En grym gemenskap - Om identitetsarbete, gemenskap och integration i punkkulturen, med reflektioner kring fritidens betydelse som handlingsarena för subkulturer

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i punk som subkultur och hur denna subkultur ges tillträde till fritidens arena. Utifrån detta är uppsatsen problemställning att titta på vilka sätt punk som subkultur kan tänkas stödja individer i deras identitetsarbete. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur punk som subkultur kan skapa trygghet och tillhörighet för individer. Jag vill i mitt arbete visa på hur punk som subkultur på olika sätt kan skapa förutsättningar, som leder till social integration, solidaritet och hur detta stödjer individer i deras identitetsarbete. Jag vill också visa på betydelsen av fritid som arena för subkulturer såsom punk. Uppsatsen har sina teoretiska utgångspunkter i Thomas Ziehes tankar om den kulturella friställningen och hur denna friställning skapat nya behov för individer i det nutida samhället. Framförallt har behovet av tillhörighet och gemenskap ökat. Individers identitetsarbete behöver mycket stöd för att hantera dagens turbulenta samhälle. Jürgen Habermas tankar är i sin tur intressanta då man med hjälp av hans teori om det kommunikativa handlandet kan analysera mina intervjupersoners verklighet. Fokus ligger framförallt på den kommunikation som sker i replokalen, när individer utövar sin punkmusik. Man kan också med hjälp av teorin om systemet och livsvärlden visa på att fritiden skulle kunna var en form av livsvärldsarena. Mina metodologiska utgångspunkter är tagna utifrån den kvalitativa diskursen och min empiri bygger på 6 öppna djupintervjuer, med individer som är medlemmar av subkulturen punk.  I min empiri kan man se att punk som subkultur på många sätt stödjer mina intervjupersoners identitetsarbete; detta genom att subkulturer skapar bl a en stark gemenskap, samt tillhörighet. Man kan också i mina intervjupersoners svar se hur fritiden kan fungera som en livsvärldsarena. I replokalen finner man i mina intervjupersoners beskrivna verkligheter tecken på att man handlar kommunikativt. Detta leder till social integration, samt solidaritet och därmed skapas det i replokalen en utvecklande miljö för individen. I min empiri ser man också tendenser till hur punk som subkultur i...