Syftet med studien är att analysera om, och i så fall på vilket sätt, det skett en förändring av RN:s disciplinärenden från och med juli år 1995 till och med år 2003. Vidare är syftet att, om förändringar ägt rum, undersöka huruvida och i så fall på vilket sätt dessa förändringar har något samband med de senaste redovisningsskandalerna. Utifrån disciplinärendena samt intervjuerna är sist men inte minst syftet att undersöka om det finns någon eller några indikationer på att maktstrukturen inom normbildningen kan ha förändrats.
Författarna har valt att använda sig av en induktiv metod som har inslag av en deskriptiv ansats. Metodvalet innefattar en dokumentstudie, delstudie 1, benämnd innehållsanalys samt intervjuer, delstudie 2. Den innehållsanalys som används är en kvalitativ analys där författarna empiriskt analyserat inslag i RN:s disciplinärenden utifrån forskningssyftet. Författarna använder sig av designtriangulering, då delstudie 1 har extensiva drag medan delstudie 2 präglas av en intensiv uppläggning. Studien har påverkats av ett fenomenologiskt vetenskapssynsätt där objektiviteten från författarnas sida har varit ett viktigt inslag.
Författarna använder som utgångspunkt Puxty et als teori om regleringsmodellen. Beståndsdelarna i modellen utökas genom fördjupad teori om stat, marknad och föreningar. Uppsatsen går igenom händelseförloppen och konsekvenserna av Kreugerkraschen och Enronskandalen.
Författarnas empiri består av det material som sammanställts utifrån genomförda observationer av RN:s praxis från och med juli år 1995 till och med år 2003 samt från de intervjuer författarna gjort över telefon och mejl. Ett frågeformulär skickades ut till revisorer samt till berörda myndigheter som klassificeras som anmälare till RN.
Uppsatsens slutsats är att redovisningsskandalerna har påverkat revisorns yrkesutövande. Författarna finner att redovisningsskandalerna har påverkat RN:s praxis utifrån dokumentstudien, men enligt intervjuerna framgår att så inte är fallet. Det har skett en förändring av R...
