Australiens Demografi

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Detta projektarbete handlar om att studera och kartlägga Australiens demografiska struktur. Australien är en mångkulturell, ung nation som för lite mer än 200 år sedan var en helt okänd kontinent för européerna. Detta mytomspunna land är mycket fascinerande att studera och har en intressant men kort historia.

Metod

Vi har valt att studera Australiens demografi under tidsperioden efter millennieskiftet år 2000. I huvudsak har vi använt oss av statistiskt material som vi hittat på nätet samt en del litteratur. Fördelen med att använda material på nätet är att det är enkelt att få tag på färska uppgifter vilket är nog så viktigt när man skall beskriva en så pass förändringsbenägen variabel som ju befolkningsstatistik kan vara. De uppgifter vi fått fram på Internet kan dock skilja sig en aning ifrån varandra och det kan ibland vara svårt att veta vilka siffror man kan lita på och ta med. Ett annat stort bekymmer är att mycket statistik på nätet kostar pengar att ta del av och det medför stora problem om man skall behandla uppgifter med ett någorlunda aktualitetsvärde. Vi har därför under vissa moment av arbetet tvingats göra beräkningar på år utanför den ram vi satt upp från början.

Annars är Australien ett tacksamt land att söka information om. Dess historia är kort och därmed relativt lättöverskådlig. Det mesta materialet som finns att tillgå är på engelska.



Populationsbeskrivning

Med sina 7 682 300 km2 är Australiska Statsförbundet världens till ytan sjätte största land. Dess areal kan storleksmässigt jämföras med USA om man inte räknar med Alaska och Hawaii. På denna enorma yta bor 19,6 miljoner människor, en mycket låg siffra som ger landet en av världens lägsta genomsnittliga folktäthet på 2,1 invånare per km2. Fram tills 1901 var Australien en brittisk koloni och i samband med självständigheten bildade de fem då fristående staterna New South Wales, South Australia, Tasmanien, Victoria och Western Australia det Australiska Statsförbundet. Huvudstaden heter Canberra och ligger i ett eget litet territorium som heter Australian Capital Territory.

Stora delar av Australien består av obebodd mark. Majoriteten av landets befolkning är koncentrerad kring den sydöstra, bördiga delen där man finner storstäderna Sydney, Melbourne, Brisbane och Adelaide. Några andra städer av rang finns inte i andra delar av landet med undantag för Perth på Australiens västra kust. Man räknar med att ungefär 80 % av landets befolkning bor i städer eller mindre tätorter.


Figur 1: Karta över Australien och dess delstater/territorier.

Australien började befolkas av européer i slutet av 1700-talet. I samband med USA:s nyvunna självständighet hade Storbritannien ingenstans att skicka sina brottslingar. År 1788 grundade man kolonin Port Jackson som sedermera skulle komma bli landets största stad, Sydney. Även till andra kolonier i Australien deporterades fångar, en verksamhet som kom att pågå fram tills 1840. Det var inte bara brottslingar som sökte sig till Australien, många britter sökte sig bort från den fattigdom och depression som rådde i hemlandet.

Etnisk sammansättning

Idag utgör européerna 91 % av landets befolkning, 7 % utgörs av asiater. En stor del av asiaterna är flyktingar från länder som Kambodja och Vietnam, många av dessa är också ättlingar till kineser som kom till Australien i mitten på 1850-talet då det rådde guldrush. Urbefolkningen, de s.k. aboriginerna utgör idag endast 2 % av Australiens invånare. Den europeiska kolonisationen och exploateringen av kontinenten innebar att urbefolkningen fördrevs från sina boplatser. Fram tills 1962 saknade aboriginerna medborgerliga rättigheter och räknades överhuvudtaget inte med i landets befolkningsstatistik. Även om aboriginerna på senare tid tilldelats reservat i mindre fruktbara regioner som Northern Territory och fått ökade rättigheter utgör de en diskriminerad minoritet där fattigdom och brist på utbildning gör att de får svårt att klara sig i den ”vita mannens” samhälle.


Figur 2: Diagrammet visar andelen aboriginer i procent av befolkningen i respektive delstat/territorium.

Sociala orättvisor

En stor del av urbefolkningens traditioner, seder och bruk och inte minst språk har idag gått förlorade. Ungefär 70 % av aboriginerna har lämnat livet i reservaten och sökt sig till städer. De sociala orättvisorna är stora mellan urbefolkning och européer, bland aboriginerna är spädbarnsdödligheten fem gånger så hög och medellivslängden ungefär 20 år lägre.


Figur 3: Skrämmande statistik som visar skillnaden bland dödsorsaker hos män i Australien per 100000 man år 2000.

Migration

Under de drygt 200 år som Australien varit koloniserat har den etniska sammansättningen förändrats, i synnerhet under 1900-talet. Stora invandringsprogram genomfördes efter 2:a världskriget eftersom man behövde arbetskraft och en ökad folkmängd i det glest befolkade landet. En stor del av dessa kom från södra Europa och länder i Indokina. Det ligger i myndigheternas intresse att öka folkmängden i Australien och invandring är en förutsättning för detta. Sedan 1996 har antalet immigranter till Australien visat en uppåtgående trend och år 2001 nådde man den högsta kvoten sedan 1988 med 135 700 immigranter. Av dessa valde över hälften att bosätta sig i storstadsområdena i New South Wales och Victoria vilket gett dessa städer en stor kulturell mångfald. Viss kritik har av infödda australier, riktats mot invandringspolitiken som menar att landet förlorar sin identitet om man tar in för många utlänningar. Som vi kan se i tabell 1 så var år 2000 nästan ¼ av Australiens invånare födda annorstädes. Lejonparten av dessa härstammade från Storbritannien som under historiens gång varit den mest bidragande nationen beträffande Australiens immigration. Trots denna dominans fick Storbritannien samma år se sig snuvat på första platsen av Nya Zeeland som numera är det land som bidrar med flest invandrare till Australien varje år.


Födelseland 1901

´000 1947

´000 1954

´000 1961

´000 1971

´000 1981

´000 1991

´000 2000

´000

Storbritannien och Irland 679.2 541.3 664.2 755.4 1,081.3 1,175.7 1,244.3 1,164.1
Nya Zeeland 25.8 43.6 43.4 47.0 74.1 175.7 286.4 374.9
Italien 5.7 33.6 119.9 228.3 288.3 285.3 272.0 241.7
Forna Jugoslavien n.a. 5.9 22.9 49.8 128.2 156.1 168.0 210.0
Vietnam n.a. n.a. n.a. n.a. 0.7 43.4 124.8 174.4
Kina 29.9 6.4 10.3 14.5 17.1 26.8 84.6 168.1
Grekland 0.9 12.3 25.9 77.3 159.0 153.2 147.4 141.2
Filippinerna n.a. 0.1 0.2 0.4 2.3 15.8 79.1 123.0
Tyskland 38.4 14.6 65.4 109.3 110.0 115.2 120.4 120.2
Indien 7.6 n.a. 12.0 14.2 28.7 43.7 66.2 110.2
Malaysia n.a. 1.0 2.3 5.8 14.4 32.5 79.9 97.6
Holland 0.6 2.2 52.0 102.1 98.6 100.5 100.9 90.6
Sydafrika n.a. 5.9 6.0 7.9 12.2 28.0 55.8 80.1
Libanon n.a. n.a. 3.9 7.3 23.9 52.7 78.5 79.9
Polen n.a. 6.6 56.6 60.0 59.5 62.1 69.5 68.3
Indonesien n.a. n.a. 3.6 6.0 7.7 16.4 35.4 67.6
United States of America 7.4 6.2 8.3 10.8 26.8 30.6 49.5 65.0
Hong Kong 0.2 0.8 1.6 3.5 5.4 16.3 62.4 56.3










Totalt 852.4 743.2 1,285.8 1,778.3 2,545.9 3,110.9 3,965.3 4,517.3










Australien 2,908.3 6,835.2 7,700.1 8,729.4 10,173.1 11,812.3 13,318.8 14,639.8










Total population 3,773.8 7,579.4 8,986.5 10,508.2 12,719.5 14,923.3 17,284.0 19,157.0


Tabell 1: Tabell över Australiens invånares ursprungsland.

Urbanisering

Urbaniseringsgraden i Australien är mycket hög och väldigt koncentrerad till de stora kuststäderna i New South Wales och Victoria. Gemensamt för alla Australiens sex delstater är att var och en har en enda mycket dominerande storstad vid kusten som mer eller mindre slukar all befolkning och koncentrerar regionens tillväxtmöjligheter. I tabell 2 har vi ett bra exempel i New South Wales, den mest folkrika delstaten där Sydney med sina 4 miljoner invånare dominerar regionen. Näst största staden Newcastle har 400 000 invånare följt av Wollongong med 200 000. I övrigt består New South Wales av mindre tätorter där ingen har en befolkning på mer än 50000. I motsats till det traditionella urbaniseringsmönstret i världen har här aldrig skett en stor avflyttning ifrån landsbygden utan anledningen till storstädernas framväxt beror på invandring från andra länder.


New South Wales 6.640,4
Sydney 4.170,9
Victoria 4.872,5
Melbourne 3.524,1
Queensland 3.707,2
Brisbane 1.689,1
South Australia 1.520,2
Adelaide 1.114,3
Western Australia 1.927,3
Perth 1.413,7
Tasmania 472,7
Hobart 198,0
Northern Territory 198,0
Darwin 107,4
Australian Capital Territory 321,8

Invånare i huvudstäder totalt 12.538,9
Totalt Australien 19.662,8

Tabell 2: Tabellen visar varje delstats befolkning (1000-tal) och hur många av dessa som bor i delstatens huvudstad.

Fertilitet/Mortalitet

År 2000 föddes 249 600 barn i Australien och detta innebar således att man för första gången sedan 1992 såg en ökning av fertiliteten i landet. Trots denna höjning låg antalet födda barn per kvinna kvar på samma som föregående år, 1.75 barn/kvinna. Detta är en siffra som inte når upp till den gräns på 2.1 barn/kvinna, se figur 4, som anses vara en nödvändighet för att folkmängden skall bestå. Australien har legat under detta värde konstant alltsedan 1976. Fertiliteten skiftade markant i de olika staterna och territorierna. Australian Capital Territory hade en siffra på 1.6 medan Northern Territory låg på 2.2. På stadsnivå har vi Melbourne, Adelaide och Canberra som lågproducerande med värden på 1.6 barn/kvinna.


Figur 4: Diagram över fertilitetsgradens utveckling i landet.
Landet har även en ökning av medianåldern bland förstföderskor. Den ålder då hälften av förstföderskor är yngre och således den andra hälften är äldre. År 1971 låg åldern på 25.4 år, år 1980 på 26.6 och år 2000 var medianåldern uppe i hela 29.8 år. Männens pappadebut låg år 2000 på 32.2 år.

2001 – Faktisk 2051 - Projicerad, fertilitetsgrad 2.1






2051 - Projicerad, fertilitetsgrad 1.6 2051 – Projicerad, fertilitetsgrad 1.3




Figur 5: Befolkningspyramider med aktuella siffror och projektioner baserat på olika fertilitetsgrader.

Här i figur 5 ser vi befolkningspyramidernas beräknade utveckling anpassat efter födelseantalet. Den mest intressanta för stunden får väl anses vara den längst ner till vänster som visar ungefär var befolkningens utveckling är på väg i nuläget. Skräckscenariot är pyramiden längst ner till höger där man utgår från ett födelsetal på 1.3 barn/kvinna. Vid en snabb jämförelse mellan åldersgrupperna ser man att det beräknas vara färre män i åldrarna 0-4 år än vad det är i åldrarna 80-84 år. Bland kvinnorna ligger stapeln för 0-4 år jämnt med stapeln för 85-89 år.

128 300 människor dog i Australien år 2000. Medellivslängden var den högsta någonsin och låg på 77 år för män och 82 år för kvinnor. Även på denna front skiljer det sig markant mellan de olika staterna och territorierna. Australian Capital Territory ligger i topp för männens medellivslängd med ett värde på 78 år för dessa. Bland kvinnorna hittar man den högsta medellivslängden i Western Australia där de lever 83 år i genomsnitt. Northern Territory innehar de lägsta värdena för båda könen med medellivslängder på 70 år för män och 75 år för kvinnor. Medellivslängden där dras troligtvis ner av den stora andel aboriginer bosatta där. Som vi tidigare nämnt har aboriginerna en medellivslängd klart lägre än för den totala populationen. Med en medellivslängd på 56 år för män och 63 år för kvinnor ligger de ungefär 20 år lägre än genomsnittet.

Utifrån dessa data kan vi nu identifiera landets utvecklingsfas enligt den demografiska transitionsteorin. Australien, likt många länder i Västeuropa och Nordamerika har en låg fruktsamhet samt en låg dödlighet. Detta tillsammans med det faktum att folkökningen de senaste åren har varit marginell pekar på att landet befinner sig i fas 4.


Livslängdstabell

Att konstruera en livslängdstabell för Australien var inte det lättaste eftersom våra källor på nätet ville ha betalt för att dela med sig om vitala uppgifter som till exempel antalet döda i respektive åldersgrupp. Vi letade i flera timmar men kunde ej få tag i dessa uppgifter för perioden 2000 och framåt. Slutligen fick vi fram Australiensiska dödssiffror för 1985 och kunde av detta konstruera denna livslängdstabell. Något inaktuell men bättre än inget.














Ålder n Dödsrisk 1-dödsrisk Beräknad population Beräknade dödsfall Personer intervall kumulerad pers interv Livslängd kvar
Män
0 1 0,01112 0,98888 100000 1112 99022 7232098 72,32
1 4 0,00224 0,99776 98888 222 395046 7133076 72,13
5 5 0,00145 0,99855 98666 143 492950 6738030 68,29
10 5 0,00153 0,99847 98523 151 492310 6245080 63,39
15 5 0,00537 0,99463 98372 528 490732 5752770 58,48
20 5 0,00773 0,99227 97844 756 487311 5262038 53,78
25 5 0,00674 0,99326 97088 654 483767 4774727 49,18
30 5 0,00622 0,99378 96434 600 480662 4290960 44,50
35 5 0,007 0,993 95834 671 477571 3810298 39,76
40 5 0,01113 0,98887 95163 1059 473394 3332727 35,02
45 5 0,01871 0,98129 94104 1761 466466 2859333 30,38
50 5 0,03211 0,96789 92343 2965 454947 2392867 25,91
55 5 0,0557 0,9423 89378 4978 435389 1937920 21,68
60 5 0,08994 0,91006 84400 7591 404162 1502531 17,80
65 5 0,13906 0,86094 76809 10681 358670 1098369 14,30
70 5 0.21262 0,78738 66128 14060 296810 739699 11,19
75 5 0,32043 0,67957 52068 16684 219268 442889 8,51
80+ 1 0 35384 35384 223621 223621 6,32

Ålder n Dödsrisk 1-dödsrisk Beräknad population Beräknade dödsfall Personer intervall kumulerad pers interv Livslängd kvar
Kvinnor
0 1 0,00881 0,99119 100000 881 99225 7876465 78,76
1 4 0,00178 0,99822 99119 176 396049 7777240 78,46
5 5 0,00098 0,99902 98943 97 494456 7381191 74,60
10 5 0,00083 0,99917 98846 82 494049 6886735 69,67
15 5 0,0019 0,9981 98764 188 493399 6392686 64,73
20 5 0,00259 0,99741 98576 255 492247 5899287 59,85
25 5 0,00263 0,99737 98321 259 490960 5407040 54,99
30 5 0,0029 0,9971 98062 284 489621 4916080 50,13
35 5 0,00389 0,99611 97778 380 487998 4426459 45,27
40 5 0,00659 0,99341 97397 642 485541 3938461 40,44
45 5 0,01136 0,98864 96755 1099 481245 3452920 35,69
50 5 0,01848 0,98152 95656 1768 474195 2971675 31,07
55 5 0,02906 0,97094 93889 2728 463063 2497480 26,60
60 5 0,04431 0,95569 91160 4039 446329 2034417 22,32
65 5 0,07106 0,92894 87121 6191 421304 1588088 18,23
70 5 0,11945 0,88055 80930 9667 382026 1166784 14,42
75 5 0,19711 0,80289 71263 14047 323218 784758 11,01
80+ 1 0 57216 57216 461540 461540 8,07

Tabell 3: Livslängdstabell för år 1985.





Vad är då en livslängdstabell?

För den som inte jobbar med statistik eller känner till ämnets förtrollade värld kan en livslängdstabell vid första anblicken förefalla något förvirrande. Syftet är att visa hur länge människor uppdelat på kön och ålder kan väntas leva. De olika kolumnerna i tabellen förklaras så här:

n
Hur många år som finns i varje åldersintervall. I regel använder man sig femårsintervaller förutom på nyfödda där det bara är ett års intervall. Anledningen är att många dör som nyfödda.
Dödsrisk
För att kunna göra en livslängdstabell måste man ta fram dödsrisker för respektive åldersgrupp genom att dividera det faktiska antalet döda i kategorin med antalet personer i samma kategori.
1 – dödsrisk
För att kunna räkna ut den beräknade populationen går det smidigare om man räknar med de aktuella dödsriskernas komplement.
Beräknad population
Här ser man hur populationen minskar i takt med att den åldras.
Beräknade dödsfall
Så här många förväntas dö i varje ålderskategori.
Personer Intervall
Det beräknade antalet levande i varje åldersintervall. Här använder man sig av justeringsmått för att ta hänsyn till när under åldersperioden en människa avlider.
Kumulerad per...