Kan samisk traditionell kunskap överföras till en ny tid i den samiska förskolan, och i så fall hur?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Det vi med detta arbete vill belysa är hur den samiska traditionella kunskapen om naturen som funnits och finns bland samerna som folk kan lyftas in den i en institution som den samiska förskolan. Uppsatsen är vårt utvecklingsarbete kring traditionell kunskap i naturen som en del i forskningsprojektet "Gal dat oahppa go stuorrola". Teorierna som vi lutat oss mot är från Mikkel Nils Saras (2004) lära om naturen från ett samiskt perspektiv, Asta Baltos (1997) teori om samisk barnsuppfostran samt Linda Smiths (1999) och Rauna Kuokkanens (2000) skrivningar om kolonisering och dekolonisering. Sara har systematiserat och kategoriserat natur utifrån ett samiskt perspektiv. Balto, Smith och Kuokkanen har även skrivit om samisk och urfolks traditionella kunskap i naturen. Detta bildar stommen i vårt arbete för att vidare utifrån ett forskarperspektiv beskriva hur vi på en institution som den samiska förskolan år 2007 kan ta tillbaka och använda oss av den traditionella kunskapen ? en dekoloniseringsprocess liknande det Smith, (1999) och Kuokkanen, (2000) skriver om. Vi kan konstatera att samisk traditionell kunskap från naturen kan användas i en institution som den samiska förskolan, och på flera sätt. Kanske inte på samma sätt som man gjorde för en generation sedan och inte heller med samma syfte. Tiden har förändrats och med den även människans levnadssätt och kultur. Att använda samisk traditionell kunskap, på ett nytt sätt och med nytt syfte beskriver detta arbete. Innan skrivandet ställde vi oss frågan om vi samer är ...