Kroppen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Skelettet:
Människokroppen har ca 206 ben men det kan variera från person till person.
Dessa ben finns i kroppen:
1. Halskotor (vertebrae cervicales)
2. Nyckelben (clavicula)
3. Skulderblad (scapula)
4. Bröstben (sternum)
5. Överarm (humerus)
6. Strålben (radius)
7. Armbågsben (ulna)
8. Handrotsben (ossa carpalia)
9. Mellangansben (ossa metacarpalia)
10. Fingerben (phalanges digitorum manus)
11. Revben (costa)
12. Länkotor (vertebrae lumbales)
13. Tarmben (os ilium)
14. Korsben (sacrum)
15. Blygdben (os pubis)
16. Sittben (os ischii)
17. Lårben (femur)
18. Knäskål (patella)
19. Vadben (fibula)
20. Skenben (ttibia)
21. Fotrotsben (ossa tarsalia)
22. Mellanfotsben (ossa metatarsalia)
23. Tåben (phalanges digitorum)

Skelettets funktion är att hålla upp kroppen lite och hjälper till så att vi kan röra oss.
Det är även så att skelettet kan ta vissa smällar så att vi inte gör illa andra organ inne i kroppen.
Ryggraden och diskarna är till för stötdämpning när man går eller sitter. När man är aktiv så tränar man musklerna i ryggen och musklerna kring ryggraden, detta bidrar till att man får en starkare rygg och har inte lika lätt för att göra sig illa. Om man dricker mjölk och får i sig kalcium så får man ett starkt skelett och viktigast är detta då man växer och då man är gammal annars så har man större risk för att få benskörhet då man har lätt för att bryta benen i kroppen.





Leder:
En led består av en ledkapsel och en ledhåla med ledvätska.
Det finns många sorters leder, det finns sex olika sorter och man delar in de efter ledytornas utseende.

Kulled, där ledytorna är runda. Exempel på denna ledtyp är höftled och axelled.
Gångjärnsled, där man egentligen bara har en rörelseaxel, tex. Böjning – sträckning. Exempel på detta är fingerlederna.
Vridled, där två ben kan vrida sig i förhållande till varandra. Exempel på detta är leden mellan strålben och armbågsben i armbågen.
Planled, där ledytorna är plana och kan röra sig mot varandra, tex. Ledytorna på kotornas ledutskott.
Sadelled, som ser ut som två sadlar som ligger mot varandra. Exempel på detta är leden mellan stora mångkantiga benet och tummen.
Äggled, där ledhuvudet ser ut som ett ägg. Exempel på detta är leden mellan underarm och hand.

Lederna är till för att vi ska kunna röra på oss på ett effektivt sätt och för att vi inte ska ramla ihop så måste benen mötas någonstans och det är precis vad de gör i lederna.

Muskler:
Några olika muskelgrupper är:
Bålens muskler som är ryggmuskler, bukmuskler och diafragma.
Skuldrans muskler som består av kappmuskeln, breda ryggmuskeln, stora och lilla bröstmuskeln och deltamuskeln.
Armens muskler är tvåhövdad armmuskel (biceps), trehövdad armmuskel (triceps) och underarmens och handens muskler.
Bäckenets muskler består av en som kallas tarmbensmuskeln.
Lårets muskler är fyrhövdad lårmuskel, patella och tvåhövdad lårmuskel.
Underbenets muskler består endast av en som kallas trehövdad vadmuskel.
Halsens och huvudets muskler är stora nickmuskeln, tinningmuskeln, yttre tuggmuskeln och ansiktsmuskler.

Musklerna är till för att vi ska kunna röra på oss, orka våran egen kropps tyngd.
När man tränar sina muskler så blir de större och starkare så att man orkar mer och man ger de syre. De blir mycket mindre och tynar nästan bort då man inte tränar sina muskler. Man måste träna musklerna t.ex. rygg musklerna så man inte får ont och man blir mindre känslig för smärta.

Nerv och muskelfunktionen:
Uppbyggnad: Hjärnan delas in i tre olika delar stora hjärnan, lilla hjärnan och hjärnstammen och hjärnstammen kan delas in i mellanhjärnan, mitthjärnan, bryggan och förlängda märgen.
Centrala nervsystemet kommer ifrån hjärnan och går ut efter ryggraden.
Funktion: varje nerv är kopplad till något antingen ett viljestyrt nervsystem där man själv bestämmer om man ska röra sig eller inte t.ex. Handen ...