och figurer och går till så här:
Alla får en lapp med någon form på sedan går man runt och minglar och frågar den man möter: Vem är du? Vad är du för filur?
Då ska man beskriva utan att säga vad det är, hur filuren ser ut på lappen. Beskriv med hjälp utav frågor som man kan svara ja eller nej ifrån.
I de lägre åldrarna kan man ha två utav samma form, enkla kvadrater, trianglar, rektanglar, cirklar m.m.

Vi fick ett papper med en historia på där vi skulle stryka under alla geometriord!
Sjön – cirkel, volym, djup… Stuprännan – form, längd, diameter, radie…
Geometriska former finns överallt, få barn att inse det

En lek till: Geometristafett. Delar upp klassen i grupper med fyra personer i varje. Alla personer har ett nummer. 1, 2, 3 och 4. Nr 3 och 1 ritar en teckning med figurer av geometriska former.
1an beskriver för 2an
3an beskriver för 4an
2an beskriver för 3an
4an beskriver för 1an Sedan jämför man skillnaden.
Här får man in former och lägesord m.m.

Rumsuppfattning (vidare än geometrin) och geometri (en del av rumsuppf.)
Man har en bra rumsuppfattning där man är van att vara. Hemma kan man gå på toa mitt i natten utan att behöva tända lyset. Där vet vi var olika saker står och i vilken höjd lysknappen är t.ex. Men om något står i vägen där det inte brukar vara ngt så kan det lätt bli snubbel! Vi har en spatial förmåga – vi vet vart kroppsdelarna är, när vi äter så hittar vi munnen utan att behöva kolla t.ex.
Den inre rumsuppfattningen är fantasin – att kunna orientera sig i ett tänkt rum.

Hur utvecklas rumsuppfattning?
Barn gör det alldeles själva när de upptäcker världen. När de leker så utvecklar de den spatiella förmågan. De griper efter saker och de stoppar saker i munnen. De har med sig väldigt mycket rumsuppfattning när de kommer till skolan. Nu gäller det att utveckla motoriken, grov- och finmotoriken.
Konstans – ett föremåls storlek i förhållande till avstånd. T.ex. solen är 150 gånger så stor som jorden.
Läge – Var saker finns i förhållande till mig. Vilken form saker är.
Abstrakta seendet – att kunna se föreställningar man har i huvudet. Den inre rumsuppfattningen.
Det är bra att dramatisera lägesorden innan man jobbar mer med det. Barn är levande varningstecken i trafiken – de har inte förmågan att relatera hastighet till längd (hur långt bort något är).
Hur många liggande 10 kronor går det på en stående?

031124 Styrdokumenten om problemlösning med Karin

Vi fick fundera på vilken syn vi hade på matematiken när vi gick i skolan. Hon sa att det har betydelse för hur vi kommer att undervisa våra blivande elever.

Hon visade dessa siffror: Hur hör de ihop?

1. 100 500 50 20
2. 80 144 1800 60
3. 90 120 180 240
4. 11 45 7 442 352 90

1. Alla är pengavalörer
2. Alla är Volvomodeller
3. Olika videobandslängder eller gradtal
4. Alla dessa psalmnummer är skrivna av samma person, eller att alla har med fotboll att göra.
Synliggör för eleverna att matematiken finns överallt. Be dem att tänka efter vilken matte de har stött på nu på morgonen?

Det är viktigt att de elever som är duktiga får utmaning annars så kommer de att tröttna.

Glädjen i matematiken:
· bygga på språket
· laborera mera
· utgå från den enskilda elevens EGNA erfarenheter
· tydliggöra en genomtänkt struktur för varje elev
· låta eleven tänka och arbeta färdigt
· göra klart för oss själva och våra elever vilken matte vi har användning av
· använda ev. läromedel som hjälpmedel
· inte mäta kunnandet med antal avklarade sidor
Detta kräver diagnostisering både före och efter ett moment.

Man kan inte växa om man inte redan står på marken med bägge fötterna.
Vi måste börja längst ner med grunden och jobba utifrån egna erfarenheter och sedan jobba uppåt med matteord och begrepp, sist har vi symboler och symbolhantering som kommer in först när det andra redan sitter. Man kan inte bygga ett hus utan grund!

= (likamedtecknet) betyder att det ska vara lika mycket på bägge sidorna. Med en eller flera vågar kan man visa det så att eleverna får en klarare bild av likamedtecknet.

Lattjo Lajban lådor = problemlösning. Vilken hör inte dit? Vem ska bort?
Rita hjälper många att se, verkligen se vad det var de gjorde.
Bilaga: Matte ordlista
Ta ett ord i taget och låt barnen förklara dem.

Problemet idag är att lärarna ute på skolorna inte får en dag till att prata pedagogik tillsammans och hur långt de olika klasserna har kommit. De barn som får prata på matematik timmarna har en bättre syn på matte.

Gör glyfer som presentation.
Olika former/symboler betyder olika saker. Låt barnen göra sin egen glyf + glyfnyckel till.

När man börjar med diagram. Ta då saker som alla känner igen, som t.ex. vilket intresse de har. Hur många i klassen spelar fotboll? Eller Hur många i klassen har katt?’

031125 Barnlitteratur och matematik med Karin och Helena
Storyline är ett väldigt bra hjälpmedel i skolarbetet. Det blir som ett temaarbete, där t.ex. vikingatiden är det huvudsakliga och sedan jobbar man utifrån det ämnet i alla ämnen.
För här är det verkligen bara att använda sin fantasi och sin vilja och så får man in historia, svenska, geografi, hemkunskap, matte, idrott m.fl.
När man har bestämt ett ämne så kan det vara bra att eleverna i smågrupper får göra en så kallad brainstorm där läraren får se hur mycket kunskaper som finns inom ämnet redan.
Individualisering – följ kursplanen så att det inte blir något flummigt. Ingen begränsning i nivån finns. Alla elever kan lyckas på sin nivå.
Karaktärer – eleverna har själva valt vem de är. De utgår ifrån vem de är. De gör t.ex. pinndockor, handdockor eller också så kan de klä ut sig till den personen.
Identifikationen förstärks, elevernas inlevelseförmåga förstärks, vi undviker intrång i elevernas personliga integritet.
Studiebesök, boken och filmen – förförståelse är utgångspunkten i allt storyline arbete. Eleverna får möjlighet att prova sina egna förklaringsmodeller mot vuxenvärlden. Inbjudna experter bör inte föreläsa, utan bara svara på frågor! Det bästa är om studiebesöket ligger i slutet på storyline för då har barnen haft tid att formulera egna frågor och upptäckt vad de vill veta mer om.
Nyckelfrågor – barnen ska ta reda på dem. Det ska vara öppna frågor, som inte bara kan besvaras med ja eller nej. Ex. Hur tror du att….? Vad tycker du……? Hur skulle du vilja att…. ? De planeras så att de berör baskunskaper som skall nås. Eleverna kan själva formulera nya och egna nyckelfrågor under arbetets gång.

Förkunskaper
Reflektera
Återkoppling
Generalisering
Aktivitet
?

Frisen – väggmålning, bakgrund, estetiskt man gör till ett arbete. Frisen utvecklas under arbetets gång och det kan vara två eller tre dimensionellt. Samarbete övas här. Alla sinnen är med och arbetar. Det är bra att ha samma klassrum så man slipper flytta runt frisen.
Visualisering
Avslutning – det är viktigt att ha ett välplanerat slut. Att eleven får göra sig fri ifrån karaktären. Kul att ha en fest eller ett föräldramöte är ofta en bra final. Informera föräldrarna innan storyline börjar så att de vet vad det är deras barn kommer att göra under ca 5 veckor, absolut inte mer än 6 veckor bör det vara för då är det lätt att barnen ledsnar på det. Motivation är av en väldigt stor betydelse.

Vi fick själva i smågrupper testa på hur det kunde vara att göra en storyline.
Lärarna Karin och Helena var utklädda till tv-team och berättade att vi var 4 olika familjer som bodde på en gata där det var filminspelning på gång.
Vi fick göra upp om hur familjen såg ut och rita ett visitkort som skulle innehålla Namn, födelse datum, yrke och adress.
Vi fick presentera oss för en annan familj och sedan kort för alla.
Tv-teamet berättade att vi skulle få 10 000 i resecheckar och åka utomlands, vart åker vi? Här blir det mycket matte att hålla reda på!

031201 Problemlösning med Karin i matematiksalen.
Barnen ska få arbeta med meningsfulla och relevanta uppgifter. Det står om problemlösning i kursplanen s. 34 och det står även om det fyra F:en.
Låt barnen göra egna räknehändelser och berätta för varandra. Egna bilder som beskriver matte. Numeriskt uttryck som blir räknehändelser.
Mål: att de ska få lära sig olika problemlösningsstrategier och att de ska få jobba med konkret material. Rita är bra som tankestöd och läsningsmetod. Att de lär sig att det ibland kan vara nödvändigt att man måste utesluta vissa alternativ för att lösa ett problem. Ex. hundrajakten. De kan få jobba med öppna uppgifter där de får ett svar t.ex. 7 där de själva får bestämma hur de kommer fram till det svaret. Eller så kan man jobba med flerstegsuppgifter och uppgifter med mycket eller lite information.
Problemlösning i grupp:
Det är bra att jobba i grupp för det är alltid någon som kan skriva och dokumentera det som sägs och bestäms.

031203 Rumsuppfattning och problemlösning
Hur många liggande 10kr går det på en stående? 7st
Hur många 1kr går det på en stående 10kr? 11st
Stående 1kr, hur många liggande 1kr? 13st
Stående 5kr, hur många liggande 1kr? 15st
Slutsats: skillnaden är mindre än vad man tror!
Bra att träna på att försöka visualisera för sin inre syn hur någonting ser ut i verkligheten.

Bra att laborera med olika mått, för att få ett grepp på de olika enheterna.
Jämför olika salars storlekar.
Man kan visa med hjälp utav en våg att luft faktiskt väger! Om man har två ballonger, en i varje ända och sedan släpper ut luften i den ena, vad händer då? Jo, den fulla ballongen sjunker. Den väger mer!

Hur många snöbollar krävs för att göra en snölykta? Låt barnen gissa, sedan gå ut och testa själva.

031204 Att läsa – teorier och analytiska metoder med Inga-Lill
Det finns två olika metoder: Ifrån det hela till delarna eller från delarna till det hela (från ljuden och bildar ord).
Skriftspråket är både tal och skrift.
Innan skolan kan de flesta tala.
Talspråket – vissa kan ha svårt att säga r, k eller s (när de tappar tänderna) r blir l, tungan måste byta plats.
8-9års killar kan stamma. Gör det inte till ett problem, det växer oftast bort i 99 av 100 fall.
Barn med andra talsvårigheter – nasala (förr opererade man bort polyperna). Läspa, brukar försvinna när tänderna kommer på plats, men ibland så fortsätter de att prata så för att de tycker att det är sött och så blir det en ful ovana. Pratar barnspråk även fast de kan prata riktigt!
Dialekter kan vara ett hinder när de ska skriva.
”Det bästa med talspråket är att det är ledigt och naturligt” IngaLill

Innehållet är inte planerat (inte ens ämnet). Man vet inte var det ska sluta.
Man talar och tänker samtidigt, Och är ett vanligt ord.
Man behöver inte vara så precis.
I talspråk blir det många extra ord som inte egentligen behövs.
I talet kan man ”ekonimisera” med orden eller förkorta ex. sabba, kolla, o.s.v.
Tar lätt till överdrifter.
Upprepar samma ord och vändningar.
Stereotypa färdiga fraser (randiga skäl) veckotidningstext är ofta färdiga fraser.

Vi pratade om Storboksmetoden och fick en sammanställning om den ifrån Nina som har skrivit examensarbete om den.

Idag lär sig de flesta barnen att läsa genom att texterna står på perfekta rader med punkt i slutet på varje rad. Är det bra? De lär sig inte att byta rad och skriva vidare!
Det blir lättare att lära sig läsa om det är meningsfullt.
Tala/läsa =kommunikation.
När barnen börjar skriva egna krumelurer så har de iaf kommit på att det finns ett skriftspråk!
Tåg är ett långt ord för barn. För dem är ting = ord.
När barnen känner igen logotyper så heter det att barnen läser logografiskt. Oftast känner de igen MacDonalds och MAX, Stop, Ica….
Det första de är intresserad av är att skriva sitt namn. Det spelar ingen roll att det bara är symboler för dem först, sedan lär de sig mer och mer om hur det låter. Det finns många fallgropar, om jag låter det bli det.
Läsriktningen är inte något naturligt för barn. Konsonant skrivning – de är de som är betydelsebärande.
Bygg läsinlärningen på barnens egna ord. Varje barn har rätt att utvecklas efter deras egen förutsättning.
LTG- metoden

Viktigt att fundera på vad vi gör som lärare?
Fantasi eller formalia(rättstavning), inte både och!

Man ska inte rätta alla stavning i t.ex. ettan. Ta de felstavade ord som de använder mycket och titta på dem i texten tillsammans med det barnet eller med hela klassen om det behövs.
Individuell korrigering är det bästa.
De, dem, dig, sig, mig är svårt för barnen att förstå varför det ska stavas så.
www.avig.se
Huvud effekten ska vara händelsen i en berättelse, inte att stava rätt!

031205 Forts. analytiska metoder. Smith: läsning
Barn ser saker olika, så låt deras fantasi bli begränsningen.
Vi pratar om storböcker igen.
Fråga på VFU:n om de använder storböcker?

031208 Syntetiska metoden (att läsa)
Hon började med att läsa ur en bok som heter läsfeber – en bok om vad olika människor eller författare tycker om läsning. (Astrid Lindgren och Olof Lagerkrans t.ex.)

Vi repeterar: Analytiska metoder (från helhet till delar) – LTG (läsning på talets grund), storbok(meningsfullhet), helordsmetod(och, en, ett).
Syntetiska metoder går ifrån delar till helhet.
Stavelsemetoden. Man börjar med att lära in bokstäverna.
Psykolingvistiska metoden el. wittingmetoden – väldigt strukturerad, inget lämnas åt slumpen. Läsning är en konst, någon som man lär sig, avkodning.
Det ska börjas i en speciell ordning: vokalerna – A, I, O, B, Ö, Å, Y, Ä, U. Detta beror på att A är lättast att lära sig och U är svårast att lära sig.
Konsonanterna lärs in i denna ordning: L, S, M, P, F, K, V, T, R, B, N, G, J, D, H.
De snabba konsonanterna står i slutet. Dvs. att man inte kan hålla kvar dem i munnen, utan de måste bara ut på en gång.
Inga bilder på orden!
Detta är framförallt en ominlärningsmetod. Hon eftersträvar ingen känsla till att koppla ihop ord till bild. I åk 2 läser de fria texter.
Man kan ta och jämföra det här med att man har både teknikträningar och matcher i ett fotbollslag. Man behöver lite av varje för att bli duktig.
”Man blir duktig på det man tränar”.
Maja Witting har skrivit en bok: Läsinlärning…..

Det var Ingvar Lundberg som förespråkade bornholmsmetoden el. ljudningsmetoden.
Bokstäver blir till ord, ord till meningar och meningar till text.

Stavelsemetoden – vi klappar våra namn och ser hur många stavelser det innehåller. En stavelse innehåller oftast en vokal, men det finns undantag. T.ex. mul ti pli ka tions ta bell en som här innehåller en difftongering i tions, det betyder att det finns här två vokaler, ett undantag.
Genom att de lär sig delar så blir det lättare att bilda ord.
Man måste fråga för att få reda på någonting, uppmuntra barnen att fråga, för det är modigt!

031210 Att skriva: skrivarverkstad
Vad gör man när man skriver? En fråga som vi fick fundera på och brainstorma en stund. Vi kom fram till:
v skapar former
v tänkte
v rörelse
v använde ett verktyg
v håller i pennan
v stavning
v interpunktion
v stil
Hur ska man göra när man bygger upp en berättelse?
Berätta för barnen om skrivarbete, vedermödorna och skrivglädjen
Viktigast! Skriv själv som lärare!
Detta är skrivning: Det handen gör, det ögat gör och det tanken gör!
Ta barnens skrifter på allvar, det är faktiskt deras tankar!
Varför ska man rätta? Tänk efter hur vi tar emot barnens tankar? Om man rättar deras skrifter så är det som att säga att de tänker fel! Gör inte det, uppmanar Inga-Lill oss till.

Vi kommer att få höra: SKRIVA, NEJ TACK!
Jag får ont i huvudet.
Det blir aldrig bra.
Skriver ändå bara en sida.
Vet inte hur man börjar och slutar.
De bara fyller i övningsböckerna.
Har dåligt språk.
Brist på fantasi.
Vet inte hur det stavas.
Detta ska vi jobba bort!!!!

En didaktisk metodisk hjälpmodell:
hjälp med det formella
ämnes hjälp: Vad ska jag skriva om?
Språk hjälp
Proccesshjälp (tankekarta, kladd först)
Mottagar hjälp (ngn annan får kritisera)
Hjälp med grundkänslan (ta bort ”skriva, nej tack”)
Bedömningshjälp (hjälpa till att göra den ännu bättre)
Inte rätt eller fel, utan hjälp! I vissa fall måste man gå lugnt till väga.
Hur kommer man till att få skrivglada barn?
Våga tro på sina tankar – några övningar
Hela gruppen är med, de ska säga en och en:
Ett ord i taget
En mening i taget
Associera vidare på den förekommandes ord.
Hur många ord kan ni skriva på 1min, utmana fröken!

Att fylla ut och lägga till. Skriv tre ord med långa mellanrum och sedan får ni tillsammans fylla ut utrymmet emellan så att det blir en lite mer händelserik eller kanske beskrivande mening. Det var en författare som hade lärt Inga-Lill detta.

Det är viktigt att det finns en mottagare när man skriver något. Barn som har svårt att läsa kan få det lättare om de har en förförståelse, du berättar lite innan vad boken kommer att handla om.

Vi delas in i olika lag och får först till uppgift att hitta på ett namn.
Vi få kompromissa med killarna och det blir: Den fluffiga kärleksgruppen dragon slayers. Här ser man vem som tar tag i att få sitt förslag på namnet igenom och vilka som ger sig eller bara sitter och inte tycker att det spelar någon som helst roll vad det blir för namn.
Vi får en tärning som en håller reda på. Det ligger lappar utspridda över hela golvet med siffror uppåt. Vi ska slå med tärningen och vända på lappen med den siffran på ända tills vi kommer till siffran 30. Under varje lapp står det saker som:
räkna upp alfabetet
bilda ett A med kropparna
gör en berättelse med en början, händelse och ett slut
räkna upp 20 vilda djur
rimma på sol 10 gånger
sjung en sång som börjar på B
m.fl.

Vi får ett kuvert med massa ord i och så får vi sätta ihop orden till meningar och sedan läsa upp dem för klassen.

Man hämtar sitt skrivande ifrån egna erfarenheter, nåt man läst eller hört eller från den fria fantasin helt enkelt!

När du går igenom en text med barnen så tänk då på att du skall:
v reagera som läsare och inte som bedömare
v låt eleven ta ansvar för sin text
v försök förstå innehållet
v få eleven att förstå vad som är viktigt i texten
v diskutera hur elever tänkt när han eller hon skrivit
v granska dispositionen, hur texten är upplagd
v ställ frågor men lös inte varje problem
v avsluta med att få fram ideér för fortsatt skrivande, om det är någon som du tycker saknas.
Texten rättas endast om du blir bedd om det.
Låt språket flöda!

Be barnen skriva…
Det fulaste ord,
Det vackraste ord,
Det längsta ordet,
Ett ord med två bokstäver,
Deras favoritsysselsättning,
Det godaste ordet…
…de kan
Sedan får de välja ut 15 ord och skriva en dikt utav det! Endast de orden kan vara med i dikten! Detta får barnen att förstå att dikter inte alltid behöver vara att rimma!

031211 Listiga räven. Litteratur bearbetning, Storyline med Helena
Vi fick i uppdrag att komma på några svenska övningar som går att göra med visitkorten som vi gjorde för någon lektion sedan.
Man kan:
Ta alla bokstäverna i för- och efternamn och se hur många nya ord det går att bilda.
Skriva berättelser om personligheten, vad den har för fritidsintressen, och om händelser i deras liv.
Tankebubblor till visitkorten
Tv-show, ett drama
Sång m familjen
Frågespel
Stafettskrivning
Serie
Dialog, ta två visitkort och låt dem prata med varandra
Välj en vän, fråga varför du valde just henne/honom
Memory (mitt förslag)
Familjerna ska ju resa iväg till ett annat land, men hur tror ni att det ser ut i det landet. Barnen får prata i grupperna och sedan berätta vad de kom fram till. Det kan vara att någon vet eller också så gissar man helt enkelt!
Det gäller att locka fram att de ska läsa i böcker, för de måste ju kontrollera fakta så att det stämmer och inte blir fel. Här får de då själva komma på att de ska gå på biblioteket och läsa. Bibliotekarien kan då hjälpa till att hitta lagom lättlästa böcker.
Om man utgår ifrån frågor eller bilder så kan man undvika en hel del avskrivning!

Detta är en stor parentes till det vi hade föreläsning om, men tipset var så bra så jag ska ta med mig det till ”mitt” klassrum.
Man gör iordning en ”tavla” med fyra bilder nedanför varandra. Denna hänger man upp när klassen ska arbeta med djur och utgår ifrån denna mall.
Ett hus – var/vart bor djuret?
En hamburgare – vad äter djuret
BB – hur föds djuret och hur tar mamman hand om det?
Ett par glasögon – beskriv, hur ser djuret ut med dina ögon, Rita!

Nu tillbaka till resan! Det kommer att hända roliga och tråkiga saker, skriv ner två + och två – saker. Prata i gruppen.
Vi får höra vad alla har tänkt och fröken skriver ner detta på tavlan.
Det finns många sätt som man kan använda dessa händelser:
Drama
Rollspel
Skriva vykort hem
Dagbok
Tidningsartikel
Radioreportage
Bild
Sång och musik
Photo
Men det går inte att stolpa upp alla dessa och sedan tro att barnen ska kunna komma överens om ett sätt att göra redovisningen på. Nej, det gäller att välja ut några. Helena valde ut de som är markerade med fetstil.
Från dessa händelser väljer vi sedan ut en och väljer även en redovisningsform.

Det gäller att ha en bra avslut och här passar det ju väldigt bra att avsluta resan genom att återvända hem igen.
Gör reklam för ert land. Reklam kan man göra på många olika sätt.
- radio
- pelare
- TV
- Tidning
- Internet
- Brevlådan
- Foto
- Mjölkpaket
Hur ska en bra reklam se ut?
v Rolig
v Man ska förstå syftet
v Bild
v Slogan
v Kort text

Avslutning: Bjud på grekisk mat, barnen får berätta om ”sitt” land. Flaggor, kultur, miljö, ekonomi…
Utvärdera efter, vad var bra, vad kan göras bättre?
Max två storyline/år. En vecka i sträck går det att ha det i alla ämnen.
Olika storyline områden:
- Hälsa/hygien
- Kryssning
- Affärstema
- Olycksfall
- Historiska händelser
- Nöjen/underhållning
- Sport
- Olika handikapp
- Olika kulturer

Listiga räven är ett läs och skrivprojekt som höll på i tre år. Här lät man alltid barnen skriva i jag form. Det fick den att sätta sig in i faktatexterna mycket bättre när de sedan skulle återge vad som stod som om de själva hade varit med om det.
Tema – Låt barnen ta med sig sin bästa sak och sedan får alla andra barn ställa frågor om den saken. De kan t.ex. skriva en text om den och måla en stor bild. Ta kort av den saken i dess hemmiljö är också ett alternativ.

031215 Läs och skrivinlärning år 4-6 med Kerstin Lindgren
Hur man ska stimulera eleverna till läsning ska Kerstin idag prata om.
Koden har de redan knäckt.
Hon frågar om vi har fått jobba med serier i skolan, några räcker upp handen.
Jag har gjort det och tog det väldigt seriöst, jag tror t o m att jag har kvar min serie om en fjordhäst som hette Tulle och älskade tulpaner, så han smet och gick till grannens rabatt och åt tulpaner! Jag minns fortfarande hur jag hade ritat honom… *drömmer mig bort*
Kerstin visade en saga som två elever hade gjort under rasterna. De har både skriftspråk, bilder och pratbubblor, genialiskt!

När man läser serier är det viktigt att det är ett bra innehåll. Om man läser en bok med barnen som har en text, passa då även på att prata om bilderna så får du in talspråket också!
Var noga med att inte skriva isär ord, även om det är ett långt ord. Inget bindestreck, det behöver vi prata om att det inte behöver vara som i många läroböcker med bindestreck mellan långa ord som egentligen ska stå ihop!
Ta till sig svårigheten och bearbeta den.
R...