Mutors koppling till moral gör ämnet sociologiskt intressant. Vid Lunds universitet pågår projektet "Mutor och moral - gestaltningar i yrkeslivet" för vilket nio intervjuer kring mutor genomförts med poliser och åklagare. Intervjuerna utgör underlag för den här uppsatsen, sedan ett mönster av konstruktioner av åtskillnad framträtt i redogörelser för mutor. Syftet med uppsatsen är att med ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka hur åtskillnad konstrueras i berättelser om mutor. Frågeställningarna rör hur konstruktioner av åtskillnad görs samt vilka representationer av olika grupper som framträder. Vidare frågeställningar berör hur dessa representationer fungerar förklarande i redovisningar av mutor samt hur konstruerade bilder av grupper förhåller sig till samhälleliga maktförhållanden. Intervjumaterialet behandlas ur ett konstruktionistiskt perspektiv. Teoretiskt används resonemang kring diskurs och diskursanalys, konstruktioner av åtskillnad, teman för gränsmarkering samt "förklarande redovisningar". Tongivande teoretiker är bland andra Norman Fairclough, Stuart Hall, Thomas Hylland Eriksen och Richard Buttny. Analysen är tematiskt genomförd kring olika nivåer av konstruktioner av åtskillnad. Frågeställningarna har integrerats kontinuerligt i analysen. Resultatet visar att åtskillnad används i termer av nation, kultur och Vi och Dom för att konstruera grupper vars representation syftar till att förklarande redovisa mutor. Förklarande redovisningar antar dels en "konstaterande" karaktär och dels en "elaborerad" sådan. Beroende på vilken form av redovisning som används förändras graden av mutans moraliska problematik och gruppers och individers representation av att vara mer eller mindre moraliska/omoraliska. Representationer av grupper skapade genom konstruktioner av åtskillnad korrelerar företrädesvis med samhälleliga dominansförhållanden, men materialet visar också att...
