Vi har utvärderat IMIS med hjälp av användbarhetstester tillsammans med
hemtjänstpersonal verksamma på fältet. Målet med utvärderingen har varit att
redovisa eventuella problem av användbarhetskaraktär och utifrån dessa ge
förslag på förbättringar inför en vidareutveckling av systemet. Syftet med vårt
arbete har varit att bidra med ökad kunskap när det gäller användbarheten för
IT-verktyg inom hemtjänsten.
IMIS (Integrated Mobile Information System) är ett interaktivt
informationssystem, som studenter från IT-programmet vid Blekinge Tekniska
högskola har utvecklat. Systemet är en prototyp ämnad att utvecklas vidare för
bruk inom hemtjänsten. Det är tänkt att fungera som ett hjälpmedel för att
underlätta samordning och kommunikation mellan vårdpersonal, göra information
om vårdtagarna lättillgänglig för vårdgivarna, samt kunna ge en helhetsbild av
vårdtagarna och deras personliga nätverk. Hemtjänst innebär att den som inte
kan klara sig på egen hand på grund av sjukdom, handikapp eller
åldersförändringar kan få hjälp i det egna hemmet med bl.a. städning och
personlig omvårdnad av kommunalt anställda vårdbiträden.
De senaste 20 åren har datoriseringen ökat markant och persondatorer har numera
blivit en förbrukningsvara för en stor del av befolkningen. Nya produkter och
system ställer dock ofta till med problem för användarna eftersom de inte
alltid är anpassade till de tilltänkta användarnas färdigheter och behov.
Mobila kommunikationslösningar inom hemtjänsten är ett relativt nytt koncept.
Det unika med dessa lösningar är att de i första hand riktar sig till de som
arbetar ute hos vårdtagarna. Från en communicator, som är en kombinerad trådlös
telefon och handdator, kopplar personalen upp sig mot Internet där alla med
behörighet kan ta del av informationen i samma stund som den skrivs, var de än
befinner sig.
Användbarhet kan definieras och göras mätbart på många olika sätt. Vi har valt
att utgå från den internationella standarden för användbarhet ISO 9241-11, där
vi fokuserar på ändamålsenlighet och tillfredsställelse. För att genomföra våra
tester har vi använt metoden kooperativ utvärdering som är en vidareutveckling
av metoden thinking-aloud. Metoden går i korta drag ut på att användare
kommenterar högt under tiden de arbetar med uppgifter. Det är en empirisk och
formativ utvärderingsmetod av mindre formell karaktär där observatören deltar i
utvärderingen. Vi har även använt frågeformulär både före, under och efter de
praktiska testerna.
Testerna genomfördes tillsammans med sju fast anställda vårdbiträden inom
hemtjänsten i Karlshamns kommun. De flesta av deltagarna hade ingen eller
mycket liten datorvana. Alla testpersoner var dock positiva till systemet och
ingen tyckte att systemet verkade speciellt svårt att använda. Efter att ha
provat verktyget, tyckte de flesta att det var lättare än de hade fått intryck
av från början. Sex av deltagarna trodde att de kunde ha nytta av de funktioner
de hade fått prova på i arbetet, och de skulle även rekommendera att kommunen
köpte in systemet till hemtjänsten. Alla tyckte att systemet var tilltalande
och effektivt. Endast tre av deltagarna klarade av alla uppgifterna inom utsatt
tid. Dessa tre hade alla lite eller medel datorvana. Det största pro...
