IAS/IFRS och finansiella instrument – så var det då och så är det nu

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Företag blir allt mer globala och investeringar i utländska företag blir allt vanligare. Att investera över gränserna kan vara komplext då redovisningsreglerna länge skiljt sig åt i olika länder. Behovet av att reducera skillnader som finns i redovisningen har länge varit stort. För att komma till rätta med detta tog Europaparlamentet år 2002 ett beslut om att införa International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards (IAS/IFRS) inom EU och en process inleddes som innebar att alla medlemsländer ska redovisa enligt IAS/IFRS. I och med att Sverige är med i EU ska alla noterade företag i landet upprätta sin koncernredovisning enligt IAS/IFRS-standarderna från och med början av år 2005. Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur redovisningen av svenska bankers finansiella instrument har förändrats i och med införandet av IASB:s redovisningsstandarder. Vårt syfte är även att undersöka hur tillämpningen av IASB:s standarder har påverkat redovisningen av finansiella instrument hos banker i Storbritannien. Då syftet med vår forskning är deskriptivt passar kvalitativa metoder väl in i vår forskningsprocess. Vårt material består av lagtexter och intervjuer vilket medför att vi har tolkat mer än statistiskt analyserat och jämfört. Vi har kommit fram till slutsatsen att de nya reglerna gällande finansiella instrument främst påverkar klassificering och värdering av dessa. Resultatet har inte påverkats nämnvärt utan det är balansomslutningen som ...