Syfte: Syftet med uppsatsen är redogöra för och förklara hur företagen idag redovisar sin hållbarhet enligt GRI: s riktlinjer. Utifrån det kommer vi att klargöra hur den bästa praktiken för hållbarhetsredovisning ser ut. Metod: I vår uppsats har vi arbetat med kvalitativ metod då syftet med vår uppsats är av förstående karaktär, och en normativ ansats då målet med uppsatsen är att komma med förbättrande förslag och en lösning på vår problemställning. Vi har vidare använt oss av en induktiv ansats och genomfört intervjuer med representanter från fyra företag och fyra revisionsbyråer. Teoretiskt perspektiv: Aktuella artiklar, hållbart företagande, redovisningens förändring och effekter av redovisningens regleringar har varit grundvalen i litteraturgenomgången. Empiri: Vi har samlat in våra empiriska data per telefon och besök, samt genom intervjuer med utvalda respondenter. Företagen vi intervjuade är: Volvo Car Corporation, Tetra Pak, SAS och Vattenfall. Revisionsbyråerna vi intervjuade är: KPMG, Ernst & Young, Deloitte och Öhrlings PricewaterHouseCoopers. Intervjufrågorna ställdes med ett frågeformulär som underlag, men med plats för följdfrågor. Slutsatser: Vi anser att den bästa praktiken tar hänsyn till alla intressenters krav, och vid förändrade intressentkrav bör ny reglering ske. Denna reglering bör, genomföras av staten samt utarbetas av redovisningsprofessionen. Ny anpassad reglering innebär att harmoniseringen mellan intressenternas krav och praktiken ökar, vilket innebär att kvaliteten på redovisningspraktiken höjs.

5553 visningar
uppladdat: 2005-05-31

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Syfte: Syftet med uppsatsen är redogöra för och förklara hur företagen idag redovisar sin hållbarhet enligt GRI: s riktlinjer. Utifrån det kommer vi att klargöra hur den bästa praktiken för hållbarhetsredovisning ser ut. Metod: I vår uppsats har vi arbetat med kvalitativ metod då syftet med vår uppsats är av förstående karaktär, och en normativ ansats då målet med uppsatsen är att komma med förbättrande förslag och en lösning på vår problemställning. Vi har vidare använt oss av en induktiv ansats och genomfört intervjuer med representanter från fyra företag och fyra revisionsbyråer. Teoretiskt perspektiv: Aktuella artiklar, hållbart företagande, redovisningens förändring och effekter av redovisningens regleringar har varit grundvalen i litteraturgenomgången. Empiri: Vi har samlat in våra empiriska data per telefon och besök, samt genom intervjuer med utvalda respondenter. Företagen vi intervjuade är: Volvo Car Corporation, Tetra Pak, SAS och Vattenfall. Revisionsbyråerna vi intervjuade är: KPMG, Ernst & Young, Deloitte och Öhrlings PricewaterHouseCoopers. Intervjufrågorna ställdes med ett frågeformulär som underlag, men med plats för följdfrågor. Slutsatser: Vi anser att den bästa praktiken tar hänsyn till alla intressenters krav, och vid förändrade intressentkrav bör ny reglering ske. Denna reglering bör, genomföras av staten samt utarbetas av redovisningsprofessionen. Ny ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Syfte: Syftet med uppsatsen är redogöra för och förklara hur företagen idag redovisar sin hållbarhet enligt GRI: s riktlinjer. Utifrån det kommer vi att klargöra hur den bästa praktiken för hållbarhetsredovisning ser ut. Metod: I vår uppsats har vi arbetat med kvalitativ metod då syftet med vår uppsats är av förstående karaktär, och en normativ ansats då målet med uppsatsen är att komma med förbättrande förslag och en lösning på vår problemställning. Vi har vidare använt oss av en induktiv ansats och genomfört intervjuer med representanter från fyra företag och fyra revisionsbyråer. Teoretiskt perspektiv: Aktuella artiklar, hållbart företagande, redovisningens förändring och effekter av redovisningens regleringar har varit grundvalen i litteraturgenomgången. Empiri: Vi har samlat in våra empiriska data per telefon och besök, samt genom intervjuer med utvalda respondenter. Företagen vi intervjuade är: Volvo Car Corporation, Tetra Pak, SAS och Vattenfall. Revisionsbyråerna vi intervjuade är: KPMG, Ernst & Young, Deloitte och Öhrlings PricewaterHouseCoopers. Intervjufrågorna ställdes med ett frågeformulär som underlag, men med plats för följdfrågor. Slutsatser: Vi anser att den bästa praktiken tar hänsyn till alla intressenters krav, och vid förändrade intressentkrav bör ny reglering ske. Denna reglering bör, genomföras av staten samt utarbetas av redovisningsprofessionen. Ny anpassad reglering innebär att harmoniseringen mellan intressenternas krav och praktiken ökar, vilket innebär att kvaliteten på redovisningspraktiken höjs.

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2005-05-31] Syfte: Syftet med uppsatsen är redogöra för och förklara hur företagen idag redovisar sin hållbarhet enligt GRI: s riktlinjer. Utifrån det kommer vi att klargöra hur den bästa praktiken för hållbarhetsredovisning ser ut. Metod: I vår uppsats har vi arbetat med kvalitativ metod då syftet med vår uppsats är av förstående karaktär, och en normativ ansats då målet med uppsatsen är att komma med förbättrande förslag och en lösning på vår problemställning. Vi har vidare använt oss av en induktiv ansats och genomfört intervjuer med representanter från fyra företag och fyra revisionsbyråer. Teoretiskt perspektiv: Aktuella artiklar, hållbart företagande, redovisningens förändring och effekter av redovisningens regleringar har varit grundvalen i litteraturgenomgången. Empiri: Vi har samlat in våra empiriska data per telefon och besök, samt genom intervjuer med utvalda respondenter. Företagen vi intervjuade är: Volvo Car Corporation, Tetra Pak, SAS och Vattenfall. Revisionsbyråerna vi intervjuade är: KPMG, Ernst & Young, Deloitte och Öhrlings PricewaterHouseCoopers. Intervjufrågorna ställdes med ett frågeformulär som underlag, men med plats för följdfrågor. Slutsatser: Vi anser att den bästa praktiken tar hänsyn till alla intressenters krav, och vid förändrade intressentkrav bör ny reglering ske. Denna reglering bör, genomföras av staten samt utarbetas av redovisningsprofessionen. Ny anpassad reglering innebär att harmoniseringen mellan intressenternas krav och praktiken ökar, vilket innebär att kvaliteten på redovisningspraktiken höjs.
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=31048 [2024-04-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera