Bakgrund och problem: International Accounting Standard 19 har fram till 2005 angivit
två alternativa redovisningsprinciper gällande aktuariella vinster och förluster, redovisning
direkt via resultatet eller korridorregeln. År 2006 publicerade IASB ett tillägg i IAS 19 som
innebar en möjlighet att redovisa via eget kapital, det här medförde att företag som
redovisade pensionsskulder enligt IAS 19 stod inför ett val mellan tre redovisningsprinciper
gällande aktuariella vinster och förluster. Tillägget i standarden resulterade i att svenska
företag kunde närma sig de amerikanska och brittiska redovisningsstandardena gällande
aktuariella vinster och förluster.
Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur svenska börsnoterade företag som tillämpar
IAS 19 redovisar aktuariella vinster och förluster. Vidare är syftet att undersöka motiv och
effekter av ett byte av redovisningsprincip från korridorregeln till redovisning via eget kapital
respektive motiv till en fortsatt tillämpning av korridorregeln.
Metod: Uppsatsen baseras på både kvantitativa och kvalitativa studier. Den kvantitativa
studien består av en granskning av 85 svenska börsbolags årsredovisningar. I analysen har
den kvantitativa studien legat till grund för en sambandsanalys med hjälp av
statistikprogrammet SPSS. Telefonintervjuer har genomförts med tio utvalda företag i den
kvalitativa studien.
Resultat och slutsatser: Uppsatsens slutsats är att korridorregeln är den mest tillämpade
metoden vid redovisning av aktuariella vinster och förluster. Motiven till att tillämpa
korridorregeln är att företagen vill undvika fluktuerande resultat- eller balansräkning samt att
de är vana vid metoden. De 16 % av företagen som valt att byta redovisningsprincip och
tillämpa tillägget i IAS 19 motiverar bytet med att de vill redovisa pensionsåtagandet till ett
marknadsvärde samt underlätta för användare av årsredovisningar. Den kvantitativa studien i
SPSS påvisar att det finns ett samband mellan val av redovisningsprincip och hur stor
omsättning företaget har samt hur stora andel av de anställda som arbetar i USA eller
Storbritannien. Slutsatsen gällande effekter av ett byte av redovisningsprincip är att en
minskad jämförbarhet mellan företag i Sverige har uppstått, medan jämförbarheten med
företag i USA och Storbritannien ökat. Vidare har bytet av redovisningsprincip resulterat i
upprättandet av en ny finansiell rapportering vilken underlättar för användare av
årsredovisningar.
Förslag till vidare forskning: Efter genomförandet av uppsatsen dras sl...
