Guiseppe Verdi (1813-1901)

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Guiseppe Verdi, den italienske kompositören var aktivt engagerad i att ena Italien. I många av hans operor finns det en nationalism, men i förtäckt form så att hans operor skulle slå igenom där de var mot ett enat Italien.
Verdi blev så förklippad med nationalismen så att hans namn skrevs som slagord på väggarna, såg man ”Viva Verdi” visste man att det stod för "Viva Vittorio Emanuele Re de Italia" (Leve Viktor Emanuel Italiens konung).
När Italien väl var enat och Viktor Emanuel kung, fick Verdi en hedersplats i Italiens första parlament. Ingen annan kompositör i Europa hade blivit hyllad som nationell hjälte som Giueseppe Verdi.

I operan Nebukadnessar, visar Verdi israeliterna under Babyloniska fångenskapen. Israeliternas längtan tillbaka till Jerusalem visas på ett sådant sätt att ingen italienare tog miste på att det var italienarnas kärlek till fosterlandet som hyllades. Det var särskilt ”fångarnas kör” som rev upp känslor hos italienarna. Det var lätt för dem att känna igen sig hos israeliterna när de satt och sjöng Patria (Fosterlandet). Melodin var rätt enkel och gnolades på stan. Melodin blev ett tecken som höll de nationalistiska känslorna uppe, även på platser där man inte kunde uttrycka sina känslor med ord. Det enade Italien.

”Guiseppe hade ganska fånigt skägg” står det på www.susning.nu

När han var sju år gammal hjälpte han den lokala kyrkans organist och när han var tolv studerade han med organisten i Busseto, vars assistent han blev 1829. Han hade redan ett flertal kompositioner i sitt bagage och 1832 skickades han till Milano men blev nekad en plats på konservatoriumet och studerade med Vincenzo Lavigna, kompositör och före detta La Scala musiker. Han måtte ha tagit ett jobb som organist 1835, men åkte tillbaka till Busseto där han blev maestro di cappella men blev stadsmusikant 1836 och gifte sig med Margherita Barezzi, hans stödjare...