Mor gifter sig

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

I början av 1900-talet var Sverige ett fattigt land. I städerna arbetade man i fabriker och på landet tog man arbete på gårdar. Hela familjen bodde i ett rum. Dessa människor arbetade väldigt hårt, men trots det var det inte säkert att man hade råd med mat till hela familjen. Svält var en del av vardagen.
Under dessa svåra förhållanden växte författarinnan Moa Martinsson upp, tillsammans med sin mor och styvfar. I en serie på tre romaner: ”Mor gifter sig”, ”Kyrkbröllop” och ”Kungens rosor” berättar hon om sin uppväxt.

I ”Mor gifter sig” berättar huvudpersonen Mia, som är åtta år, om sitt liv tillsammans med sin mor och styvfar. Modern och Mia får mest klara sig själva, eftersom styvfadern inte bryr sig om dem och sällan ger dem några pengar. Istället super han upp pengarna på olika krogar. Eftersom han är så oansvarsfull, blir han inte kvar i något arbete särskilt länge, och därför tvingas familjen flytta ofta, vilket innebär flera svåra uppbrott för Mia. Hon berättar om livet på landet och i staden, om sina få vänner hon hinner skaffa, och alla vuxna vars beteende hon inte förstår sig på.
Boken känns trovärdig och realistisk. Språket är enkelt, men lite gammaldags. Det ger boken en personlig prägel på nåt vis... Författarinnan verkar vilja skildra och protestera mot samhället som det såg ut runt sekelskiftet och då främst kvinnans roll, med hjälp av sin bok. Kvinnan var det förtryckta könet som stred i det tysta. (är delvis ännu) De ska sköta hushållet, se till att familjen överlever och hålls ihop, och måste ofta arbeta vid sidan om allt detta ansvar. Männen i allmänhet framställs inte på något fördelaktigt sätt. De flesta jobbar och super och kräver allt av hustrun och bryr sig inte om familjen.

Skillnaden mellan rika och fattiga var enorm på den tiden, och det var nästan omöjligt att komma upp sig. Att Mias bästa vän Hanna är fattig och bor i fattigstugan ses inte med blida ögon från omgivningen, men Mia bryr sig inte. Hon är stark och går sina egna vägar.

Det är hemskt att de flesta barn som föddes i arbetarklassen sågs som en börda. Eftersom det inte fanns preventivmedel, blev det många oönskade barn. Detta innebar en mun till att mätta.
Mias mor är ofta gravid. Mia förstår inte varför livet ska vara så. Hon kan inte heller förstå hur kvinnorna kan tycka om när männen håller dem om livet, eller varför mor gör sig till så när styvfar kommer hem. För Mia är han bara i vägen, och lägger beslag på hennes mor. Mia tycker inte om sin styvfar, och inte heller sina halvsyskon. Hon gråter när barnen dör, inte för att hon sörjer dem, utan för att hon är så ledsen att hon inte kunde tycka om dem. Inga av halvsyskonen lever tills de blir året gamla en gång.

Trots all denna dysterhet, finns det många ljusglimtar, t.ex. när det finns pengar och mat och Mia får vara ensam med mor eller när hon får vara i ...