Piratkulturen på Internet blomstrar, fler och fler svenska musikkonsumenter ser idag nedladdning som sin primära konsumtionsform av musik. Samtidig minskar den lagliga skivförsäljningen och musikindustrin upplever stora intäktsförluster. Den första juli 2005 trädde dock en lag i kraft som innebär att det numera är olagligt att ladda ner eller tillhandahålla musik som inte är lagligt utgiven. Denna lag har till syfte att hämma den blomstrande piratkultur och den fria distribution av musik- och filmfiler som råder på Internet. I praktiken innebär detta att den som nu hämtar hem eller tillhandahåller musik- eller filmfiler genom olagliga fildelningsprogram på Internet gör sig skyldig till ett brott. Denna uppsats behandlar unga musikkonsumenters reaktioner på denna lagstiftning, vi försöker således ta reda på hur musikkonsumenterna resonerar och agerar, huruvida de motiveras till byte av konsumtionsvägar eller inte. Vidare vill vi ta reda på vad denna förändring kontra brist på förändring kan tänkas komma sig av. För att kunna göra detta har vi med hjälp av kvalitativa metoder undersökt fjorton respondenter i åldrarna 20- 30, samtliga bosatta i Stockholm. Vi har sökt nå en spridning bland respondenterna genom att tillfråga individer vilka representerar olika konsumentgrupper, samtliga respondenter är dock bekanta med fenomenet. Generellt konstateras att lagen i mycket liten utsträckning påverkat våra respondenter. Vi har sett vissa tendenser till mer sparsam nedladdning samt att konsumenter valt säkrare fildelningsprogram. Även mer tekniska lösningar som krypteringar av hårddiskar har stått att finna. Vi har dock inte funnit att någon av respondenterna ansett det nödvändigt att varken helt sluta ladda ned olagligt eller att i högre utsträckning konsumera musik på lagliga vägar. Således genererar lagstiftningen ingen förtjänst i form av mer laglig konsumtion. Vad beror då detta på? Att respondenterna i så liten utsträckning tar till sig den nya lagen är på grund av att det upplevs som svårt att se det farliga eller felaktiga i beteendet. Vidare upplevs risken att åka fast som mycket marginell. Samtliga tror av olika anledningar att just de inte ligger i farozonen. De aktiva nedladdarna på grund av tekniska säkerhetsåtgärder och de som laddar ned i mindre skala just på grund av denna begränsade kvantitet. Den potentiella risken upplevs således underlägsen de positiva fördelar respondenterna upplever att olaglig nedladdning genererar. Aspekter som tillgänglighet, pris, praktiska fördelar, ökat utbud samt den positiva effekt på musikintresse den fria distributionen genererar, är de primära fördelarna...
