Kroppens organ

27 röster
65355 visningar
uppladdat: 2004-05-24
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Magsäcken:
Magsäcken kan lagra upp till 1,5 liter föda. Magsäckens inre består av väldigt muskulösa väggar som drar ihop sig och knådar maten samtidigt som den blandas med magsaft. Magsaften innehåller bl.a. saltsyra och enzymet pepsin.
Pepsinet sönderdelar proteiner. Det är mest effektivt i lågt pH och gynnas därför av saltsyran. I magsäcken kan pH-värdet vara så lågt som 1.
För att skydda magsäckslemhinnan mot den extremt sura miljön, så är dess insida iklädd en väldigt motståndskraftig slemhinna som skyddar mot saltsyran. Om slemhinnan skulle ge ett otillräckligt skydd så kan magsår (frätskador på magsäckens väggar) uppstå.
Magsäckens in och utgång stängs med hjälp av ringmuskler, Den övre samt den nedre magmunnen. Den nedre magmunnen portionerar ut födan i tarmen i jämna mellanrum.


Tolvfingertarmen:
Tarmens första del kallas för tolvfingertarmen. Detta på grund av att den är ungefär lika lång som när man lägger 12 fingrar i bredd - cirka 25 cm. I tolvfingertarmen blandas födan med bukspott som kommer från bukspottkörteln och med galla från levern. Bukspottet är basiskt och har till uppgift att höja pH- värdet i födan. Detta är mycket viktigt då tarmväggarna inte har något skydd mot saltsyran.
Gallan som bildas i levern lagras i gallblåsan innan den portioneras ut i tolvfingertarmen. Gallan finfördelar fettet i födan till väldigt små fettdroppar.


Tunntarmen:
Efter tolvfingertarmen kommer tunntarmen som i sträckt läge är hela fem meter Med den längden är den kroppens längsta tarmdel. Tunntarmen avger en tarmsaft som ytterligare finfördelar födan och gör innehållet lättflytande och därigenom mycket lättare att transportera. Födan transporteras framåt med hjälp av muskelsammandragningar i tarmväggen som pressar fram födan i tarmen på samma sätt som i matstrupen. Sönderdelningen av födan i tunntarmen slutförs av olika enzymer. Det är tunntarmens uppgift att föra över näringsämnen från tarmen till fina blodkärl i tarmväggen som sedan för ut födan med blodet till kroppens alla celler. (se blodomloppet). Tunntarmens väggar är veckade för att väggen skall ha så stor yta som möjligt att föra över födan till tarmens fina blodkärl. Vecken är dessutom klädda med mm-långa utskott som kallas för tarmludd. Så tarmens kontaktyta är med veck och utskott cirka 250 kvadrat meter! Varje tarmludd innehåller både blodkärl och lymfkärl.




Tjocktarmen, Blindtarmen och Ändtarmen
Tunntarmen mynnar i tjocktarmen. Där tunntarmen övergår i tjocktarmen finns en fickliknande utbuktning som kallas blindtarmen. I människans blindtarm sönderdelas inga födoämnen. Men hos gräsätarna är däremot blindtarmen lång. I den sönderdelas cellulosa men hjälp av bakterier som lever i den. Tjocktarmens uppgift är att suga upp vatten när födan kommer. Födan innehåller ca 80 % vatten när den kommer till tjocktarmen. Om födan tar för lång tid på sig genom tjocktarmen hinner den suga upp extra mycket vatten och det leder till att avföringen blir hård. Fibrerna i fiberrik kost stimulerar tarmrörelserna och motverkar där med förstoppning. Innehållet i tjocktarmen förs vidare till Ändtarmen innan det töms genom analöppningen. Tömningen regleras av två ringmuskler. En inre icke viljestyrd och sedan en yttra som vi kontrollerar med viljan. Det är när den inre ringmuskeln slappnar av och öppnar sig vi känner ett behov av att gå på toa.
Tjocktarmen har en stor mängd bakterier så kallade kolibakterier. Vi lever som vänner. Vi har nytta av dom då de producerar vitaminer och vi ger dom näringsämnen som vi inte lyckats bryta ner att leva av. Det är när bakterierna bryter ner detta som sumpgasen bildas.





Levern:
Levern är ett organ med många olika uppgifter. Levern omvandlar t.ex. olika näringsämnen för att dem skall passa kroppens behov mycket bättre. Druvsocker kan t.ex. omvandlas till glykogen (leverstärkelse) som lagras i levern. När celler behöver energi så frigörs druvsocker ur det lagrade glykogenet och sprids snabbt iväg med blodet. På så sätt så styr levern hur mkt blodsocker som finns i kroppen. Men levern har självklart fler uppgifter. Den rengör också blodet från en del gifter som t.ex. alkohol. Alkoholen omvandlas till ett salt av ättiksyra som kroppen kan utnyttja som mycket energirik näring. Levern kan också tömma kroppen på onödiga ämnen som den skickar ut i tarmen med gallan. Så den sedan försvinner ut via analöppningen.




Hjärtat:
Hjärtat kan delas in i 2 halvor, en till höger och en till vänster halva. Det är hjärtats högra halva som sitter närmast höger arm. Båda delarna av hjärtat innehåller 2st rum. Ett förmak och en kammare. Det är förmaken i hjärtat som tar emot blodet från venerna medans kamrarna pumpar ut blodet i artärerna igen. Hjärtats högerhalva pumpar blodet genom kroppens lilla kretslopp. Det tar alltså emot det syrefattiga blodet från kroppen och pumpar det till lungorna för att åter syresättas. Vänsterhalvan pumpar blodet genom det stora kretsloppet. Det tar alltså emot det syresatta blodet från lungorna och pumpar ut det i stora kroppspulsådern till resten av kroppen.
Förutom hjärtats fyra rum så finns det också klaffar som styr blodet åt rätt håll. Mellan förmaken o kamrarna finns segelklaffar. Mellan kamrarna och utgående artärer finns fickklaffar. Klaffarna kan bara öppnas åt ett håll och som stängs så fort dom känner blodet vänder. Deras uppgift är att se till att blodet flyter på åt samma håll hela tiden. När man lyssnar på sitt hjärta i ett stetoskop så är det sina klaffar man hör. Man upplever varje hjärtslag som ett dubbelslag. Men det är så att det är först segelklaffarna och sedan fickklaffarna som slår igen. Hjärtat behöver som alla andra organ i kroppen syra o näring. Det får det genom kranskärlen som sitter på utsidan av hjärtat.








Lungorna:
Lungorna skall ge syre till kroppen. Man andas ner det i en strupe och sedan in i 2 lungor. Där det finns massor med blodkroppar som är redo att ta emot syret och skicka ut det i kroppen. Lungornas uppgift är att tillföra kroppen syre. Det man sedan andas ut är koldioxid.
Luften går först i näsan där den värms upp om det är kallt ute. Det finns också flimmerhår här och ner i luftstrupen. Där smuts fastnar som sedan forslas upp med flimmerhåren och harklas eller hostas ut. Precis som med blodomloppet går sedan luften till bronkerna och sedan i mindre och mindre luftvägar….för att slutligen hamna i miljoner luftblåsor där blodet avger koldioxid och tar emot syre.
Vi andas med mellangärdet. Det kallas bukandning eller med bröstmusklerna och då kallas det bröstandning. Lungorna är omgivna av en tunn dubbelväggig säck. Mellan väggarna är det ett väldigt lågt tryck som gör att lungorna spänns ut mot säckväggen.

Njurarna:
I det stora kretsloppet passerar blodet också njurarna. Njurarnas uppgift är att rensa blodet från urinämnen och en del andra avfallsämnen. Dessa lämnar kroppen med urinen. Njurarna håller också koll på kroppens salt och vattenbalans. Njurarna sitter på vardera sida om ryggraden och ungefär i höjd med det nedersta revbenet. Varje dag passerar en hel del blod genom njurarna, närmare 2000 liter.

Huden:
Huden är kroppens största organ. Om man skulle sträcka ut huden på en vuxen människa så skulle den täcka cirka 2 kvadrat meter.!
Hudens viktigaste uppgift är att skydda kroppen på många olika sätt. Om kroppstemperaturen skulle sjunka så drar hudens blodkärl snabbt ihop sig för att inte släppa ut värme och istället hålla den kvar inom sig. Om kroppstemperaturen stiger så öppnar hudens blodkärl sig igen o släpper ut värmen. Huden skyddar oss också mot solens UV-strålning. Den bildar ett brunt pigment som motstår den värsta UV-strålningen. Huden skyddar också mot kemikalier och uttorkning. Hundens yttersta lager innehåller hornämnen, och dessa är motståndskraftiga mot många kemikalier.






Blodomloppet:
En människa har cirka 5 liter blod som pumpas och cirkulerar runt i kroppen. Blodet ansvarar för ämnestransporten, så att näring och syre skall komma ut till alla delar i kroppen och avfallsprodukter skall transporteras till kroppens reningsorgan – lever, njurar och lungor.
Blodet deltar också i kroppens immunförsvar mot bakterier och virus och har dessutom en uppgift i att reglera och fördela värmen i kroppens olika delar.
Blodet går från stora den stora aortan till mindre artärer som tar den till olika organ. I organen övergår artärerna till otroligt fina blodkärl som kallas kapillärer. Deras väggar är så tunna att de kan avge näring och syre till organets celler och ta emot slaggprodukter. När det syrefattiga blodet sedan går tillbaka till hjärtat för att fortsätta till lungorna så kallas de större kärl som blodet forslas i för vener. Här är hjärtats pumpkraft inte så stor. så för att blodet skall föras tillbaka så sker det bl.a. med hjälp av muskulaturen som pressar blodet i venerna samt att venerna har klaffar som förhindrar blodet att rinna i fel riktning.


Lymfkärlssystemet
Cellerna i kroppen behöver ständigt näring och syre för att de skall fungera. Det får allt detta genom blodet som cirkulerar runt i hela kroppen. Blodet som kommer till cellerna först genom kapillärerna. Men blodet når inte ut till alla cellerna och där kommer lymfkärlen in som hjälp. För att kapillärerna skall kunna ge dessa celler syre måste de skölja över cellerna med blodvätska och för att denna vätska skall komma tillbaka, så suger lymfkärlen upp det som nu kallas för lymfa. Lymfkärlen för sedan lymfan tillbaka till hjärta och lungor där det blir syrerikt igen. Längs med lymfkärlen finns också lymfkörtlar. Dem finns t.ex. i armhålorna, på ljumskarna, knävecken och halsen. Lymfkärlen deltar också i kroppens immunförsvar i och med att dem innehåller enormt mycket vita blodkroppar som skyddar kroppen mot infektioner.



Gallblåsan:
Gallblåsan är en liten ”påse” som håller kvar gallan medans vi äter och häller sedan ut den i tolvfingertarmen där den hjälper till att neutralisera magsyran och till att bryta ner födan genom att finfördela fettet.

Bukspottskörteln:
Bukspottskörteln har sin plats bakom magsäcken. Den har 2 uppgifter. Dels att skapa hormoner bland annat insulin samt att producera bukspott som skall in i magsäcken och hjälpa till med matsmältningsprocessen bl.a. amylas som sönderdelar stärkelse och trypsin som ytterligare sönderdelar aminosyror.

Urinblåsa:
I urinblåsan samlas urinen som njurarna avger. Utan en urinblåsa så skulle urinen göra att vi var tvungna att sitta på toa hela tiden eftersom njurarna kontinuerligt släpper ut lite urin.
När vi känner att blåsan börjar bli full så kan vi gå o tömma den genom att låta slutmuskeln slappna av och urinen rinner ut i urinröret.

Benmärgen:
De stora benen i kroppen har en viktig inre och det är benmärgen. Det är ett mycket aktivt organ som bildar blod. Eller rättare sagt röda samt vita blodkroppar. Fast det är mest röda. Det är inte alla benen i kroppen som har en benmärg. Men de större har och bildar blodkroppar. Benmärgsprov tar man för att se om det är något fel på de blodkroppar som bildas och detta tar man i bröstbenet.

Hjärnan:
Hjärnan som vi har är väl skyddad innanför kraniet. Den är också omgiven av hjärnhinnor och vätska som dämpar om man får en stöt mot huvudet. Hjärnan är i stort bara byggd av nervceller. Man delar in hjärnan i 2 delar det är storhjärnan och lillhjärnan.


Lillhjärnan:
Lillhjärnan samordnar impulser från våra olika sinnesorgan. Tack vare det så ger den ut rätt information till skelettmusklerna så att kroppen håller sig i balans och rörelserna inte blir för hastiga och ryckiga. De blir istället mjuka och riktiga.



Storhjärnan:
Storhjärnan innehåller också 2 delar. Det är höger samt vänster hjärnhalva. De båda halvorna är ihopkopplade med miljontals nervtrådar som går genom hjärnbalken. Nervcellerna som finns i storhjärnan har de mesta av sina celler samlade vid ytan i den så kallade ”grå barken”. Den gråa barken är den delen vi ”tänker” med samt lagrar minnen ungefär som kroppens hårddisk.
Under barken är det en vit substans. Den innehåller nervcellernas utskott och där skyddas var och en av ett fettlager för att inte skadas (se bild s154 naturboken).
Alla sinnen som vi har (syn hörsel känsel m.m.). dessa är placerade i storhjärnans sidor och bakre delar (det sensoriska området). Det är dessa sinnen som gör att vi upplever saker o får sinnesintryck t.ex. ljud, bilder dofter smaker smärta och massa mer. Om man skulle få en skada i sitt syncentrum så skulle det finnas risk att man blev blind fastän båda ögonen var helt friska.
Om man skulle få en skada i rörelsecentrum i vänster hjärnhalva så skulle man bli förlamad i samma muskler i höger hjärnhalva för att nervtrådarna korsar varandra längst ner i förlängda märgen. En sån skada skulle kunna uppkomma p.g.a. en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning.

Hjärnstammen:
I hjärnans nedre centrala delar ingår hjärnstammen. Den ingår dels i det autonoma nervsystemet. Detta systemet styr olika funktioner som vi har i kroppen utan att vi ens vet om det. Det styrs alltså inte med viljan. En del saker som den styr är t.ex. hjärtverksamheten, hur musklerna arbetar i magen och tarmarna. Den delen som finns längst fram i hjärnan kallas för talamus. Den ligger placerad under hjärnbalken och utgör väggen på ömse sidor om ett vätskefyllt hålrum. Talamus tar emot signaler/impulser från våra sinnesorgan och kopplar dem vidare till sina sinnescentrum i storhjärnan. Under talamus så finns hypotalamus som innehåller centra för törst, hunger, sömn, könsdrift och temperaturreglering. Hjärnstammen står genom förlängda märgen i förbindelse med ryggmärgen.



PLUSUPPGIFTER:

Skelettet och Skelettmuskler:
Skelettet består av 206 ben. För att kroppen ska kunna stå upp krävs ett starkt skelett. Utan skelett skulle vi inte kunna stå upp. I skelettet bildas även nytt blod. Varje dag bildas ca 3 miljoner blodkroppar. Skelettet har en annan väldigt viktig uppgift, det är att skydda vissa organ. t.ex. hjärtat, lungorna, levern med flera. Det är skelettet och musklerna som ger oss rörligheten. Dess 3 största uppgifter är bilda nytt blod skydda vissa organ och ge oss rörlighet. Det hårdaste benämne vi har är emalj som utgör den yttre delen av tänderna. Skallbenet är också ett av de hårdaste benen, också kallat kraniet. Detta är egentligen byggt av flera olika ben som sitter ihop med hjälp av bensömmar. Vårat största ben är lårbenet och det minsta som vi har är stigbygeln.(innerörat)
Ryggraden består av cirka 30-34 kotor och i mellan dem så finns det ”skivor” som är lite mjukare än ben. Dessa kallas för brosk och det är ungefär som stöt dämpare. De kallas för diskar och dem gör så att vi kan böja oss. Det är ryggraden som håller kroppen och huvudet uppe. i ryggraden sitter också ryggmärgen. Den sprider ut nerver till alla olika delar i kroppen.
Lederna:
I benändarna finns det leder som gör det möjligt att benen är rörliga mot varandra. Nästan alla ledare är byggda på samma sätt. Hela leden är omsluten till benhinnan av en ledkapsel. Ledkapseln är fortsättningen av benhinnan. Lederna smörjs hela tiden in i ledvätska. Och på de platser där det behövs förstärks ledkapseln med ett ledband. Som även är kallat ligament. Det finns tre typer av leder. Den första är gångjärnsled – knä och armbåge. Den andra är Kulled – höft och överarm och till sist vridled – underarm (handled) och underben (vrist). Det är vridleden som gör att vi kan vrida lite på benet. Musklerna i skeletten arbetar i par genom att en drar ihop sig o den andra drar ut sig eller sträcker sig. Musklernas rörelse sker så att muskelcellerna drar ihop sig. Kroppens rörelser sker med hjälp av muskler som är fästa vid skelettet. I kroppen finns cirka 640 muskler eller rättare sagt 640 skelettmuskler och den största av dem är den som sitter i stjärten. Stjärtmusklerna bildar varsin skinka i lårets övre del. Den raka motsatsen till denna muskel är då den minsta. Och den sitter i hörselbenskedjan som är spänd i trumhålan i mellan örat.
Om en muskel skulle sluta användas eller bli mindre använd så skulle den krympa och bli svagare. Det finns vissa sjukdomar som angriper just muskler så
dessa som är något ”otränade” får en ökad risk att bli angripna av sjukdomar. Ju mindre du använder en muskel desto sämre så fungerar den också. Att röra på sig underhåller således både muskler och stärker skelettet.

Om det skulle vara så att du hade en muskel som inte arbetade så skulle den antagligen förtvina. Så det gäller att röra på sig för att nästan hälften av ens kropp består av
muskler. Många muskler samverkar vid en rörelse. Om du tänker t.ex. spänna din hand så spänns underarmsmusklerna samt muskler i handen. När vi vill röra någon del av oss så skickar hjärnan ut signaler till de muskler som inbegripes i rörelsen. Den spänner då små trådar som muskeln består av. Dessa drar ihop sig till små knippen och sedan när vi vill slappna av så släpper trådarna varandra igen. De muskler som sitter fast i skelettet rör vi frivilligt. Sedan finns det andra muskler som vi inte ens tänker på när dom arbetar som t.ex. magsäcken och tarmarna. Dem drar ihop sig automatiskt när vi äter och sväljer. Samma sak med ringmusklerna inne i kroppen som inte är viljestyrda. Dessa styrs av autonoma nervsystemet som sitter i hjärnstammen den äldsta delen av hjärnan.
Om man tränar en muskel så blir den inte svagare. Tvärtom växer den och blir starkare. Man riskerar inte heller någon risk för sjukdomar. Det skulle vara om man tränade för mycket så att musklerna inte skulle orka med och brista. Dom behöver också vila.
När man anstränger sig så bildas det mjölksyra. För att få bort den måste kroppen ha mer syre Det är därför man andas mycket när man sprungit.
Men med några minuters vila så återhämtar man sig snabbt.

Muskler:
Allmänt om muskler:
I kroppen finns det 3 olika sorters muskler. Skelettmuskler, Glatta muskler och hjärtmuskler. Kroppens vanligaste muskel är skelettmusklerna. Dessa muskler ansvarar för att vi ska kunna röra på kroppen. Dessa muskler kan vi styra med vår vilja och är alltså voluntära.
De glatta musklerna bildar väggar i tarmarna och blodkärl.
Hjärtmuskeln (hjärtat) är en muskel som är ihålig. Glatta muskler och hjärtmuskeln är involuntära muskler. Med den menas att man inte kan styra dem med sin egen vilja utan de fungerar automatiskt. Alla muskler som man har är byggde på fibrer och proteiner men de ser inte lika dana ut.


Glatta muskler:
Matsmältningskanalen, blodkärl och urinväggarna är exempel på olika delar där glatta muskler utgör väggarna. Muskelcellerna är långa och smala. Varje cell har en kärna. Alla väggarna som finns med glatta muskler består av flera lager med muskelceller som kan skapa vågrörelser. Med hjälp av dessa vågrörelser kan maten tryckas ner. Och man kan t.ex. dricka vatten upp och ner.

Lite mer om Skelettmuskler.
Kroppen har cirka 640 skelettmuskler. Dessa muskler utgör en stor del av kroppens vikt. De utgör nämligen ungefär två femtedelar av kroppens vikt. Över skelettet finns det flera lager med muskler. Det är dessa muskler som gör att man kan röra på kroppen och utan dem skulle det vart omöjligt att i stort sätt röra sig och helt omöjligt att stå upp. Musklerna som gör så att vi kan andas är de musklerna som sitter i bröstkorgen. Sedan har vi också muskler som sitter o ansiktet som gör det möjligt för oss att tala äta och göra olika uttryck med ansiktet. Människan är det djur med flest ansiktsmuskler förmodligen för att vi läser av varandras känslostämningar inte minst med att tolka mimiken hos våra medmänniskor.

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kroppens organ

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2004-05-24]   Kroppens organ
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3076 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×