Ivanhoe

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Walter Scott har skrivit boken som jag läst, berättelsen om Ivanhoe.
Boken utspelar sig i det medeltida England under 1100-talet, då man fortfarande anordnade tornerspel och hade riddare. I Österlandet krigar England och Palestina, och dessvärre tas Richard Lejonhjärta till fånga.
När kungen är borta tar hans bror, prins John, makten och det till folkets stora förtret. Han är nämligen som en tyrann, och många blir fråntagna sina ägor, och vissa av dem flyttar ut i skogen där de lever som rebeller eller så kallade ”fågelfria”.
Samtidigt pågår ett litet krig mellan normander och saxare.
I början får man läsa om den mycket stolte och rike Cedric Saxaren av kunglig ätt, men det mesta kretsar kring tjänare. Dessa består av Gurth, narren Wamba och hans sköna dotter Lady Rowena. Lady Rowena behandlar han som sin egen dotter. Han kör därför iväg sin egen son Ivanhoe från gården när denne blir kär i Rowena.
En kväll får Cedric två besök. En av dessa besökare är en pilgrim, den andra är en jude vid namn Isak. (Han har en ung vacker dam, Rebecca.) Eftersom Judarna vid den här tiden inte var så populära i England så förvisas juden till ett av husets sämsta rum och i hemlighet planeras ett bakhåll i syfte för att mörda honom.
Pilgrimen hinner dock varna Isak och tillsammans flyr de tidigt på morgonen. Sedan slår de följe ett tag och när det är dags att skiljas, lånar juden pilgrimen en häst som tack för att pilgrimen räddade hans liv. Gåvan är i syfte att användas på den stora torneringen i York.
Som sagt finns det också en motsida i kriget mot saxarna. På denna sida står de regerande och inflytelserika baronerna och riddarna, de normandiska herrarna Reginald Front-de-Boeuf, Brian Bois-Guilbert och de Bracy. De motarbetar kung Richard återkomst och även de medverkar i den kommande torneringen.

Torneringen kommer och pilgrimen besegrar alla motståndare men han vill ännu inte ge sig till känna. Dagen efter är det återigen dags men denna gång kämpar han mot flera tävlande, och då inklusive den ”fantastiske riddaren”. Ett tag är han riktigt illa ute.
Dock kommer det en räddning som består av den svarte lättingen. Även fast pilgrimen är skadad och den svarte lättningen har gett sig av, är de folkets hopp och de bejublas högt medan kungen och adeln är djupt oroade.
Med tiden så kämpar pilgrimen och svarte lättingen tillsammans, sida vid sida, mot adeln som har greve Front-de-Bœuf i spetsen.
Det framkommer senare att de är Ivanhoe och kung Richard som har kämpat tillsammans.
Isak och hans dotter Rebecca kommer också senare återigen in i handlingen när de hjälper en sårad Ivanhoe. Boken slutar med att Ivanhoe rensar upp bland normanderna och att kung Richard tar över tronen från den avskyvärda prins John.

Omdöme:
Boken berättar i berättarform med mycket utförliga beskrivningar av personer och platser och författaren ägnar ibland hela sidor i sina utförliga beskrivningar.
Jag har tagit reda på att i originalet var det ännu mer beskrivningar och att dessa senare har skurits ned. Det tycker jag själv i och för sig är bra, för helhetsintrycket blir något sämre med beskrivningarna, att läsa långa stycken om dem kan bli ytterst långtråkigt.
I kombination med det och Walters stundtals svåra språk, bidrar det nog tyvärr till att många yngre läsare överger boken redan efter första kapitlet, precis som jag var på väg att göra.
För äldre läsare kan det tänkas vara intressant att få veta mer om medeltidens England och det gamla språket som används kan förhöja bokens läsvärde.
Jag skulle alltså vilja påstå att boken både står och faller på Walter Scotts utförliga redogörelser av medeltidens England.
Den här boken är annars väldigt bra, faktiskt en av de bästa jag läst. Det är lätt att man fastnar och inte vill lägga ifrån sig boken, och det beror på att det är lätt att följa med i handlingen, och på att det händer något hela tiden. Intressant är att veta hur det "vanliga folket" uppfattade kungen och skatterna. Lite Robin Hood liknande blir det över Ivanhoe när han räddar saxarna från de grymma normanderna.
Själva grundberättelsen var alltså bra och mycket verklighetstrogen och genomtänkt. Vid t.ex. tornerspel och dödsutmaningar mellan riddare skildras händelseförloppet mycket väl.
En sak som fascinerande mig var att de blandar flera olika religioner i den här boken. Judarna är det helt klart det folket med lägst rang. För att ta ett exempel så finns nu denna judiska flicka, Rebecca. Hon är väldigt vacker men ingen vill gifta sig med eftersom hon är just judinna. ...